Carl Emil Fenger, född den 9 februari 1814, död den 21 september 1884, var en dansk läkare och statsman, bror till Peter Andreas, Johannes Ferdinand och Rasmus Theodor Fenger.
| Carl Emil Fenger | |
 | |
| Född | 9 februari 1814[1] Christianshavn[2], Danmark |
|---|---|
| Död | 21 september 1884[1] (70 år) Köpenhamn[2] |
| Begravd | Christians kyrka[3] |
| Medborgare i | Danmark |
| Utbildad vid | Vestre Borgerdydskole, [2]  |
| Sysselsättning | Statsperson, läkare |
| Befattning | |
| Folketingsledamot Danmarks finansminister (1859–1859) Danmarks finansminister (1860–1863) Danmarks finansminister (1870–1872) Borgmester for Magistratens 2. Afdeling (1875–1883)[4] | |
| Arbetsgivare | Köpenhamns universitet |
| Barn | Theodor Immanuel Fenger (f. 1853) |
| Föräldrar | Rasmus Fenger |
| Släktingar | Peter Andreas Fenger (syskon) Johannes Ferdinand Fenger (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Dannebrogsmännens hederstecken (1864)[2] Storkors av Dannebrogorden (1873)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Fenger blev student 1829 samt avlade kirurgisk examen 1835. Efter att 1836-39 ha studerat vid främmande universitet, särskilt i Paris, blev han medicine licentiat 1840, doktor 1842, lektor i patologi 1843, ordinarie professor 1850 och var därjämte överläkare vid Frederiks-hospitalet i Köpenhamn 185159. Som klinisk lärare samlade han omkring sig ett stort antal adepter och främjade det medicinska studiet genom att hävda vikten av patologiska experiment. Även tog han viktig del i flera hygieniska åtgärder.
Därjämte spelade Fenger en framstående politisk roll. Åren 1850-52 var han medlem av folketinget och blev "ordfører" (sekreterare) i finansutskottet. Som sådan utövade han stort inflytande på finanslagförslagets uppsättning och behandling samt sökte i synnerhet ge detsamma klarhet och formell korrekthet. År 1856 invaldes Fenger i riksrådet och blev även då finansutskottets ordfører. I maj 1859 blev han finansminister och kvarstod - med ett kort avbrott - på den posten till slutet av 1863.
Två stora reformer genomförde han som minister: den inhemska skuldens konsolidering och 1863 års tullag, varemot hans stora sparsamhetsiver kom att skada försvarsväsendets utveckling. Åren 1861-76 var Fenger åter ledamot av folketinget och utvecklade stor verksamhet som ordfører i finansutskottet 1865-69 och som ordfører vid antagandet av de nya lagarna om härens och flottans organisation 1867-68. Under perioden maj 1870-mars 1872 innehade han åter finansportföljen.
Åren 1875.83 var han borgmästare i Köpenhamn för finans- och sjukvårdsavdelningen. Sedan 1853 var Fenger dessutom ledande medlem av Sundhetskollegium och sedan 1856 direktör för Veterinær- og landbohøjskolen samt hade under årens lopp säte i en mängd viktiga kommittéer och styrelser, bland annat 1872 i den skandinaviska myntkommissionen. Sedan 1866 var Fenger geheimeetatsråd.
Källor
redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Fenger, 3. Karl Emil, 1904–1926.
Noter
redigera- ^ [a b] Dansk Biografisk Lexikon, C.E._Fenger, C.E. Fenger, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] C.E._Fenger, läst: 28 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 29 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, bibliotek.kk.dk .[källa från Wikidata]