Auldalliansen var en allians mellan Frankrike och Skottland. Det skotska ordet auld som betyder gammal har blivit ett delvis känslomässig beteckning för den återkommande alliansen mellan de två länderna före bildandet av det Förenade kungadömet, när den skotska monarken Jakob VI av Skottland besteg Englands tron (som James I).
Denna allians spelade en viktig roll i relationerna mellan Skottland, Frankrike och England från sin början år 1295 till Edinburgh-fördraget 1560. Alliansen förnyades av alla franska och skotska monarker under den perioden, förutom Ludvig XI.[1] Mot slutet av 1300-talet förnyades alliansen oavsett om Skottland var i konflikt med England.[2]
Alliansen kom till genom den traktat som undertecknades av John Balliol och Filip IV av Frankrike år 1295 mot England. Traktaten stipulerade att om ett land i alliansen attackerades av England så skulle det andra landet invadera engelsk mark. Detta blev uppenbart vid slaget vid Flodden-fältet 1513. Alliansen spelade en viktig roll i konflikter mellan båda länderna och England, till exempel de skotska frihetskrigen och det hundraåriga kriget.
Referenser redigera
- ^ ”Cjo - Abstract - French Naturalization Of The Scots In The Fifteenth And Sixteenth Centuries”. Journals.cambridge.org. http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=1&fid=5218&jid=HIS&volumeId=40&issueId=04&aid=5217. Läst 6 mars 2010.
- ^ Bonner, Elizabeth (2002). ”Scotland's `Auld Alliance' with France, 1295–1560”. History 84 (273): sid. 5–30. doi:. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/1468-229X.00097.