Augustin-Jean Fresnel, född den 10 maj 1788 i Broglie, Eure, död den 14 juli 1827 i Ville-d'Avray, var en fransk fysiker som forskade om ljusets beteende, både fysiskt och teoretiskt. Han var bror till orientalisten Fulgence Fresnel.

Augustin-Jean Fresnel
Född10 maj 1788[1][2][3]
Broglie, Frankrike
Död14 juli 1827[1][2][3] (39 år)
Ville-d'Avray, Frankrike
BegravdPère-Lachaise
kartor och Grave of Fresnel
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole polytechnique
Lycée Malherbe
École nationale des ponts et chaussées
SysselsättningFysiker, civilingenjör, ingenjör
FöräldrarAugustine Mérimée
SläktingarFulgence Fresnel (syskon)
Utmärkelser
Grand prix des sciences mathématiques (1819)
Rumfordmedaljen (1824)[4]
Utländsk ledamot av Royal Society (1825)[5]
Eiffeltornets 72 ingraverade namn[6]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Fresnel, som var son till en arkitekt, hade som barn svårt för inlärning och kunde inte läsa när han fyllde åtta år. Detta tog han igen och blev sedermera ingenjör.

Han praktiserade länge som ingenjör och blev slutligen överingenjör för bro- och vägbyggnaderna samt sekreterare för franska fyrkommissionen.[7]

År 1814 började Fresnel sin forskning om ljus och optik som han sedan höll på med fram till sin död. Han studerade såväl experimentellt som teoretiskt vissa interferensfenomen, ljusets polarisation samt ljusbrytning och polarisationsplanets vridning i dubbelbrytande material. Han behandlade också teoretiskt ljusets reflexion vid ytor i genomskinliga ämnen.[8]

År 1818 fick han pris från Académie des Sciences för sin forskning om diffraktion. Han blev ledamot av akademien 1823. År 1824 fick han även Rumfordmedaljen av Royal Society i England. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

Asteroiden 10111 Fresnel är uppkallad efter honom.[9]

Fresnel är mest känd som uppfinnaren av Fresnel-linsen, en innovation som kom att användas i fyrar för sin förmåga att rikta ljus från en öppen låga i ett vertikalt plan. Cordouan var den första fyr i världen som år 1823 försågs med en sådan lins.[10] Fresnel-linser, ofta av plast, används idag (2000-talet) till många olika ändamål som spotlights, trafikljus, strålkastare och optik där vikt, tjocklek eller kostnad är av betydelse.[11]

Hans Oeuvres complètes utgavs i 3 band 1866–1870.[7]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 30 december 2006.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Augustin-Jean Fresnel, SNAC (på engelska), läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, royalsociety.org.[källa från Wikidata]
  5. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 130, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.toureiffel.paris.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  8. ^ Bra Böckers Lexikon, 1975
  9. ^ ”Minor Planet Center 10111 Fresnel” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10111. Läst 6 juni 2023. 
  10. ^ Högselius, Per (16 april 2014). ”Uppfinningen som fick Frankrike att stråla”. Svenska Dagbladet: s. 6-7 Kulturdelen. http://www.svd.se/kultur/understrecket/uppfinningen-som-fick-frankrike-att-strala_3365682.svd. Läst 17 april 2014. 
  11. ^ Per Högselius (14 mars 2014). ”Uppfiningen som fick Frankrike att stråla”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/822c359e-c7cb-3406-86b7-d1374c555616/uppfinningen-som-fick-frankrike-att-strala.