Öppna huvudmenyn

Jättebläckfiskar

djuphavsbläckfisk i släktet Architeuthidae
(Omdirigerad från Architeuthidae)

Jättebläckfiskar (Architeuthis) är ett släkte tioarmade bläckfiskar som ensamma placeras i familjen Architeuthidae. Hur många arter släktet omfattar är oklart och det kan röra sig om enbart en art. Jättebläckfiskarna är de största kända ryggradslösa djuren. Det mesta kring dessa djur är dåligt känt och flertalet fynd utgörs av döda exemplar som hittats uppspolade på stränder eller drivande på havsytan.

Jättebläckfiskar
Giant Squid NASA.jpg
Jättebläckfisk
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamBlötdjur
Mollusca
KlassBläckfiskar
Cephalopoda
UnderklassColeoidea
ÖverordningTioarmade bläckfiskar
Decapodiformes
OrdningTeuthida
UnderordningOegopsina
FamiljArchiteuthidae
Pfeffer, 1900
SläkteJättebläckfiskar
Architeuthis
Vetenskapligt namn
§ Architeuthis
AuktorSteenstrup, 1857
Utbredning
Architeuthis distribution.png
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

SystematikRedigera

Släktet beskrevs först 1857 av Japetus Steenstrup. Ett 20-tal arter har genom historien blivit beskrivna men flertalet av dessa är mycket otydliga. Idag brukar åtta arter räknas upp men även dessa är mycket osäkra och inga genetiska eller fysiska distinkta skillnader finns dokumenterade mellan dessa taxa. Många auktoriteter behandlar därför alla jättebläckfiskar som den enda arten Architeuthis dux, tills släktskapen är vetenskapligt utredda.[1][2]

En hypotes som ett flertal auktoriteter följer är att det åtminstone finns tre arter. En i Atlanten Architeuthis dux, en i Antarktiska oceanen A. sanctipauli och i varje fall en art i norra Stilla havet A. martensi.[3]

UtseendeRedigera

Man har funnit jättebläckfiskar vars kropp uppmätts till 18 meter, varav armarna utgör 10-15 meter.[källa behövs] Vikten kan uppgå till 1 ton.[källa behövs] Munnen, som liknar en papegojnäbb, sitter inne mellan armarna och är stark nog att bita av en stålkabel.[källa behövs][förtydliga] Jättebläckfisken har tio armar, och karaktäriseras av att två av dem är längre än de övriga. Jättebläckfiskens öga är 15 cm i diameter.[källa behövs]

EkologiRedigera

Jättebläckfisken lever på 600 meters djup.[4] Den lever av fisk och mindre bläckfiskar. Studier indikerar att den är en aktiv predator och inte en asätare. Den lägger sina ägg på bottnen.[källa behövs] Mycket kring dess ekologi är okänt eftersom de lever ett undanskymt och diskret liv. Exempelvis vet man inte hur gamla eller stora de kan bli.

Jättebläckfisken och människanRedigera

 
Professorerna Erling Sivertsen och Svein Haftorn vid den jättebläckfisk som drev iland i Ranheim, Norge den 2 oktober 1954. Total mätte individen 9,2 meter.

Jättebläckfisken var länge ett mytiskt djur och beskrevs inte vetenskapligt förrän vid mitten av 1800-talet. Djuret har genom tiderna givit upphov till berättelser om havsmonster.

Ett forskningsteam lett av den japanska zoologen Tsunemi Kubodera lyckades den 30 september 2004, som det första i världen, att fotografera en levande jättebläckfisk i sitt naturliga habitat.[5] Två år senare, den 4 december 2006, lyckades de även som första team att filma en jättebläckfisk.

Steenstrup beskrev släktet efter en individ som strandade vid den danska Öresundskusten.[6]

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Roper C.F.E., M.J. Sweeney & C.E. Nauen (1984) Cephalopods of the World. Food and Agriculture Organization, Rome, Italy.
  2. ^ Ellis, R. (1998) The Search for the Giant Squid. Lyons Press (London).
  3. ^ Norman, M.D. 2000. Cephalopods: A World Guide. ConchBooks.
  4. ^ Världens Natur: Jättebläckfisken
  5. ^ Kubodera, T. & K. Mori 2005. First-ever observations of a live giant squid in the wild. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences, 272(1581):2583-2586.
  6. ^ ”Atlanterhavets colossale Bleaksprutter”. Förhandlinger vid de Skandinaviske Naturforskeres møte. Christiania. 1857. sid. 182