Kinesisk eksilkesfjäril (Antheraea pernyi)[1] är en fjärilsart som beskrevs av Guérin-meneville 1855. Den ingår i släktet Antheraea och familjen påfågelsspinnare.[1][2] Den härstammar från början från södra Kina men eftersom den används för produktion av vildsilke så har den spridits över stora delar av subtropiska och tropiska Asien. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]

Kinesisk eksilkesfjäril
Hona.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljBombycoidea
FamiljPåfågelsspinnare
Saturniidae
SläkteAntheraea
ArtKinesisk eksilkesfjäril
A. pernyi
Vetenskapligt namn
§ Antheraea pernyi
AuktorGuérin-Meneville 1855
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Den kinesiska eksilkesfjärilen är en stor fjäril med 10–12 centimeter vingbredd, med lädergula vingar, nära yttre kanterna försedda med en vit, inåt mörkt begränsad tvärstrimma och på mitten prydda med var sin genomskinliga, av omväxlande mörka och ljusa ringar omgivna ögonfläck. Denna fjäril uppträder i två årliga generationer. De på hösten bildade pupporna övervintrar man inomhus under noggrann temperaturreglering, för att hindra, att fjärilen utvecklas tidigare än larvens näringsväxt. De befruktade honorna inläggas i Kina i korgar, där de avsätta sina ägg. De nykläckta larverna förses med kvistar av ek, varefter korgarna utsättas bland ekbuskar, där en väktare i mån av behov flyttar larverna från buske till buske. Det af dessa fjärilars kokonger vunna silket uppskattas av kineserna såsom starkare och billigare än det vanliga silket.

Kinesisk eksilkesfjäril och människan redigera

Under 1800-talet gjordes omfattande försök att odla kinesisk och japansk eksilkesfjäril i Europa. Syftet var att skaffa en för klimatet bättre lämpad art i stället för mullbärssilkesfjärilen, som ofta angrips av sjukdomar, genom vilka silkesodlingen kan lida stort avbräck.

Den årliga produktionen av eksilkesfjärilar uppgår till 70 000 ton och ungefär hälften används till silkesproduktion, medan den andra halvan används till mat och för traditionell medicin.[3]

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (9 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/antheraea+pernyi/match/1. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ LepIndex: The Global Lepidoptera Names Index. Beccaloni G.W., Scoble M.J., Robinson G.S. & Pitkin B., 2005-06-15
  3. ^ Li, Wenli; Zhang, Zhengyao; Lin, Lan; Terenius, Olle (2017-08-01). ”Antheraea pernyi (Lepidoptera: Saturniidae) and Its Importance in Sericulture, Food Consumption, and Traditional Chinese Medicine”. Journal of Economic Entomology 110 (4): sid. 1404–1411. doi:10.1093/jee/tox140. ISSN 0022-0493. https://academic.oup.com/jee/article/110/4/1404/3850109/Antheraea-pernyi-Lepidoptera-Saturniidae-and-Its. Läst 13 augusti 2017. 


 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Eksilkesfjäril, 1904–1926.

Externa länkar redigera