Tegelbock (Anastrangalia sanguinolenta) är en skalbagge i familjen långhorningar.
| Tegelbock | |
 En hona med sina blodröda täckvingar, på en prästkrage. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
| Underordning | Allätarbaggar Polyphaga |
| Familj | Långhorningar Cerambycidae |
| Underfamilj | Lepturinae |
| Släkte | Anastrangalia |
| Art | Tegelbock A. sanguinolenta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anastrangalia sanguinolenta | |
| Auktor | Linné, 1761 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kännetecken
redigeraTegelbocken är mellan 9 och 13 millimeter lång. Honan har klarröda täckvingar medan hanens är gulbrunaktiga. Resten av skalbaggen är svart. Hanens antenner har tre fjärdedelar av kroppens längd, honans är lite kortare.
Levnadssätt
redigeraTegelbocken lever i barrskog. Larverna utvecklas i gammal död ved av tall och gran, samma stam kan användas i årtionden. Både lågor och högstubbar utnyttjas, men veden ska vara relativt torr. Larvutvecklingen tar åtminstone två år. De vuxna skalbaggarna kan ses på blommor från midsommar till slutet av juli, till exempel på mjölkört, älggräs, röllika och prästkrage.
Utbredning
redigeraTegelbocken är vanlig i barrskogsområden i Sverige, dock sällsynt i Norrlands inland. Den finns i större delen av Europa, utom i vissa områden i väster, och vidare österut genom Ryssland, även i Sibirien.
Etymologi
redigeraDet vetenskapliga namnet sanguinolenta betyder "blodfull" på latin, vilket syftar på honans röda täckvingar.
Källor
redigeraNationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar Coleoptera:Cerambycidae. 2007. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-62-7
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör tegelbock.
