Värnamovisan är en traditionell melodi av okänd upphovsman. Den har fått sitt namn efter en text med inledningsorden ”Jag sjunger till positivets toner” som också kallas ”I Apladalen i Värnamo” och skrevs av bagaren Arvid Lindström och brevbäraren Adil Algot Fogelberg (född 3 juli 1877, död 14 juni 1935), båda från Värnamo.[1]

Lindströms och Fogelbergs text skrevs till en basar anordnad av Nationalgodtemplarorden i Värnamo 1896.[1][2] Sången publicerades bland annat 1934 i Från gamla, glada tider.[3]

Melodin redigera

Visan sjungs till en melodi som användes till skillingtryck som Amanda och Herman och Sista brevet från Liikavaara-Frans. Utöver detta är melodin flitigt använd i olika snapsvisor.[4]

Inspelningar redigera

Filmografi redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Palm Anders, Stenström Johan, red (1997). Den svenska sångboken. Stockholm: Bonnier. sid. 504. Libris 7149677. ISBN 91-0-056433-8 (inb.) 
  2. ^ Christian Hylse (6 november 2010). ”Robert Svensson längtar ständigt bort från Korpadalen, Asarum”. Blekinge Läns Tidning. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305000403/http://www.nyhetskungen.se/i563442/Blekinge/Robert-Svensson-l%C3%A4ngtar-st%C3%A4ndigt-bort-fr%C3%A5n-Korpadalen-Asarum. Läst 26 december 2011. 
  3. ^ Åkerström, G. H. (1934). Från gamla, glada tider ... D. 2, Ur folkpoesins skattkammare. Libris 1365952 
  4. ^ ”Värnamovisan – Snapsvisorna baserade på melodin.”. snapsvisor.eu. http://www.snapsvisor.eu/dryckesvisor/melodi.asp?id=33. Läst 26 december 2011. 

Externa länkar redigera