Abd-ul-mumin (Abd al-mumin), född 1094 i Nedroma (Tlemcen), död 1163, var grundläggare av almohadernas dynasti och sultan i Maghreb.

Han var redan vid 18 års ålder en älsklingslärjunge till almohadsektens stiftare, Ibn Tumart. Han företog åtskilliga erövringståg i norra och västra Afrika, varunder han särskilt vände sina vapen mot almoravidernas dynasti. Efter mångåriga strider erövrades Marocko fullständigt 1146, men kampen fortsattes i Spanien. Abd-ul-mumin dog år 1163, just då han stod i begrepp att med en stor här dra till detta land. Hans rike sträckte sig då över nordvästra och norra Afrika ända till Barka samt över en betydlig del av Spanien.

ReferenserRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Abd-ul-mumin, 1904–1926.