Zeta Canis Minoris

stjärna i Lilla hundens stjärnbild

Zeta Canis Minoris (ζ Canis Minoris, förkortat Zeta CMi, ζ CMi) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[10] belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Lilla hunden. Den har en skenbar magnitud på 5,13[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 620 ljusår (ca 190 parsek) från solen.

Zeta Canis Minoris (ζ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLilla hunden
Rektascension07t 51m 41,98835s[1]
Deklination+01° 46′ 00,7395″[1]
Skenbar magnitud ()+5,13[2]
Stjärntyp
SpektraltypB8 II[3]
U–B-0,46[2]
B–V-0,13[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+32,3 ± 2,8[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -14,43[1] mas/år
Dek.: -2,40[1] mas/år
Parallax ()5,23 ± 0,36[1]
Avstånd620 ± 40  (190 ± 10 pc)
Absolut magnitud ()-1,32[5]
Detaljer
Massa3,98 ± 0,10[6] M
Radie2,72[7] R
Luminositet490[6] L
Temperatur13 500[8] K
Vinkelhastighet28,0[8] km/s
Andra beteckningar
ζ CMi, 13 Canis Minoris, BD+02° 1808, GC6, HD 63975, HIP 38373, HR 3059, SAO 116043 [9]

Egenskaper redigera

Zeta Canis Minoris är en blå till vit ljusstark jättestjärna av spektralklass G6.5 II[3]. Den har en massa som är ca 4[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 2,7[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 490[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 13 500[8] K.

Zeta Canis Minoris är en kvicksilver-manganstjärna, som visar en överskott av dessa ämnen i dess spektrum. Dess genomsnittliga magnetiska fältstyrka är 8,28 ± 11,55 G.[11]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Fernie, J. D. (May 1983), "New UBVRI photometry for 900 supergiants", Astrophysical Journal Supplement Series, 52: 7–22, Bibcode:1983ApJS...52....7F, doi:10.1086/190856.
  3. ^ [a b] Houk, N.; Swift, C. (1999), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD Stars", Michigan Spectral Survey, Department of Astronomy, Univ. Michigan, 5, Bibcode:1999MSS...C05....0H.
  4. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61
  5. ^ Huang, W.; et al. (2012), "A catalogue of Paschen-line profiles in standard stars", Astronomy & Astrophysics, 547: A62, arXiv:1210.7893 , Bibcode:2012A&A...547A..62H, doi:10.1051/0004-6361/201219804.
  6. ^ [a b c d] Hohle, M. M.; et al. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349, arXiv:1003.2335 , Bibcode:2010AN....331..349H, doi:10.1002/asna.200911355.
  7. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/zetacanisminoris. Hämtad 2018-05-16.
  8. ^ [a b c] Ghazaryan, S.; Alecian, G. (August 2016), "Statistical analysis from recent abundance determinations in HgMn stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 460 (2): 1912–1922, Bibcode:2016MNRAS.460.1912G, doi:10.1093/mnras/
  9. ^ "zet CMi". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-08-31.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  11. ^ Makaganiuk, V.; et al. (January 2011), "The search for magnetic fields in mercury-manganese stars", Astronomy and Astrophysics, 525: A97, arXiv:1010.3931 , Bibcode:2011A&A...525A..97M, doi:10.1051/0004-6361/201015666.

Externa länkar redigera