Ytterenhörna socken

socken i Södermanland

Ytterenhörna socken i Södermanland ingick i Selebo härad uppgick 1967 i Södertälje stad och området är sedan 1971 en del av Södertälje kommun, från 2016 inom Enhörna distrikt i Stockholms län.

Ytterenhörna socken
fd socken
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradSelebo härad
Kommun (nuv.)Södertälje kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1967
Area52 kvadratkilometer
Upphov tillYtterenhörna landskommun
Ytterenhörna församling
MotsvararEnhörna distrikt
TingslagÅkers och Selebo tingslag ()
Selebo tingslag (–)
Karta
Ytterenhörna sockens läge i Stockholms län.
Ytterenhörna sockens läge i Stockholms län.
Ytterenhörna sockens läge i Stockholms län.
Koordinater59°15′10″N 17°29′30″Ö / 59.25277778°N 17.49166667°Ö / 59.25277778; 17.49166667
Koder, länkar
Sockenkod0118
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Enhörna distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal var 51,64 kvadratkilometer, varav 50,93 land.[1] År 1953 fanns här 370 invånare.[1] Godset Lövsta, tätorterna Ekeby, Sandviken och Vattubrinken samt tätorten och kyrkbyn Tuna med sockenkyrkan Ytterenhörna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Ytterenhörna socken har medeltida ursprung, tidigt benämnd Tuna Enhörna socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ytterenhörna församling och för de borgerliga frågorna till Ytterenhörna landskommun. Landskommunen inkorporerades 1948 i Enhörna landskommun som 1967 uppgick i Södertälje stad som 1971 ombildades till Södertälje kommun. Församlingen uppgick 1948 i Enhörna församling.[2][3] Länstillhörighet ändrades 1967 till Stockholms län.

1 januari 2016 inrättades distriktet Enhörna, med samma omfattning som Enhörna församling hade 1999/2000 och fick 1948, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Selebo härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Gripsholms kompani.[4]

Geografi redigera

 
Lövsta gård.

Ytterenhörna socken utgör den södra delen av halvön Enhörnalandet. Socknen är kuperad och har förkastningsbranter med skogsbygd i söder och odlingsbygd med skogshöjder i söder.[5][1]

Landskapet runt kyrkan är klassat som riksintresse för kulturmiljövården (område K5 i översiktsplanen för Södertälje kommun). Främsta motiv för riksintresset är ett väl hävdat odlingslandskap, ålderdomliga byar, vägnätet och själva kyrkan.

Fornlämningar redigera

 
Hällarna från Tuna vid kyrkan.

Fornlämningar visar att området varit bebott sedan stenåldern. Även från senare perioder finns talrika fynd. Från bronsåldern finns hällristningar och gravrösen. Från järnåldern finns flera gravfält. Dessutom finns inom socknen fornborgar samt en runristning, Sö 190. Runstenen står vid norra fasaden på Ytterenhörna kyrka och indikerar ett tidigt kristet inflytande. En vikingatida silverskatt har påträffats vid Västby.[5][6][7]

Namnet redigera

Namnet (1281 Tunum Enhörne) innehåller bygdenamnet Enhörna. Detta innehåller horn, utskjutande landtunga, udde'.[8]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ytterenhörna socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Ytterenhörna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ytterenhörna socken
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ytterenhörna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera