Xylocopa combusta
Xylocopa combusta[3][4][5] är en biart som beskrevs av Smith 1854. Den ingår i släktet snickarbin, och familjen långtungebin.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6] Arten förekommer i Afrika.[2]
| Xylocopa combusta | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Snickarbin Xylocopa |
| Art | Xylocopa combusta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Xylocopa combusta | |
| Auktor | Smith, 1854 |
| Synonymer | |
|
Xylocopa (Mesotrichia) combusta (Smith, 1854)[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Xylocopa combusta är ett stort, svart bi[1] med svart behåring på huvud och mellankropp, och rödaktiga, borstiga hår på bakkroppen.[8]
Taxonomisk konflikt redigera
Pauly et al. har nyligen (2018) framfört åsikten att arten kan vara en färgform av Xylocopa flavorufa, men menar att det i så fall är X. flavorufa som bör byta namn till X. combusta. Närmare bestämt menar forskarna att det är varianten X. flavorufa var. harrarensis som bör betraktas som en synonym till X. combusta.[1]
Utbredning redigera
Arten förekommer i Somalia, Etiopien, Sierra Leone, Ekvatorialguinea, Kongo-Kinshasa, Tanzania, Angola och Moçambique.[2]
Ekologi redigera
Xylocopa combusta är ett primitivt socialt bi som kan få två generationer med totalt fyra kullar per år.[9] Den ursprungliga modern, drottningen, är det äggläggande biet, medan vissa av hennes döttrar stannar kvar i boet och främst utför vaktsysslor.[10]
Som nästan alla snickarbin (med undantag för ett undersläkte, Proxylocopa) bygger arten bon i dött eller murknande trä.[10] Denna art utnyttjar trädarter som Cordia monoica (i familjen strävbladiga växter), eukalyptussläktet (familjen myrtenväxter), Euphorbia abyssinica (familjen törelväxter), sykomor (familjen mullbärsväxter), Juniperus procera (familjen cypressväxter) och Afrocarpus gracilior (familjen podokarpväxter).[11] Som hos alla snickarbin får ägget näring med sig i form av pollen och nektar i boets larvcell; hos denna art förekommer det också ofta att drottningen matar både larverna och de unga, fullbildade bina.[12]
Källor redigera
- ^ [a b c d] Alain Pauly, Zewdu Ararso Hora, Degefa Negessa Wayessa och Ketema Amberbir (2018). ”The Xylocopa Latreille, 1802, of Ethiopia (Hymenoptera: Apidae)” (på engelska) (PDF, 14,5 MB). Belgian Journal of Entomology 62: sid. 9. ISSN 2295-0214. https://www.researchgate.net/publication/323410349_The_Xylocopa_Latreille_1802_of_Ethiopia_Hymenoptera_Apidae/download. Läst 20 februari 2019.
- ^ [a b c] Alain Pauly. ”Xylocopa combusta Smith 1854” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://zoologie.umons.ac.be/hymenoptera/pagetaxon.asp?tx_id=892. Läst 20 februari 2019.
- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ (2006) , manuscript, Afrotropical Bee Catalogue
- ^ Eardley, C. D. (1987) Catalogue of Apoidea (Hymenoptera) in Africa south of the Sahara, Part 1, The genus Xylocopa Latreille (Anthophoridae), Entomology Memoir, No. 70
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2018/search/all/key/xylocopa+combusta/match/1. Läst 20 februari 2018.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
- ^ ”Liste des espèces du genre Xylocopa au Burundi” (på franska). Centre d'Echange d'Informations du Burundi. 7 februari 2014. Arkiverad från originalet den 22 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150222024621/http://bi.chm-cbd.net/biodiversity/biodiversite-du-burundi/catalogues-et-listes-des-especes-du-burundi/listes-des-invertebres-du-burundi/taxonomie-du-genre-xylocopa/. Läst 20 februari 2019.
- ^ David W. Roubik (1989) (på engelska). Ecology and Natural History of Tropical Bees. Cambridge University Press. ISBN 0 521 42909 9. https://books.google.se/books?id=ljlaYMeI6noC&pg=PA285&lpg=PA285&dq=%22Xylocopa+combusta%22&source=bl&ots=AShO3fmc_t&sig=ACfU3U0sUNwdlN3CSFa6PX9zYTo4ZV6V2w&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi2mprfkMvgAhWHxosKHSe7AtU4ChDoATAJegQIARAB#v=onepage&q=%22Xylocopa%20combusta%22&f=false. Läst 20 februari 2019
- ^ [a b] Keaser, Tamar (9 januari 2010) (på engelska). Large Carpenter Bees as Agricultural Pollinators. "2010". doi:. https://www.hindawi.com/journals/psyche/2010/927463/. Läst 21 januari 2019.
- ^ ”Xylocopa combusta Smith, 1854” (på engelska). GBIF. https://www.gbif.org/species/1342187. Läst 22 februari 2019.
- ^ E. K. Eskov (2014). (på engelska) (PDF, 227 kB)Journal of Evolutionary Biochemistry and Physiology 50 (5): sid. 12. ISSN 0022-0930. https://slideheaven.com/download/development-of-socialty-in-the-bee-superfamily-hymenoptera-apoidea.html. Läst 22 februari 2019.