Xi Serpentis

stjärna i Ormens stjärnbild

Xi Serpentis (ξ Serpentis, förkortat Xi Ser, ξ Ser) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna[11] belägen i den västra delen av stjärnbilden Ormen, i den del som representerar ”ormens svans” (Serpens Cauda). Den har en skenbar magnitud på 3,54[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 31,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 105 ljusår (ca 32 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen och kommer att göra perihelionpassagen på ett avstånd av 27 ljusår om ca 690 000 år.[12]

Xi Serpentis (ξ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOrmen
Rektascension17t 37m 35,19983s[1]
Deklination-15° 23′ 54,7940″[1]
Skenbar magnitud ()+3,54[2]
Stjärntyp
SpektraltypA9 IIIp Sr[3]
U–B+0,12[2]
B–V+0,27[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-42,8 ± 0,7[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -42,10[1] mas/år
Dek.: -59,94[1] mas/år
Parallax ()30,98 ± 0,19[1]
Avstånd105,3 ± 0,6  (32,3 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()1,00[5]
Detaljer
Massa2,06[6] M
Radie3,56[7] R
Luminositet30,6[8] L
Temperatur7 217 ± 41[6] K
Metallicitet0,07[3] dex
Vinkelhastighet54[9] km/s
Ålder1,03[6] miljarder år
Andra beteckningar
ξ Ser, 55 Serpentis, BD-15° 4621, FK5 658, HD 159876, HIP 86263, HR 6561, SAO 160700 [10]

Egenskaper redigera

Primärstjärnan Xi Serpentis Aa är en blå till vit jättestjärna av spektralklass A9 IIIp Sr.[3] Detta anger att den är en kemiskt speciell Ap-stjärna med ett onormalt överskott av strontium. Den har en massa som är omkring dubbelt så stor[6] som solens massa, en radie som är ca 3,6[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär drygt 30[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 7 200[6] K.

Det inre paret bildar en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 2,29 dygn i ett cirkulärt omlopp med en excentricitet på 0,00.[13] Följeslagare, Xi Serpentis Ab,[14] har endast 18 procent[11] av solens massa. Den andra följeslagaren, Xi Serpentis B, är en stjärna av magnitud 13,0[14] med gemensam egenrörelse.[11] År 2012 var den separerad med 24 bågsekunder vid en positionsvinkel på 78° från det inre paret.[14] Den har cirka 27 procent av solens massa och en uppskattad omloppstid på 14 763 år.[11]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b c] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
  4. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", The Astronomical Journal, 150 (3): 88, arXiv:1507.01466 , Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  7. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/xiserpentis. Hämtad 2018-06-24.
  8. ^ [a b] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  9. ^ Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393: 897–911, arXiv:astro-ph/0205255 , Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943.
  10. ^ "ksi Ser". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-03-23.
  11. ^ [a b c d] Tokovinin, A.; et al. (May 2006), "Tertiary companions to close spectroscopic binaries", Astronomy and Astrophysics, 450 (2): 681–69, arXiv:astro-ph/0601518 , Bibcode:2006A&A...450..681T, doi:10.1051/0004-6361:20054427.
  12. ^ Bailer-Jones, C. A. L. (March 2015), "Close encounters of the stellar kind", Astronomy & Astrophysics, 575: 13, arXiv:1412.3648 , Bibcode:2015A&A...575A..35B, doi:10.1051/0004-6361/201425221, A35.
  13. ^ Pourbaix, D.; et al. (2004), "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits", Astronomy and Astrophysics, 424 (2): 727, arXiv:astro-ph/0406573 , Bibcode:2004A&A...424..727P, doi:10.1051/0004-6361:20041213.
  14. ^ [a b c] Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.

Externa länkar redigera