Xi Herculis

variabel stjärna i stjärnbilden Herkules

Xi Herculis (ξ Herculis, förkortat Xi Her, ξ Her), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna[11] i den östra delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud på 3,85 – 3,88[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 23,8[1] mas beräknas den befinna sig på ca 137 ljusårs (42 parsek) avstånd från solen. På det beräknade avståndet minskar stjärnans skenbara magnitud med 0,05 enheter genom en skymningsfaktor orsakad av interstellärt stoft. Den misstänks ingå i Siriusströmmen av samflyttande stjärnor.[12]

Xi Herculis (ξ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension17t 57m 45,88571s[1]
Deklination+29° 14′ 52,3675″[2]
Skenbar magnitud ()3,85 – 3,88[3]
Stjärntyp
SpektraltypG8.5 III[4]
U–B0,66[5]
B–V0,935 ± 0,002[6]
VariabeltypHalvregelbunden variabel (SRD)[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,65 ± 0,17[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +82,44[1] mas/år
Dek.: +18,73[1] mas/år
Parallax ()23,84 ± 0,15[1]
Avstånd136,8 ± 0,9  (41,9 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()+0,62[8]
Detaljer
Massa2,01[9] M
Radie10[7] R
Luminositet51[7] L
Temperatur4 966 ± 15[7] K
Metallicitet+0,09 ± 0,04[10]
Vinkelhastighet2,8[7] km/s
Ålder2,48[9] miljarder år
Andra beteckningar
92 Herculis, GEN# +1.00163993, NSV 9927, SKY# 32564, GSC 02102-02772, PLX 4106, SRS 30674, HD 163993, PLX 4106.00, SV P 1374, AG+29 1765, HIC 87933, PMC 90-93 480, SV SVS 8, BD+29 3156, HIP 87933, PPM 106582, TD1 21338, CSV 101696, HR 6703, RAFGL 5162S, TYC 2102-2772-1, 2EUVE J1757+29.2, IRAS 17558+2915, 2RE J1757+291, UBV 15280, EUVE J1757+29.2, IRC +30324, 2RE J175747+291553, UBV M 22515, FK5 674, JP11 2910, ROT 2515, YZ 29 8567, GC 24448, 2MASS J17574588+2914523, 1RXS J175745.7+291453, AAVSO 1753+29B, GCRV 10402, N30 3995, SAO 85590[2]

Egenskaper redigera

Xi Herculis är en gul till orange jättestjärna av spektralklass G8 III,[4] som befinner sig i den röda klumpen, vilket betyder att den ligger på den horisontella grenen och genererar energi genom termonukleär fusion av väte i dess kärna. Den har en massa som är omkring dubbelt då stor[9] som solens massa, en radie som är ca 10[7] gånger större än solens och utsänder ca 50[7] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 000 K.[11] Den utsänder röntgenstrålning med en styrka av 3,03 × 1030 erg/s i 0,3-10 keV-bandet.[13]

Xi Herculis, eller 92 Herculis, är en pulserande variabel av halvregelbunden typ (SRD).[3] Den varierar i skenbar magnitud mellan 3,85 och 3,88 med en period av 120,8 dygn.[3]

Se även redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Iota Herculis, 10 april 2019.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* Ksi Her – Long-period variable star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=ksi+Her&submit=SIMBAD+search. Läst 21 juli 2017. 
  3. ^ [a b c d e] ”Ksi Her” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15893. Läst 21 juli 2017. 
  4. ^ [a b] Morgan, W. W.; Keenan, P. C. (1973), "Spectral Classification", Annual Review of Astronomy and Astrophysics, 11: 29, Bibcode:1973ARA&A..11...29M, doi:10.1146/annurev.aa.11.090173.000333.
  5. ^ Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=87933. Läst 21 juli 2017. 
  7. ^ [a b c d e f g] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  8. ^ öhm-Vitense, Erika; et al. (December 2000), "Ultraviolet Emission Lines in BA and Non-BA Giants", The Astrophysical Journal, 545 (2): 992–999, Bibcode:2000ApJ...545..992B, doi:10.1086/317850.
  9. ^ [a b c] Luck, R. Earle (September 2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", The Astronomical Journal, 150 (3): 23, arXiv:1507.01466, Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88, 88.
  10. ^ Prugniel, Ph.; et al. (July 2011), "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars", Astronomy & Astrophysics, 531: A165, arXiv:1104.4952, Bibcode:2011A&A...531A.165P, doi:10.1051/0004-6361/201116769.
  11. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  12. ^ Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430 (1): 165–186, arXiv:astro-ph/0409579, Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272.
  13. ^ Gondoin, P. (December 2005), "The relation between X-ray activity and rotation in intermediate-mass G giants", Astronomy and Astrophysics, 444 (2): 531–538, Bibcode:2005A&A...444..531G, doi:10.1051/0004-6361:20053567.

Externa länkar redigera