Williamsminne, Williamsrör eller Williams-Kilburn-rör var en tidig typ av datorminne som användes på 1950-talet. Williamsminnet uppfanns av Frederic Williams och Tom Kilburn år 1946.[1] Detta kallas även för ett katodstråleminne eller elektrostatiskt minne.[2]

Williamsminne från en IBM 701Computer History Museum, i Mountain View, Kalifornien

Williamsminnets funktionsprincip är att projicera ett mönster av punkter på fosforytan i ett cirkulärt katodstrålerör. Detta skapar en liten laddning av statisk elektricitet ovanför varje punkt i fosforet. Laddningen i varje punkt kan läsas av genom ett tunt metallager precis framför röret. Eftersom punktmönstret tonade ut efter en stund måste mönstret periodiskt uppdateras, i likhet med ett modernt dynamiskt RAM-minne. Systemet var känsligt för elektriska fält och i behov av konstant kalibrering för att vara stabilt.

Williamsminnen användes i höghastighetsdatorer med elektronrör så som IAS-maskinen och den andra svenska datorn BESK.[3]

Referenser redigera

  1. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Besk och Smil”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 151-173. ISBN 978-91-44-03501-7 
  2. ^ Karlqvist, Olle; Hellström, Gunnar (1957). Ordlista inom området data- och beräkningsmaskiner (Särtryck ur Kontorsvärlden nr 12 1956 och nr 1 1957). Stockholm: Tiden. sid. 2 
  3. ^ Lundin, Per (2006). Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner: Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 12 september 2005. Stockholm: KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Philosophy and History of Technology. sid. 10-11. ISBN 91-7178-359-8. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:10842/FULLTEXT01.pdf