Wilhelm Spånberg
Johan Wilhelm Spånberg (i riksdagen kallad Spånberg i Spånhult), född 31 augusti 1843 i Barnarp, död där 17 augusti 1903, var en svensk godsägare, bruksägare och politiker (liberal). Bror till riksdagsmannen Emil Spånberg.
Wilhelm Spånberg | |
Född | 31 augusti 1843[1] Barnarps församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 17 augusti 1903[1] (59 år) Barnarps församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[1] |
Befattning | |
Förstakammarledamot, Jönköpings läns valkrets (1884–1892)[2][1] Andrakammarledamot, Tveta härads valkrets (1900–1902)[2][1] | |
Politiskt parti | |
Liberala samlingspartiet (–)[1] Första kammarens moderata parti (–)[1] Första kammarens minoritetsparti (–)[3] | |
Maka | Emilia Fredrika Gustafva Andrée |
Föräldrar | Sven Johan Spånberg[2][1] |
Släktingar | Emil Spånberg (syskon)[1] |
Redigera Wikidata |
Wilhelm Spånberg var son till smeden, senare godsägaren Sven Johan Spånberg. Tillsammans med sin bror Emil anlade han år 1877 Norrahammars bruk utanför Jönköping samt en trämassefabrik i Spånhult. I hemmasocknen Barnarp hade han kommunala uppdrag; han var även fullmäktigeledamot i Jönköpings läns landsting.
Han var riksdagsledamot i första kammaren för Jönköpings läns valkrets åren 1884-1892. De första åren var han partilös, men år 1889 anslöt han sig till Första kammarens minoritetsparti, som hade en frihandelsvänlig inriktning. Åren 1900-1902 var han ledamot i andra kammaren för Tveta härads valkrets och tillhörde då det nybildade Liberala samlingspartiet.
I riksdagen var han bland annat suppleant i bankoutskottet 1885-1888. Han engagerade sig bland annat för en ändrad lagstiftning om delning av jordbruksfastigheter.
Källor redigera
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 185
- Ericson, H-O (1987) Vanmakt och styrka. Studier av arbetarrörelsens tillkomst och förutsättningar i Jönköping, Huskvarna och Norrahammar 1880-1999. Lund: Arkiv förlag
- Kjellberg, Anders (2002) "Ett nytt fackligt landskap - i Sverige och utomlands", Arkiv nr 86-87, s. 83-84 (om Spånbergs inställning till fackföreningar)