Wikipedia:Skillnader mellan svenskspråkiga Wikipedia och andra språkversioner

Denna essä syftar till att beskriva vad wikipedianer uppfattar som viktiga skillnader mellan svenskspråkiga Wikipedia och andra språkversioner, särskilt jämfört med engelskspråkiga Wikipedia. Anmärkningsvärda skillnader finns vad gäller såväl kultur, som riktlinjer, praxis, rutiner, prioriteringar av arbetet, innehåll, vad som brukar ge upphov till långa diskussioner, samt tekniska funktioner. Essän vill visa vad som främst utmärker kultur, normer och praxis genom konkreta exempel. Essän avser att sammanfatta observerade skillnader som minst två personer är överens om i diskussioner.

Essäns syfte är att ge förståelse för skillnaderna och deras orsaker, och ge goda exempel från olika Wikipediaversioner som kan vara värda att eftersträva. Det är dock viktigt att respektera att varje språkversion måste få utveckla lokala riktlinjer utifrån sina förutsättningar.

• 
• 
• 
• 

Skäl till olikheter

Förutsättningarna skiljer sig avsevärt mellan olika språkversioner. Engelskspråkiga Wikipedia har haft &&&&&&&&&&&&&059.20000059,2 gånger fler aktiva skribenter än svenskspråkiga Wikipedia under de senaste 30 dagarna. Tyskspråkiga Wikipedia har haft &&&&&&&&&&&&&&08.6000008,6 gånger fler användare än den svenskspråkiga. Fler användare innebär större möjligheter att skapa, bevaka och underhålla innehållet. Det genererar också mer arbete, varför organiseringen av arbetet på engelskspråkiga Wikipedia blivit mer komplex och har mer byråkratiska processer, mer detaljerade instruktioner, och större användning av botar för automatiskt underhåll av metafrågor. På svenskspråkiga Wikipedia används istället tekniska lösningar för automatöversättning mer flitigt, som botgenererat innehåll och innehåll hämtat från Wikidata.

På svenskspråkiga Wikipedia är det möjligt och rimligt för en person att granska alla nya artiklar, eller för en liten grupp att granska alla vandalismmarkerade redigeringar och redigeringar av oinloggade och nya användare och oftast återställa klotter inom enstaka minuter, medan många återställningar tar timmar, ibland dygn, på engelskspråkiga Wikipedia. Det är också möjligt på svenskspråkiga Wikipedia att läsa det mesta som skrivs på Bybrunnen och andra forum i deltagarportalen. Det finns personer som har föresatt sig att göra dessa uppgifter.

På svenskspråkiga Wikipedia vill många istället prioritera bort innehåll som kan bli svårt för en liten grupp aktiva att underhålla. Det är en av flera orsaker till att på svenskspråkiga Wikipedia gallras eller fördröjs nyhetsrapportering som riskerar nutidsfokusering och ickeneutralt perspektiv ofta hårdare än på engelskspråkiga Wikipedia. Kritikavsnitt kan ge upphov till långa diskussioner eller raderas på svenskspråkiga Wikipedia, bland annat med motiveringen att de kan bli svåra att hålla i balans i framtiden, trots att Wikipedia enligt grundprinciperna ska eftersträva neutralitet genom att återspegla många perspektiv. På engelskspråkiga Wikipedia återges istället etablerade mediers rapportering med liten filtrering, och man slipper på så sätt undan konflikter som raderingar skulle innebära.

Till olikheterna bidrar också skillnader mellan länders kultur, och den självsanerande svenska pressens försiktiga syn på vad som är okej att skriva, men av ovan nämnda skäl har det förekommit att svenskspråkiga Wikipedia i praktiken har tillämpat en ändå striktare syn än svensk press, exempelvis kring namnpublicering av misstänkta brottslingar, som framgår av exempel nedan.

Skillnader i riktlinjer och deras tillämpning

Olika språkversioner av Wikipedia brukar ha väsentligen samma grundprinciper.

Engelska Wikipedia har fler och mer detaljerade riktlinjer, stilguider och rutiner än bland annat den svenskspråkiga, på gott och ont.

Exempel på riktlinjer och policyer som svenskspråkiga Wikipedia är ensam om:

• Wikipedia:Wikidataanvändning på Wikipedia

Exempel på betydelsefulla riktlinjer som saknas på svenskspråkiga Wikipedia:

• en:Wikipedia:Deletion process
• För fler exempel, se nedan under #Skillnader i tekniska funktioner.

Relevanskriterier

Den svenskspråkiga versionen har ofta mer generösa relevanskriterier än den engelskspråkiga, exempelvis på universitetsrelaterad information, personer (biografier), särskilt forskare och personer inom nöje och idrott, samt företag/organisationer. De kriterier som ger automatisk relevans på svenskspråkiga Wikipedia gör att fler artiklar i dessa kategorier kvalificerar, medan engelskspråkiga Wikipedia brukar gå mycket mer på omfattande uppmärksamhet i tredjepartskällor, i praktiken främst engelskspråkiga. När det gäller geografiska artiklar verkar däremot kriterierna vara ungefär likadana.

Källanvändning

På engelskspråkiga Wikipedia raderas sällan källbelagt material, utan det mesta av innehåll som går att källbelägga accepteras, och man är trogen källornas bild av debatten. Därmed undviker man många konflikter. På svenskspråkiga Wikipedia kan källbelagt material raderas med argument som att en encyklopedi inte är en nyhetstjänst eller ett debattforum, utan ska ha tidlöst och teoretiskt innehåll, att mediespekulationer och personuppgifter ska undvikas tills kunskapsläget blir stabilt, och att kritik kan vara svårt att hålla neutralt.

På både svensk- och engelskpråkiga Wikipedia råder konsensus om att opinionsjournalistik, högerextrema tidningar, pseudovetenskapliga publikationer och skvallerpress i allmänhet inte accepteras som källor. På svenskspråkiga Wikipedia förekommer några tidningar med uttalad socialistisk inriktning som källa för ickekontroversiella påståenden. Tidningen och stiftelsen Expo är vanlig som källa även för kritiska omdömen och kritiska politiska epitet om högerextrema tidskrifter och organisationer, trots att Expo är omdiskuterad. Expo är inte lika vanlig som källa på engelskspråkiga Wikipedia.

Artiklar om vetenskap vilar ofta på populärvetenskapliga referenser på svenskspråkiga Wikipedia, exempelvis vetenskapsredaktioners och nyhetsmedias rapportering, och universitets och muséers pressmeddelanden, medan engelskspråkiga Wikipedia mer ofta uppger vetenskapliga källor. Särskilt i artiklar om biomedicin och hälsa tillämpas mer strikta krav på vetenskapliga källor på engelskspråkiga Wikipedia – då ska källorna vara sekundärkällor, exempelvis metastudier och översiktsartiklar, eftersom inom biomedicin anses en enstaka klinisk studie vara otillräcklig. I sådana artiklar accepteras normalt inte populärvetenskap på engelskspråkiga Wikipedia.

Med tiden kan referat komma att divergera från vad källan egentligen säger, källans webblänk kan dö, och ny forskning kan komma att motsäga gamla källor. På bland annat svenskspråkiga Wikipedia är många artiklar översatta från engelskspråkiga Wikipedia, och källhänvisningen inkluderas då ibland utan att man kontrollerar om referatet stämmer med källan, eller om en gammal källa stämmer med aktuell forskning. Gamla felaktigheter som har blivit rättade på stora Wikipediaversioner, kan ligga kvar i decennier på mindre Wikipediaversioner som den svenska.

I diskussionen på Bybrunnen framförs ibland att på engelskspråkiga Wikipedia slarvas det mer med källkritik och källangivelser än på svenskspråkiga Wikipedia och att icke-publicerade källor skrivna av icke-experter förekommer. Det hävdas att ibland läggs källor in på engelskspråkiga Wikipedia utan att kontrollera uppgiftens rimlighet eller trovärdighet med andra källor. Källhänvisningar kan ofta vara slarvigt angivna, tveksamma eller icke acceptabla.

På engelskspråkiga Wikipedia delas källor in i mörkgröna (tillförlitliga som medicinska källor och forskningskällor), gröna (allmänt pålitliga), gula (varning) och röda (som generellt anses otillförlitliga), och det finns verktyg som automatiskt indikerar typ av källa och tillförlitlighetsnivå utifrån källkritikens kriterier. På svenskspråkiga Wikipedia har det varit svårt att komma överens om ett sådant arbetssätt. Vissa betonar istället att bedömningen ska göras från fall till fall utifrån vad källan används till att stödja för typ av uppgift.

På polska och ryska Wikipedia placeras fotnoter innan meningens punkt, på samma vis som vid källhänvisningar i teknikvetenskapliga forskningspublikationer, exempelvis enligt IEEE:s standard och i likhet med Vancouversystemet. På bland annat engelsk- och svenskspråkiga Wikipedia placeras fotnot som avser en hel mening istället efter meningens punkt, på samma vis som i många samhällsvetenskapliga forskningspublikationer, och i likhet med Oxfordsystemet. På svenskspråkiga Wikipedia är det vanligare att en fotnot avser en följd av meningar, medan fotnoten då brukar upprepas efter varje mening på engelskspråkiga Wikipedia.

Namnpublicering

Namn på misstänkta eller dömda får i allmänhet inte avslöjas om inte namnet är allmänt spritt eller den misstänkte själv erkänt, enligt Wikipedia:BLP. En orsak är att den svenska pressen har höga krav för namnpublicering jämfört med många andra länder, men svenskspråkiga Wikipedia kan ibland tillämpa ändå högre krav än svensk press, för att inte sprida tillfälliga mediaspekulationer. Svenskspråkig Wikipedias krav är i riktlinjen uttalat högre på att svenskspråkig källa finns, i synnerhet för svenskar, vilket är ett avsteg från Wikipedias föresats om "globalt perspektiv". Mallen {{Pågående person}} säger att "Personuppgifter publiceras med stor försiktighet och fördröjs i förekommande fall tills kunskapsläget är stabilt", men det finns ingen explicit regel på svenskspråkiga Wikipedia mot att publicera namn innan dom har vunnit laga kraft.

Exempel på namnpublicering som (felaktigt) fördröjts på svenskspråkiga Wikipedia mer än i svensk media:

• I Terrordådet i Stockholm 7 april 2017 visades inte den fällda gärningspersonens namn förrän domen hade vunnit laga kraft i juni 2018, fastän han erkände tämligen omedelbart och svensk media publicerade namnet redan i april 2017. Engelskspråkiga Wikipedia namnpublicerade redan 10 april 2017.

Exempel på namnpublicering som hindrats eller fördröjts både i svensk media och i svenskspråkiga Wikipedia:

• Åtta av de personer som fälldes för inblandning i kidnappningsförsöket på Anna-Greta Leijon nämns vid namn av engelska Wikipedia, men fem av dem namnges inte på svenskspråkiga Wikipedia. En av dessa fem (minst en av de svenska personer som dömdes), har senare fått artikel på svenskspråkiga Wikipedia på akademiska meriter, utan att Wikipedia nämner brottet.

Exempel på kontroversiell namnpublicering där svenska Wikipedia var snabbare än engelskspråkiga Wikipedia:

• I fallet med den s.k. "Kulturprofilen" var svenskspråkiga Wikipedia snabbare men mindre explicit i sina formuleringar än engelskspråkiga Wikipedia. Han hade anklagats för sexuella övergrepp, och namngavs i etablerad media den 2017-11-24. Samma dag började svenskspråkiga Wikipedia att nämna anklagelserna mot honom, men kallade det för hans "beteende" och "uppträdande" mot kvinnor. På engelskspråkiga Wikipedia nämndes anklagelser om sexuella övergrepp den 4 december 2017. Trots flera försök dröjde det till 7 december innan "sexuella övergrepp" explicit kunde nämnas på svenskspråkiga Wikipedia i en stabil version. När han åtalades för våldtäkt publicerade svenskspråkiga Wikipedia det samma dag, den 12 juni 2018 men engelskspråkiga nämnde det inte. Han dömdes för våldtäkt den 1 oktober 2018, och samma dag publicerade både engelskspråkiga och svenskspråkiga Wikipedia det.

Krav på tidlöshet

Innehåll som riskerar nutidsfokusering leder ofta till långa diskussioner eller raderas och återskapas gång på gång på svenskspråkiga Wikipedia. Ett förekommande argument är att det anses svårt för en så liten grupp aktiva bidragsgivare att bevaka och underhålla sådant innehåll så att det hålls i balans.

Exempel på fördröjt innehåll på svenskspråkiga Wikipedia som har accepterats snabbare på andra språkversioner, eller som har gett upphov till raderingar och återskapande, eller stora diskussion på svenskspråkiga Wikipedia men inte på andra versioner:

• Attentatet i Åbo 2017 – skapades och raderades 4 gånger på svenskspråkiga Wikipedia innan den återskapades för gott tre dygn efter händelsen, medan den skapades samma dag som händelsen på engelskspråkiga Wikipedia.

Kritik och reaktioner

Separata avsnitt kallade "kritik", "reaktioner", "mottagande", "kontroverser" och liknande riskerar att samla oproportionerlig mängd kritik och blir därför ofta ifrågasatta och hårt gallrade på svenskspråkiga Wikipedia, men är inte ovanliga. Acceptansen är också låg för inbäddad kritik spridd över hela artikeln, trots att Wikipedia bör eftersträva neutralitet genom att återspegla många relevanta perspektiv. Det är vanligare på engelskspråkiga Wikipedia att referera kända politikers, debattörers, intresseorganisationers och företags omedelbara reaktioner på en händelse, vilket på svenskspråkiga Wikipedia kan anses som lösryckta uttalanden och icke-encyklopediskt innehåll. På svenskspråkiga Wikipedia tycker många att eventuella kritik- och reaktionsavsnitt främst bör innehålla forskares och andra experters publicerade analys som tillkommit med distans till händelsen, samt myndigheters och de mest etablerade organisationernas utredningar, snarare än kända personers omedelbara reaktioner.

På engelskspråkiga Wikipedia är kritikavsnitten ofta uppdelade i underrubrikerna "positiva reaktioner" och "negativa reaktioner", för att säkerställa en viss balans. Dock skall Wikipedia ge en rättvisande bild av stämningsläget, och inte presentera en falsk balans. På svenskspråkiga Wikipedia saknas inte sällan bemötande av kritik i kritikavsnitten. På engelskspråkiga Wikipedia strävar man efter att kritikavsnitt ska återspegla balansen i mediadebatten, särskilt i experters debatt.

Exempel på utvalda artiklar på svenskspråkiga Wikipedia med såväl kritikavsnitt som inbäddad kritik finns i WP:Kritik#Goda exempel.

Exempel på reaktions- eller kritikavsnitt om kontroversiella ämnen som trots det inte har utsatts för redigeringskrig:

• Decemberöverenskommelsen#Reaktioner och analys

Exempel på reaktions- eller kritikavsnitt som fick vara kvar efter gallring, långa diskussioner, upprepade raderingar och/eller redigeringskrig:

• Tidöavtalet#Reaktioner under avtalets första sex månader

På engelskspråkiga Wikipedia förekommer att långa kritikavsnitt bryts ut till fördjupningsartiklar kallade "Reactions to..." men "Reaktioner på..." förekommer inte som artikelnamn på svenskspråkiga Wikipedia. Andra kritikartiklar förekommer på svenskspråkiga Wikipedia, och kan helt sakna bemötande av kritiken. Enligt både svensk- och engelskspråkiga Wikipedias riktlinjer kan dessa fördjupningsartiklar uppfattas som oönskade artikelförgreningar (POV stubs).

Syntes, originalforskning och fluff

På engelskspråkiga Wikipedia undviks egna sammanfattningar av källor, för att man vill undvika egna tolkningar och syntes av originalforskning. På engelskspråkiga Wikipedia är toleransen låg för fluff (weasel words) som "vissa/många anser", även om svenskspråkiga Wikipedias stilguide också har krav på att skriva specifikt och koncist. Det gör att i engelskspråkiga Wikipedias kritikavsnitt attribueras ofta varje individ eller organisation som har uttryckt en viss åsikt i den löpande texten, och inte bara med fotnoter. På svenskspråkiga Wikipedia vill man att kritikavsnitt ska vara korta och inte allt för framträdande i artikeln, och därför summeras ofta helhetsbilden med generaliserande och svepande formuleringar, med risk för syntes av originalforskning.

Beslutsprocesser, omröstningar och val

Gemenskapens beslutsprocesser vid motstridiga meningar, och förtroendeval, varierar också mellan versionerna.

Svenskspråkiga Wikipedia har årliga adminval i form av omröstningar, på de flesta (alla?) andra språkversioner måste man frivilligt avsäga sig eller aktivt röstas bort. Svenskspråkiga Wikipedia skiljer sig från flera andra wikiprojekt genom att omröstningar med majoritetsstyre i övrigt är ovanligt på svenskspråkiga Wikipedia. Istället betonas att konsensus söks, vilket är en process med ganska odefinierade ramar, med en osynlig maktstruktur där etablerade användares röst väger tungt. När det fungerar som bäst betyder det ett sökande efter den bästa kompromisslösningen som överensstämmer med källor och principer, och en diskussion om hur vi bäst kommer framåt snarare än att fastna i ställningskrig kring förslag. När det fungerar som sämst blir det mycket svårt att komma någonstans, och kan landa i uttröttningsstrategier, eller i att alla inte förstår vad dominerande användare anser är – eller kan leda till – konsensus, och i att vissa därför blir ombedda att vara tysta eller upphöra med att redigera, utan att de förstår varför.

De första åren hade svenskspråkiga Wikipedia betydligt fler och mer formella processer: ett ting med majoritetsomröstningar för att ta beslut i diverse ämnen, men det avvecklades redan hösten 2005. Många Wikipediaversioner har skiljedomskommittéer för att lösa konflikter, men försöket att införa en sådan på svenskspråkiga Wikipedia blev inte lyckat: ärendena tog lång tid att behandla och gjorde att all annan hantering paralyserades. Endast ett ärende nådde därför beslut innan kommittén avvecklades 2008. Även andra tidiga försök till organiserad konflikthantering, som Begäran om kommentarer upplevdes ha stora nackdelar och avvecklades. Det som återstår är sidorna WP:Begäran om åtgärder (BOÅ) för att be en administratör om snabb assistans, och Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia (KAW) samt i viss mån Wp:Bybrunnen för att diskutera åtgärder.

Engelskspråkiga Wikipedia har ett mer komplext arbetsflöde än svenskspråkiga Wikipedia för att nå konsensus kring raderingsförslag med mera, vilket kan vara svårare att förstå. På engelskspråkiga Wikipedia finns processen Request for Comments (RfC) som i praktiken är en mjuk form av omröstning.

Bokmålsnorska Wikipedia (nowp) har Tinget med ett tydligt "for" och "imot"-förfarande.

Tyskspråkiga Wikipedia (dewp) har sina Meinungsbilder, en åsiktsöversikt, för att lösa frågor som inte uppnår konsensus någon annan stans. Den är oerhört tydligt definierad och ohöljt systematiserad. Vem som helst kan påbörja en åsiktsöversikt. I den första fasen behöver den stöd av tio röstberättigade wikipedianer för att över huvud taget tas upp i processen. Därefter följer två omröstningar: en om själva sakfrågan och en om omröstningens giltighet. Frågor kan – beroende på deras art – kräva antingen enkel eller kvalificerad majoritet.

Bemötande

Även om vissa Wikipedianer tar sig tid att ge ett mycket gott bemötande av nya enligt riktlinje så kan tidsbrist och de olika prioriteringarna göra att på svenskspråkiga Wikipedia kan inlägg av nya, oinloggade och enfrågeanvändare rätt ofta rullas tillbaka eller raderas utan redigeringskommentar eller motivering, även källbelagda inlägg och inlägg i gott uppsåt. Detta trots att riktlinjen Tillbakarullning förbjuder användning av tillbakarullningsverktyget vid källbelagda bidrag eller en ändring som det råder diskussioner om.

Vissa nybörjare har upplevt det som att de blir blockerade utan förklaring, eller hotas med blockering trots goda avsikter, medan nybörjare ofta bemöts mycket vänligt på engelskspråkiga Wikipedia, med pedagogiska förklaringar eller länk till relevant riktlinje. Med det sagt så får nya användare på svenskspråkiga Wikipedia nästan alltid också en välkomstmall med länkar till riktlinjer på sin diskussionssida vilket ofta missas av den nya användaren, vilket märks på att denne inte svarar på sin diskussionssida förrän efter en temporär blockering.

Istället kan tonhöjden upplevas högre i raderingsdiskussioner på engelskspråkiga Wikipedia, där man slår varandra i huvudet med olika essäers akronymer.

Biografier

Den svenskspråkiga Wikipedia har en riktlinje om att normalt inte använda titlar som “doktor”, “professor”, "lord" eller “sir” i biografiska artiklars namn eller första mening, förutom vid ickesvenska och ickefinska personer om personen otvetydligt brukar tituleras i (svenskspråkiga) källor. Några språkversioner använder titlar i artiklarnas rubriker eller ingresser för att visa personens notabilitet och akademiska eller yrkesmässiga status. Se t.ex. Horatio/1st Viscoont/Lord Nelssons artikelnamn på olika språk.

På svenskspråkiga Wikipedia nåddes koncensus efter lång diskussion om att inte dogmatiskt och oreflekterat gödsla med flaggor för att indikera personers födelseland, nationalitet eller geografiska tillhörighet, till exempel i infoboxar och i tabeller. Skälet är att historiska flaggor kan tolkas som politiska ställningstaganden. Det har dock inte gått att nå koncensus om ett generellt avrådande eller generellt tillåtande av flaggor. Några Wikipediaversioner använder exempelvis naziflaggan i biografiska artiklar om personer födda i Nazityskland, även om flertalet Wikipediaversioner är försiktiga med det.

Kvalitet och innehåll

Stora Wikipediaversioner, som den engelska och tyska, anses generellt ha högre kvalitet på grund av att vissa artiklar kan vara redigerade tusentals gånger av hundratals användare. Deras strängare redigeringsriktlinjer skulle också kunna ha betydelse. Det finns dock några områden som svenskspråkiga Wikipedia belyser väldigt väl, som svensk geografi, medan artiklar om nyhetshändelser i Sverige kan vara mer detaljerade på engelskspråkiga Wikipedia än på svenskspråkiga Wikipedia.

Engelska Wikipedia är mer splittrad och fragmenterad i fördjupningsartiklar och artikelförgreningar, inte sällan överlappande, medan svenskspråkiga Wikipedia i högre grad präglas av mergism.

Ett exempel på engelska Wikipedias fragmentering i artiklarförgreningar är att artiklar om offentliga ämbeten där ofta är uppdelade på en huvudartikel om ämbetet och en separat listartikel, istället för att listan är ett avsnitt i samma artikel. Exempel är artiklar om Sveriges statsminister, Tysklands förbundskansler och USA:s vicepresident.

Användardiskussionssidor

På svenskspråkiga Wikipedia är vad man får göra med sin användardiskussion väldigt begränsat jämfört med t.ex. engelskspråkiga. Det anses t.ex. inte acceptabelt att radera gamla diskussioner, utan dessa bör arkiveras – på samma vis som på polska Wikipedia.

Ord som undviks på svenskspråkiga Wikipedia men inte engelska

• ras (race)

Skillnader i tekniska funktioner

Svenskspråkiga Wikipedia är konfigurerad annorlunda än många andra språkversioner i några avseenden:

Restriktioner mot icke-etablerade användare

Svenskspråkiga Wikipedia har ingen fördröjning av artiklar innan de visas publikt för allmänheten, och få restriktioner mot oinloggade och nya användares bidrag. Andra Wikipediaversioner har fler sådana restriktioner:

• Bland annat engelska Wikipedia använder draftversioner. Oinloggade och nya användare kan inte publicera nya artiklar direkt i huvudnamnrymden, utan hänvisas till draftnamnrymden. Även nya bristande artiklar (högst 90 dagar gamla) som har skrivits av godkända användare kan flyttas till draftnamnrymden.
• Tyskspråkiga Wikipedia har länge haft "flagged revisions", alltså att bidrag av icke-etablerade användare modereras.
• Portugisiska Wikipedia har stoppat redigeringar av IP-nummer, något som ofta dyker upp som förslag att även svenskspråkiga Wikipedia ska göra.

Bildanvändning

Liksom på spanska, finska och polska Wikipedia är fair use-bilder, exempelvis skyddade logotyper, inte tillåtna på svenskspråkiga Wikipedia men är det på bland annat engelskspråkiga Wikipedia. Inga bilder får därför lagras lokalt på dessa Wikipediasajter, utan alla bilder måste laddas upp till Commons.

Namnrymder

Se även en:Wikipedia:Namespace och Wikipedia:Namnrymder

En rad namnrymder är inte aktiverade, eller utnyttjas inte, på svenskspråkiga Wikipedia, men utnyttjas av andra Wikipediaversioner: Hjälp, Drafts (se ovan), TimedText.

På portugisiska och spanska Wikipedia har listor en egen namnrymd, kallad "Anexo".

Botanvändning

68,5 procent av artiklarna på svenska Wikipedia var botgenererade i oktober 2022, mestadels av Lsjbot, som täcker ämnen relaterade till djur och geografi. Andra bottar har genererat innehåll om sjöar. Den sortens bot har inte accepterats på många andra språkversioner.

Samtidigt finns många fler botar som hjälper till att bevaka och automatiskt underhålla större Wikipediaversioner som engelskspråkiga Wikipedia. Där får exempelvis användare ett automatiskt meddelande på sin diskussionssida om man har länkat till en förgreningssida, och verktyget möjliggör att man kan välja vilken sida som avses inom ett par klick.

Mallar och moduler

På engelskspråkiga Wikipedia kan mallar och moduler som inte utnyttjas raderas, medan de behålles på svenskspråkiga Wikipedia, men kan museimärkas.

Wikidataanvändning

Svenskspråkiga Wikipedia tillhör de wikier som använder Wikidata mest frekvent, bland annat i en stor andel faktarutor. Enbart tyskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia har fler Wikidatarelaterade mallar än svenskspråkiga Wikipedia (i mars 2023).

Detta trots att Wikidatabaserade faktarutor ofta har varit ifrågasatta på svenskspråkiga Wikipedia, och att svenskspråkiga Wikipedia ofta använder en egenutvecklad Lua-modul, med svenskspråkig dokumentation, som bas i mallar för import av data from Wikidata. Det senare gör det mycket svårt att sprida svenskspråkiga Wikipedias Wikidatarelaterade moduler och mallar till andra språkversioner. Få tekniska hinder finns att importera Wikidatarelaterade mallar från andra språk till svenskspråkiga Wikipedia, men traditionen och kulturen gör att globalt spridda Lua-moduler sällan utnyttjas på svenskspråkiga Wikipedia, och att det är ovanligt att Wikidatarelaterade mallar importeras från andra språkversioner.

På engelskspråkiga Wikipedia ser man inte samma behov av automatöversättning från andra språk. Ibland har fungerande Wikidataimport där ersatts med manuellt inmatad data, och Wikidatarelaterade mallar och moduler har raderats, medan motsvarande mall eller modul finns kvar på försök på svenskspråkiga Wikipedia.

Datamallar såsom Stat

Datamallar är en teknik som har förekommit sedan 2011 för att lagra siffror och annan data i en gemensam tabell, så att de kan visas i många artiklar och bara behöver uppdateras på ett ställe. Det används för flera olika ändamål på engelskspråkiga Wikipedia, men förekommer även på svenska Wikipedia där svensk befolkningsstatistik lagras gemensamt i tabeller som ingår i {{Stat}}-mallen. Därifrån sprids siffrorna automatiskt till ortsartiklarna. Svenskspråkiga Wikipedias stat-tabell var våren 2022 ungefär lika uppdaterad som motsvarande statistik på Wikidata enligt uppgift i Wikidatariktlinjen. Svenskspråkiga Wikipedia har börjat ersätta datamallsanvändning med Wikidataanvändning i vissa mallar.

Det finns en gruppering på svenskspråkiga Wikipedia som ofta ogillar automatiska lösningar såsom Wikidata-importerade uppgifter och stat-mallen, med motiveringen att uppgifterna blir svåra att redigera. Trots stat-anropens enkelhet och att stat-mallen har bidragit till tillförlitliga sifferuppgifter sedan 2011 ifrågasätts den därför emellanåt på svenskspråkiga Wikipedia, och användare avråds från att länka in dessa automatiskt uppdaterade siffror i artiklars löpande text.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Wikipedia:Differences between the English Wikipedia and Wikipedias in other languages.

Vidare läsning

• Konieczny, Piotr (2023-04-08). ”European Wikipedia platforms, sharing economy and national differences in participation: a case study”. Innovation: The European Journal of Social Science Research: sid. 1–30. doi:10.1080/13511610.2023.2195584. ISSN 1351-1610. https://dx.doi.org/10.1080/13511610.2023.2195584. Läst 11 april 2023.