Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.
För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (60 stycken) respektive utökningar (28 stycken) under mars. Här stod Slånbär och Hans Frörum ytterligare en månad för insatserna. Totalt listades under förra månaden 275 nya och 69 utökade artiklar i projektet. I listningen för mars inkluderades även en hel del fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 8 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.
Nu är det maj, och vi kan rösta på april månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 53 nya och 21 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 maj 2024 kl. 22.29 (CEST)Svara
Det var extra svårt att välja denna gång, med så många bra utökade och nya artiklar från gymnasieprojektet. Stort tack till alla skribenter! Och jag hoppas att eleverna vill fortsätta här på Wikipedia - även om det inte blir som Wikipedia-som-skolprojekt. // Zquid (diskussion) 2 maj 2024 kl. 20.53 (CEST)Svara
"Sparaknappen" heter "Publicera sida" och är blå med vit text. Den finns uppe i högra hörnet eller nere i det vänstra. Om du har skrivit en text i ett annat program kan du klippa in texten i din sandlåda. Kopiera texten från ditt program, klicka på den här länken: Britta Sandblom /Sandlåda, och klistra in din text. Sen finns "Publicera sida"-knappen i uppe i högra hörnet eller nere i det vänstra. I sandlådan kan du fixa till din text och få hjälp att "wikifiera" den innan den läggs ut i artiklarna. Lycka till! LittleGun (diskussion) 8 maj 2024 kl. 12.21 (CEST)Svara
Publicera innebär vanligen "att offentliggöra" medan spara betyder "spara till senare". Nu är det ju i vårt fall samma sak, så kanske man kan fixa en "dummy", d.v.s. en knapp med texten "spara" som gör samma sak som knappen "publicera". Två knappar för samma sak alltså, men mindre förvirring för noviser. //Nalle&Lisa (diskussion) 9 maj 2024 kl. 18.35 (CEST)Svara
Det blir troligen ännu mer förvirring i sådana fall. Jag skulle tolkat de två som att "Spara" sparade det jag höll på med utan att det visades för andra, vilket däremot "Publicera" skulle göra.
Det byttes från Spara till Publicera just för att tydliggöra att texten publiceras och därmed blir synlig för andra. Sedan kan man tänka sig att många nybörjare förväntar sig en funktion för att spara det de gjort av rädsla för att annars förlora sitt arbete, men utan avsikt att publicera det för omedelbar läsning. Historiker (diskussion) 9 maj 2024 kl. 21.32 (CEST)Svara
Tack för alla fantastiska svar :)
Jag tryckte på publicera och hade inte skrivit så mycket utan ville fortsätta en annan dag. Vips var det någon som hade raderat artikeln som jag höll på att jobba med, med hänvisning till att den inte följde Wikipediastandard.
Det var precis det jag villa undvika. Men då är det alltså så att jag ska skriva artikeln i ett annat program och kopiera in den i min Wikiartikel när den är klar? Det går inte att jobba med något i sandlådan & spara till senare där?
Om du sparar i din sandlåda så är det ingen som rör ditt artikelutkast. När du är klar så kan du klippa och klistra din färdiga artikel och klistra in den i en ”riktig” artikel. Kitayama (diskussion) 9 maj 2024 kl. 22.22 (CEST)Svara
Jag vill förtydliga mitt tidigare inlägg. När man arbetar i sin sandlåda, som man ju bör, vill man kanske spara utan att lägga upp artikeln i mediarymden och det känns fel att publicera sitt alster. Därför borde knappen i sandlådan vara märkt "spara" och den i artikelrymden "publicera". Jag vet inte om det är möjligt med en sådan konstruktion, men det vore mer logiskt för noviser. //Nalle&Lisa (diskussion) 9 maj 2024 kl. 22.25 (CEST)Svara
Känns inte riktigt som det vore en förbättring. Det skulle då skilja sig åt på ett sätt som fortfarande kan förvirra användare till att tro att knapparna gör olika saker. Trots allt "publiceras" sandlådan också. Men i användarnamnrymden.
Dessutom måste väll användaren veta att den är i sin sandlåda då det står som rubrik och då (förhoppningsvis) veta att redigeringar där inte går "live" ut på wikin utan sparas i en sandlåda. Sabelöga (diskussion) 10 maj 2024 kl. 02.37 (CEST)Svara
Varför ska vi inte ha med kommunala bolag?redigera
Senaste kommentaren: för 3 dagar sedan44 kommentarer10 personer i diskussionen
Jag och NnieAndersson har ett litet meningsutbyte rörande en praxis som jag inte hade uppfattat, men som tydligen gällt sedan en tid - att vi inte nämner (t o m tar bort) uppgifter om kommunala bolag i kommunartiklarna. Jag tycker att det är en diskutabel praxis. Vi nämner ofta kommunernas nämndorganisation, men den ger bara en begränsad bild av den kommunala organisationenn och verksamheten. Varför är t ex viktigare att berätta att Stockholms stad har en äldrenämnd, medan de jättelika allmännyttiga bostadsbolagen eller helt samhällsvitala bolag - som kommunal kärnverksamhet i Stockholms hamn eller Stockholms vatten - inte nämns? Om en kommun överlåter centrala delar av sitt förvaltningsansvar på egna bolag flyttas även politikeransvaret och den kommunala makten från kommunalrättsliga nämnder till aktiebolagsstyrelser. Styrelseledamöterna i kommunala bolag är ju, även om de är politiskt tillsatta, i juridisk mening inte politiker, utan har som individer att följa aktiebolagslagens krav på ansvar för jäv, sekretess, personligt ansvar, skadestånd mm. Och bolagen har att följa bolagsregler t ex när det gäller ekonomisk förvaltning, moms, avskrivnigar, fonderingar och annat som direkt påverkar ägarens - kommunens - ekonomi. Jag ser att DIEXEL har kompletterat en del kommunartiklar med Se även-länkar. Utmärkt. Men jag tycker alltså att bolagen även bör nämnas speciellt i själva artikeltexten. De är så självklara och ofta stora delar av kommunstrukturen. Janders (diskussion) 9 maj 2024 kl. 11.52 (CEST)Svara
Kommunala bolag ser jag som en central del av den kommunala organisationen. Har svårt att förstå skälet till varför WP skulle undvika information om kommunala bolag i kommunartiklarna. FWIlkens (diskussion) 9 maj 2024 kl. 12.21 (CEST)Svara
Jag håller med @Janders med flera om att de kommunala bolagen bör redovisas som en del av kommunens verksamhet. Jag föreslår att diskussionen som helhet flyttas hit, eftersom den rör en principfråga och väl mest av en slump har hamnat på en enskild användares diskussionssida. Chandra Varena (diskussion) 9 maj 2024 kl. 12.28 (CEST)Svara
Jag tycker också, likt NnieAndersson, att det finns anledning att så långt som möjligt ensa kommunartiklarna, deras innehåll och utformning. Men det bör inte ske på bekostnad av basal information om hur kommunen är organiserad och bedriver sin verksamhet. Istället för att radera bör vi så långt som möjligt föra in denna information i texterna. Jag reagerade på några raderingar igår, och har för avsikt att återställa dem. Vad jag förstår av denna diskussion finns det i alla fall inte konsensus eller etablerad praxis som ger stöd för att vi ska radera sådana avsnitt. Äldre raderingar får väl återställas successivt. Janders (diskussion) 9 maj 2024 kl. 14.26 (CEST)Svara
Äldre radering har det funnits stöd för på respektive diskussionssida, möjligen har jag övertolkat de diskussionerna. Stödet för radering kanske helt enkelt var för att det var riktigt skräpiga avsnitt.NnieAndersson (diskussion) 9 maj 2024 kl. 19.51 (CEST)Svara
Jag håller med Janders om att kommunala bolag är väsentligt att nämna i kommunartiklarna, då många kommuner driver stor del av sin verksamhet i bolagsform. Det varierar naturligtvis, där Göteborgs kommun är en extrem, medan det säkert finns mindre kommuner, som inte har några bolag. Historiker (diskussion) 9 maj 2024 kl. 21.27 (CEST)Svara
Här hemma det varit väldigt turbulent i kommunfullmäktige av två skäl de sista åren. Båda är direkt kopplade till kommunala AB.
Sedan har jag tidigare tillhört kommuner som har en hel enhet som haft två anställda på heltid. Och DELAT denna enhet med grannkommunen. Vad är mest relevant? 213.112.54.24610 maj 2024 kl. 12.40 (CEST)Svara
Om vi tar Sollefteå kommun som ett exempel så finns det nio "Bolag och förbund" som bedriver verksamhet åt och ägs av, kommunen eller tillsammans med andra kommuner, se sidan Bolag och förbund. Om dessa ska nämnas i kommunartikeln, bör detta då göras sammanhållet under rubriken "Styre och politik", under rubriken "Ekonomi och infrastruktur" eller under en helt ny rubrik för "Organisation" med "Kommunalt ägda bolag och förbund" eller liknande som underrubrik eller bör uppgifterna om dessa bolag/förbund finnas "melerat" i brödtexten? Larske (diskussion) 10 maj 2024 kl. 13.17 (CEST)Svara
Jag tycker att de bör listas på samma sätt som nämnder, lämpligen under Organisation, med underrubriker Nämnder respektive Bolag, samt i förekommande fall Stiftelser (det är ju inte ovanligt att kommuner driver sina allmännyttiga bostadsföretag i stiftelseform). Janders (diskussion) 10 maj 2024 kl. 17.38 (CEST)Svara
För större kommuner, som Göteborgs Stad, kan det blir ganska omfattande listningar. Av förvaltningsberättelsen i Göteborgs Stads årsredovisning 2023 framgår på sidorna 16 och 17 (Den kommunala koncernen) att
”
bolagssektorn under moderbolaget Göteborgs Stadshus AB. I stadshuskoncernen ingår 90 hel eller delägda bolag varav det i 36 bolag bedrivs verksamhet med personal.
„
Ska dessa hel- eller delägda bolag nämnas och deras bidrag till verksamheten beskrivas i Wikipedias artikel Göteborgs kommun?
”
Kostnaden för externa utförare uppgick totalt till 3,9 mdkr, vilket sammantaget utgjorde 23 procent av verksamhetsområdenas totala nettokostnader. För förskoleverksamhet och fritidshem utgjorde externa utförare 16 procent, för grundskola 20 procent, samt för gymnasieskola 50 procent av respektive verksamhetsområdes nettokostnad.
Ainalis förslag låter bra. Och, som svar till Larske: Vi bör nog nämna att/om det förekommer "outsourcad" verksamhet, och inom vilka områden. Men där behöver vi inte vara alltför detaljerade. Det är ju dynamisk information, som till stor del påverkas av utfallet av återkommande upphandlingar. Janders (diskussion) 12 maj 2024 kl. 12.31 (CEST)Svara
Men en vers i brödtexten om de kommunalt ägda bolagen som har en mer än marginell påverkan på verksamheten, borde kanske, som flera redan påpekat, finnas i brödtexten. Då kvarstår frågan om var. Kan det passa i avsnittet "Näringsliv och infrastruktur", kanske under en egen rubrik "Kommunalt ägda bolag" eller liknande? På samma sätt kanske utkontrakterad verksamhet av större dignitet kunde tas upp under rubriken "Utkontrakterad verksamhet" i samma avsnitt. Att halva kostnaden för gymnasieskolan i Göteborg kanaliseras till externa utförare hör väl till bilden av kommunens verksamhet. Larske (diskussion) 13 maj 2024 kl. 12.26 (CEST)Svara
Det är precis det här jag försökt trycka på, men uppenbarligen inte tillräckligt. Det vore rimligt att man tar upp kommunalt ägda bolag undrar befintliga rubriker, exempelvis beskrivs i Ale kommun#Sjukvård och andra viktiga samhällstjänster att alla äldreboenden bedrivs i kommunal regi, I Jokkmokks kommun#Sjukvård och andra viktiga samhällstjänster beskrivs att räddningstjänsten finansieras av externa företag (vilket inte ens hade varit aktuellt att ta upp under Kommunala bolag, men som ändå år av vikt). I t.ex. Falu kommun#Utbildning (m.fl) nämns att två skolor bedrivs i kommunal regi, resten är fristående. I Skellefteå kommun#Energi och råvaror nämns att det kommunala bolaget Skellefteå Kraft ägs av kommun m.m. Att man inte beskriver alla kommunala bolag under en rubrik betyder inte att man måste utesluta outsourcing och kommunala bolag, bara att man får tillgång till informationen på ett annat sätt som jämför bättre än om man samlar allt som en lista under "kommunala bolag".NnieAndersson (diskussion) 13 maj 2024 kl. 12.45 (CEST)Svara
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘NnieAndersson, jag kanske missuppfattar dig men förstår inte varför det skulle vara mer angeläget att detaljredovisa kommunens nämnd/förvalningsorganisation, än dess bolagsengagemang. Kommunen kan ju välja den organisation som den vill inom många områden, och nämnden och bolaget har samma typ av roll gentemot medborgaren och i samhällsservicen. Att då enbart redogöra för den del som styrs genom kommunallagen (m fl lagar), men inte det som regleras genom aktiebolagslagen ger emå en skev bild av helheten.
Vad gäller se även-länkar kan de kanske fungera för vidare läsning rörande bolag och verksamheter som har egna artiklar här. Men många kommunala bolag saknar egen relevans, på samma sätt som en enskild nämnd, och går därför inte att länka till. Bägge formerna är dock kommunal verksamhet, integrerad i kommunstrukturen och ibland med helt centrala kommunala funktioner, oavsett om de drivs i kommunägt bolag eller genom en politisk nämnd. Janders (diskussion) 13 maj 2024 kl. 18.02 (CEST)Svara
En kommentar vad gäller Göteborgs kommun: Som jag skrev tidigare, så är Göteborg ett extremfall vad gäller kommunala bolag. En sammanfattning bör finnas i kommunartikeln och sedan bör en hänvisning göras till Göteborgs Stadshus (företag), där en mer detaljerad redovisning görs. Utifrån Larskes redovisning ovan finns det tydligen en del att komplettera den artikeln med, vilket jag skall försöka göra. Historiker (diskussion) 13 maj 2024 kl. 19.19 (CEST)Svara
Janders jag anser egentligen inte att nämnd/förvalningsorganisationen ska detaljredovisas heller. Avsnittet Styre och politik i våra kommunartiklar är eftersatta (liksom de flesra andra områden i artiklarna om kommunerna). Men tittar man högre upp, på länder, t.ex. i artikeln Sverige#Sverige statsskick nämns inte mer än att " I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag". Varför särskilja kommunartiklar från alla andra geografiartiklar? Eller menar du att vi i varje geografiartikel ska skriva in bolag?NnieAndersson (diskussion) 13 maj 2024 kl. 21.52 (CEST)Svara
NnieAndersson Jag uppfattade det som att detta (motsvarande finns i åtskilliga kommunartiklar) var ett resultat av ensningsarbetet med just de svenska kommunartiklarna. Så din retoriska fråga var väl lite onödigt tillspetsad? Det enda jag menar är att det ligger lika mycket informationsvärde i att berätta om vilka av de kommunala verksamheterna som bedrivs i bolagsform, som att berätta vilka som bedrivs som nämnder/förvaltningar, samt att om vi ska ha det ena, så ska vi i konsekvensens/ensningens man även ha det andra. Jag tar en parallell från regionvärlden: I region Stockholm finns ett stort akutsjukhus som drivs som regionens förvaltning (Karolinska), tre som drivs som regionägda AB (SÖS, DS, Södertälje), ett som drivs av ett AB som är samägt med en kommun (Norrtälje), samt ett som är outsourcat (Capio S:t Göran). Nu är samtliga dessa egna relevanta objekt. Men om de inte vore det, finns det då några organisatoriska skäl att de ur informationssynpunkt inte ska behandlas lika och enligt samma princip i den övergripande region-(=kommun)artikeln? Janders (diskussion) 13 maj 2024 kl. 22.52 (CEST)Svara
Som svar på din första fråga, nej det är egentligen inget som är ett resultat av ensningsarbetet. Om du läser på projektsidan Wikipedia:Projekt svenska kommuner-skapa ensad struktur Framgår att "Syftet med projektet är att uppdatera innehållet i artiklarna, harmonisera kommunartiklarna och att undvika allt för mycket punktlistor, det vill säga att utveckla punktlistor till brödtext. Fokus ligger på artikelns struktur och komplettering av avsnitten Topografi och hydrografi, Naturskydd, Styre, Näringsliv och Kulturarv".
Jag tror du blandar lite äpplen och päron nu. Regionen är skild från länet, med undantag för Region Gotland (som ju är kommun fast region). Om vi nu tar din fråga och pratar om region så är det ju egentligen ingen geografiartikel. Om vi istället tar län, vilket jag antar att du egentligen menar då skulle du göra den beskrivningen under rubriken Sjukvård som ligger under avsnittet Ekonomi och infrastruktur.
Jag är, för att vara tydlig än en gång, INTE emot att det presenteras. Jag ty ker bara inte att det behövs en särskild rubrik. Det ger bättre effekt att jämföra precis som du just gjorde under de rubriker som är standard. Det vi just nu diskuterar är alltså inte vara eller icke vara, där är vi alla överens. Utan egentligen en förändring i Wikipedia:Att skriva om geografi där vi i geografiartiklar ska börja skriva in statliga/kommunala/regionala bolag utan filter under en särskild rubrik.
Jag vill inte stoppa eller riva upp något som nu sker. Jag konstaterar dock att jag i faktamallen lagt in "om förvaltningen". Där ligger i dag orgnummer, antal anställda och länk till webbplats, info som saknas i brödtexten. Det går att se annat under den rubriken, som ?kommunvapnet\ och det som nu diskuteras kommunala bolag. Är det ett alternativ lägga in bolgaen i Wikidata men inte i brödtexten? Yger (diskussion) 14 maj 2024 kl. 07.32 (CEST)Svara
För mig får det gärna ligga i brödtexten, det är som sagt inte poängen. Det behövs dock ingen särskild rubrik för detta. Vad gäller faktamallen så lägger jag mig egentligen inte i den. Tror dock det kommer se stökigt ut med en punktlista med 35 bolag.NnieAndersson (diskussion) 14 maj 2024 kl. 07.45 (CEST)Svara
@NnieAndersson: Äh, jag lämnar det här. Ensa på, bäst du vill. Det är t ex bra om punktlistor ersätts med brödtext och att alla kommuner behandlas på samma sätt. Men möjligen kan jag ställa mig undrande till syftet med arbetet och det fokus på innehåll som du lyfter upp. Jag har egenligen inte uppfattat konsensus om en sådan inriktning tidigare. Har det t ex diskuterats här? Om jag har missat, så ber jag om ursäkt.
Men jag utgick (uppenbarligen felaktigt) ifrån att arbetet fokuserar på kommunen som organisation och att artiklarna därför bör ge läsaren uppgifter om kommunens (den demokratiskt valda och juridiska enhetens) formella angelägenheter, administrativa historia och indelning, invånare, övergripande näringslivsstruktur o s v. En sådan artikel kan och bör hållas ganska kort och koncis. Och i det perspektivet (d v s kommunen i dess egenskap av egen aktör och demokratisk institution) bör emå en nämndorganisation och en bolagsorganisation ha samma status i redovisningen. Därför drog jag liknelsen med regionen, som kan liknas vid (i prakiken är) en liknande organistionsform (kommunallagen, allmänna val till beslutande församlingar, beskattningsrätt, uttalat ansvar för vissa samhällsåtaganden, olika driftsformer o s v). Så jag blandar inga äpplen med päron. Jag förutsatte bara att vi hade ungefär samma syn på vad en WP-artikel om en svensk kommun bör fokusera på. Och jag håller kanske inte med om att den inriktning som jag nu förstår präglar projektet (geografiartikel) är den bästa. Därför reagerade jag på din, i det perspektivet, lite provocerande fråga om att nämna bolag i geografiartiklar.
Och till sist (här blev jag lätt irriterad): Du behöver inte undervisa mig om kommunal organisation och vad som skiljer ett landsting och en kommun från ett län. Jag har arbetat som kommunikatör i just dessa miljöer (region och SKL) i 13 år och har därför kanske lite svårt för den typen av självpåtagna lärarinsatser.
Ett litet tillägg: Ju mer jag funderar över detta, desto mer angeläget anser jag att det är att kommunartiklarna inte utvecklas till att i första hand bli en allmän, geografinriktad, text om vad som ryms inom en kommuns yta. Och det bör absolut inte ske på bekostnad av en god redovisning av det formella. Är gemenskapen överens om den innehållsglidning som blir följden av projektet? Janders (diskussion) 14 maj 2024 kl. 08.46 (CEST)Svara
Jag instämmer med Janders resonemang. En kommun är en politiskt styrd organisationsform, inte främst en geografisk beteckning. Sedan menar jag att ambitionen att få kommunartiklar likartade är lovvärd. Det är bra om det finns en rekommenderad enhetlig struktur. Men, jag tycker inte vi ska avfärda att andra strukturer kan utvecklas över tid av skribenter genom deras bidrag. T.ex. är det tveksamt om stora kommuner som Stockholms stad ska tvingas in i samma struktur som små kommuner enbart för artiklarna ska följa en mall eller ordning. En poäng med WP menar jag är att varje skribent bidrar individuellt och att helheten blir ett resultat av de individuella bidragen. Vartefter kan artiklar bli spretiga och sakna en tydlig helhet, som bland annat Janders argumenterat för i artikeln om SVT, och vilket kan föranleda att en eller flera skribenter bearbetar artikeln med ett helhetsperspektiv. Jag tror det är viktigt att inte skapa tvingande strukturer/mallar (om jag nu förstått diskussionen rätt) eftersom tvingande strukturer kan (kan, inte kommer) resultera i minskat engagemang från skribenter för enskilda artiklar. FWIlkens (diskussion) 14 maj 2024 kl. 10.50 (CEST)Svara
Redigeringskonflikt: @NnieAndersson: Jag ser nu att du pekar på några tidigare BB-diskussioner på projektets presentationssida. Jag är ledsen, men jag har missat dem, eller i alla fall inte kopplat dem till den principella strukturutveckling som jag nu ser. Så det är väl till viss del mitt fel att vi har diskuterat förbi varandra. Min principiella inställning, i vilken mån de bör vara geografi- eller organisationsartiklar, kvarstår dock och jag tror att det vore bra om frågan diskuterades ytterligare. Janders (diskussion) 14 maj 2024 kl. 11.20 (CEST)Svara
Tack Janders för den ödmjukheten. Dessutom har majoriteten av artiklarna redovisats på WP:MA och dessutomfinns diskussio er på diskussionssidan för WP:Att skriva om geografi. Det vi kan titta på är praxis: vilket lättast syns [[1]] (listan skulle behöva uppdateras men jag vet inte hur man gör). Av den kan man se att ALLA artiklar har avsnitten:
Genom att sortera tabellerna ovan kan man exempelvis se att det är 289 av 290 kolumner som har rubriken Kultur. Vill man veta vilken kommun det är som saknar den rubriken kan man söka:
@NnieAndersson: Mycket bra progress de senaste dagarna, uppdaterade tabeller finns i Sandlådan:
Länk till tabell som bara innehåller antalet artiklar per rubrik/nivå
Länk till tabell som ovan, men kompletterad med artikelnamn för upp till 20 artiklar per rubrik/nivå
Som framgår av tabellerna är det ännu inte full enhetlighet vad gäller Kommunstyrelse vs. Kommunstyrelsen. Här är det kanske minoriteten, 8 artiklar med "Kommunstyrelsen", som ligger närmast det "rätta" om man inte betraktar det som bestämd form utan som ett namn. Det bör ju vara enhetligt inom avsnittet nämnder och där detaljer om nämnder nämns är det väl oftast nämndernas namn, till exempel Socialnämnden, Kulturnämnden och så vidare, eller vad säger du? Frågan är om Kommunstyrelsen ska sorteras in under rubriken Nämnder eller om det bör se ut som i Ystads kommun, där det finns en egen rubrik för "Kommunstyrelse" på nivå 3, parallellt med "Nämnder". Om det är rätt i de flesta artiklar, behöver Ystads kommun justeras på den punkten.
För rubriker med många artiklar skulle det vara intressantare att se exempel på kommuner som saknar respektive rubrik. Men jag antar att det är svårare att få till. Boivie (diskussion) 20 maj 2024 kl. 17.51 (CEST)Svara
@Boivie: Nej då, det skulle gå att göra en sådan tabell också. Men för att få en alltid aktuell lista på (ett mindre antal) kommuner som saknar en viss rubrik på en viss rubriknivå är det enklaste nog att använda Sökfunktionen på följande sätt:
Exempel 1: En sökning med incategory:Sveriges_kommuner hastemplate:Faktamall_svensk_kommun_WD -insource:/[^\=]\={2} *Externa länkar *\=/ ger till exempel en lista på de artiklar om svenska kommuner som saknar rubriken Externa länkar på rubriknivå 2
Exempel 2: En sökning med incategory:Sveriges_kommuner hastemplate:Faktamall_svensk_kommun_WD -insource:/[^\=]\={3} *Nämnder *\=/ ger en lista på de (just nu 13) artiklar om svenska kommuner som saknar rubriken Nämnder på rubriknivå 3
Tack Larske. Jag har nu ändrat och kommit så långt jag kan utan att börja ta bort eller komplettera med texter. Ett alternativ är ju också att ändra så att årtal inte är med i rubriker, men jag tror inte det tillför så mycket. NnieAndersson (diskussion) 20 maj 2024 kl. 19.25 (CEST)Svara
Samtalet har fortsatt på projektets diskussionssida och gäller främst det principiella: Om våra kommunartiklar i första hand bör fokusera på det som karaktäriserar ett definierat och gränssatt område (dvs en geografiartikel), eller den organisation och legala struktur som i en bestämd ordning, med stöd av lagar, efter demokratiska val och i en fastställd struktur styr, organiserar och administrerar vissa ansvarsområden och funktioner inom den geografiska ytan (dvs en politik/organisationsartikel)? Delta gärna i den diskussionen. Janders (diskussion) 15 maj 2024 kl. 10.17 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 12 dagar sedan6 kommentarer4 personer i diskussionen
Hej!
Jag är inte särskilt aktiv på Wikipedia längre, men har varit mer aktiv förut och är numera mycket mer aktiv på systerprojekt.
Däremot händer det förstås att jag hittar tryckfel och liknande på svenskspråkiga Wikipedia som jag vill åtgärda, och jag har de senaste månaderna eller så upptäckt att det inte längre går att redigera en sida bara genom att trycka på Shift+Alt+E i Firefox. Numera måste jag trycka Shift+Alt+E följt av Enter vilket tar längre tid (framför allt eftersom jag måste komma på vad som försiggår -- jag har ju använt Shift+Alt+E många gånger dagligen i ett årtionde eller två!).
Shift+Alt+P (S, H) för förhandsgranska (spara, historik) fungerar fortfarande, men Shift+Alt+E sätter bara fokus på Redigera-länken.
Phab:T336211 "Find a solution for handling duplicate access keys and access keys of hidden elements (watchlist, login, contributions, search, edit)" handlar om det här, men någon bra lösning verkar inte vara på gång just nu. För inloggade är enklaste lösningen att använda något annat utseende än Vector-2022. /EnDumEn✍11 maj 2024 kl. 09.35 (CEST)Svara
Jag valde själv Chrome före Firefox för typ 15 år sedan, efter att jag då inte fått de där snabbkommandona att funka för Firefox. Det var under macOS, så det verkar ha funkat bättre under Windows på den tiden? Paracel63 (diskussion) 13 maj 2024 kl. 20.34 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 11 dagar sedan2 kommentarer2 personer i diskussionen
Hello! I am KB, an employee of Binance. I typically edit the English version of Wikipedia, and you can find my conflict of interest disclosure on my User page there. I worked with editors to create the English Richard Teng article, and am here to seek help placing a translated version. Because of my conflict of interest, I do not directly create or edit content related to Binance. I have prepared a translation in my sandbox and was wondering if someone here could review, or point me to the best place to seek help.
Early access to the dark mode (mobile web, logged-in)redigera
Senaste kommentaren: för 9 dagar sedan5 kommentarer5 personer i diskussionen
Hi everyone, as announced in November, the Web team at the Wikimedia Foundation is working on dark (sometimes also called night) mode. Now, we have released the feature for logged-in users of advanced mobile mode across all wikis for testing purposes. But don't worry, the new feature is not disruptive! (See the "known limitations" section below.) It's just important for us to work together with you before we release this feature to a wider audience. Our goals for the early rollout are to:
Show what we've built very early. The earlier you are involved, the more your voices will be reflected in the final version
Get your help with flagging bugs, issues, and requests
Work with technical editors to adjust various templates and gadgets to the dark mode
Go to the project page and the FAQ page to see more information about the basics of this project.
Known limitations of the initial release
Currently, dark mode is only available on mobile, for logged-in users who have opted into advanced mode, as an opt-in feature.
Gadgets may initially not work well with dark mode and may have to be updated.
Our first goal is making dark mode work on articles. Special pages, talk pages, and other namespaces have not been updated to work in dark mode yet. We have temporarily disabled dark mode on some of these pages.
What we would like you to do (the broad community)
If you have questions - ask us! Also, where appropriate, consider linking to the Recommendations for dark mode compatibility on Wikimedia wikis on pages explaining how to define colors in code. Soon, this page will be marked for translation. We would like to emphasize that the recommendations may evolve. For this reason, we are not suggesting to create your local wiki copies of recommendations. At some point, the copy could become different from the original version.
What we would like you to do (template editors, interface admins, technical editors)
When most bugs are solved, we'll be able to make the dark mode available for readers on both desktop and mobile. To make this happen, we need to work together with you on reporting and solving the problems.
To turn it on, use the mobile website and go to the settings part of your menu and opt into advanced mode, if you haven't already. Then, set the color to dark. (Later, we will be allowing the device preferences to set dark mode automatically).
Next, go to different articles and look for issues:
If you have noticed an issue with a template but do not know how to fix it
Jag har en fråga som kanske inte är riktad till utvecklarna!
Varför vill man ha "dark mode"?
Jag vill inte att ni tolkar detta som kritik emot utvecklarna, jag vill bara förstå...
Jag vet att detta finns på många håll och verkar populärt. Men det gör mina ögon fruktansvärt trötta, så trötta att jag försöker ändra inställningarna eller stänger ner. Så min fråga är helt enkelt pourquoi dark mode? 213.112.54.24613 maj 2024 kl. 06.55 (CEST)Svara
Jag fattar inte heller, men att det är populärt räcker ju ganska långt. Enligt "en snabb googling" som det heter, tex 1, 2:
ökad batterilängd
minskad exponinering av "blått ljus"
snyggare
förbättrat fokus
minskad ansträning för ögon
ökad koncentrationsförmåga
De tre översta verkar vara de vanligaste motiveringarna. Och åtminstone de tre därefter upplever du raka motsatsen.
Ökad batterilängd är rejält attraktivt. Men… det kanske inte spelar så stor roll. Äldre skärmar har LCD, och deras bakgrundsbelysning är på, oavsett "dark mode" eller ej. Nyare skärmar har OLED, och där sparas batteri främst om man kör skärmen med hög ljusstyrka. Själv kör jag både dator och mobil på 50% ljusstyrka, och där verkar skillnaden vara mindre än 10 procent. Enligt Forbes. Paracel63 (diskussion) 13 maj 2024 kl. 20.43 (CEST)Svara
Detta var för mig en ny variant av vad som kan hända på Wikipediaredigera
Senaste kommentaren: för 12 dagar sedan15 kommentarer6 personer i diskussionen
Användare:Edaen accepterar inte att jag har uppdaterat en text i Wikipedia utifrån den uppdaterade ref (och den gamla ref om huvudsakligen samma sak finns inte längre kvar). Jag har ingen lust att kriga. Det vore väl snurrigt att behålla den gamla texten tillsammans med den gamla ref (och ännu konstigare att ha den gamla texten med den nya uppdaterade ref)? Jag lägger detta även på Bybrunnen. Vame (diskussion) 10 maj 2024 kl. 21.55 (CEST)Svara
Slutklämmen i källan tycker jag är bättre formulerad än båda redigeringsalternativen: Efter att ha granskat det vetenskapliga underlaget om cannabispreparat mot smärta drar vi slutsatsen att evidensen är otillräcklig för att rekommendera något specifikt cannabispreparat vid ett specifikt smärttillstånd. Naturligtvis behöver texten justeras för att passa i en encyklopedi.
@Edaen:, vad säger du då om: "Evidensen är otillräcklig för att rekommendera något specifikt cannabispreparat vid ett specifikt smärttillstånd" + den uppdaterade ref? Vame (diskussion) 10 maj 2024 kl. 23.35 (CEST)Svara
Det här är en konstig sak att bråka om. Formuleringen är olycklig och om det påpekas är det vanliga att skriva på ett sätt som inte är tvetydigt. Edaen (diskussion) 12 maj 2024 kl. 15.03 (CEST)Svara
Jag vill inte "bråka" eller "kriga" om detta. Fast jag hade och har svårt att acceptera att du @Edaen inte ville / vill(?) acceptera texten "från" Janusinfo:s uppdaterade dok, utan istället (2x) ville ha kvar den gamla skrivningen utifrån Janusinfo:s föregående dok om Cannabis (vilken vad jag minns, jag "skrev dit"). Vi ska väl inte, p.g.a. någon åsikt vi kanske har, färga våra Wikipedia-inlägg!? Vame (diskussion) 12 maj 2024 kl. 16.03 (CEST)Svara
Denna ref (Jeddi HM, Busse JW, Sadeghirad B, et al. Cannabis for medical use versus opioids for chronic non-cancer pain: a systematic review and network meta-analysis of randomised clinical trials. BMJ Open. 2024;14(1):e068182.) finns i en starkt kritiserad debattartikel av Mikael Södergren (Medicinsk cannabis – dags för Sverige att uppdatera sina riktlinjer). // För vilken sorts "Chronic non-cancer pain" är opioider indicerade? För vilken sorts "Chronic non-cancer pain" är "medicinsk cannabis" indicerade? // Duger inte Janusinfo här, så kan vi ju istället kolla upp vad IASP (se en Wiki "International Association on the Study of Pain") skriver: "MARCH 18, 2021 – The International Association for the Study of Pain (IASP) said in a statement today that due to a lack of evidence from high quality research, it does not endorse the general use of cannabinoids to treat pain. ..." ([2]) // D.v.s jag föreslår istället texten "Brist på evidens från högkvalitativ forskning, stöder inte allmän användning av cannabinoider mot smärta." Kanske kan någon översätta det bättre än jag? Vame (diskussion) 12 maj 2024 kl. 16.54 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 9 dagar sedan14 kommentarer9 personer i diskussionen
Jag har inom Projekt Runeberg påbörjat ett stort projekt, tjugo år efter att jag scannade "ugglan". Det handlar om att digitalisera flera stora uppslagsverk, och för att visa vart det är på väg, har jag börjat på alla samtidigt. Jag har scannat det band, som innehåller Italien och Japan:
Precis som fallet var med ugglan för tjugo år sedan, är upphovsrättsläget osäkert. Ni får själva fundera över om texten får kopieras till Wikipedia eller bara användas som källhänvisning och om man får klippa ut och ladda upp illustrationerna, eller inte. Den stora skillnaden mot 2003 är att Wikipedia inte längre är nytt och tomt, utan redan har massor av information, så ingen måste känna någon jäkt i att kopiera in så mycket som möjligt, utan vi kan analysera detta lugnt och metodiskt. Jag tar det också lugnt. Jag har många band framför mig och kan inte lova när detta ska vara klart. Jag scannar dessa i 400 dpi färg, precis som jag tidigare har gjort med Nordisk familjeboks 4:e upplaga. Det kanske är lika bra att länka även till motsvarande band i de befintliga encyklopedierna:
Låter alldeles ypperligt. För egen del (och behov) känner jag att Nordisk familjeboks 1 och 2 upplaga nu är förlegade att använda i Wikipedia (det bästa är redan inhämtat och i övrigt finns det bättre/modernare källor). Och det jag verkligen ser fram emot att Svensk uppslagsbok andra upplaga kommer in. De artiklarna är i många fall unikt bra bland alla encyklopedier, och de är verkligen önskvärt referera till dem som läsbara källor. Det fanns tidigare en inscannad version av dem men den försvann, mycket frustrerande så jag med möda lagt in ref till några tusen artiklar i SU, som inte längre är läsba, men nu kan bli det igen Yger (diskussion) 12 maj 2024 kl. 19.52 (CEST)Svara
(Redigeringskonflikt) Ett fantastiskt arbete som är till stort gagn för alla vetgiriga! Men jag måste säga: Det är en styggelse att kopiera in text från andra uppslagsverk. Vi ska vara självständiga i förhållande till andra källor och förhålla oss källkritiskt till dem. Vi är ju intelligenta människor, eller hur? Det är dessutom fullständigt onödigt. Uppslagsverken finns ju redan fritt tillgängliga för vem som helst att söka och läsa i. /Ascilto (diskussion) 12 maj 2024 kl. 19.53 (CEST)Svara
Att kopiera in hela textsjok som gjort med ugglan håller jag med dig, men jag kopierar ofta formuleringar eller tom en rad, förutom rena fakta uppgifter. Så har jag även gjort med NE men där ibland känt mig behöva ändra formuleringar, utan att göra texten bättre, bara för att vara "på säkra sidan" Jag känner mindre oro för detta för dessa verk Yger (diskussion) 12 maj 2024 kl. 20.05 (CEST)Svara
Jag kollade lite kort på det och det känns rörig data med udda värden i fälten, tveksam hur det skall kunna ge mervärde för wikipedia....
Lite tragiskt att dom inte tar samma beslut som SWERIKS forskarna och startar med wikidata och städar upp sitt data. Jag skrev ned lite uppgivna tankar men ser inte vem hos Riksarkivet som skall göra Riksarkivet "data drivna" #53.... Känns som det finns en stor obalans mellan vad kulturgubbar och den nya genrationens LLM tekniker klarar av att leverera gissar att det är få yngre med datakompetens som Riksarkivet lyckas värva. Någon borde kräva att ansvariga tar ett större ansvar för ett digitalt kulturarv modell wikipedia....
För Wikipedias del har ju Svenskt biografiskt lexikon funnits tillgängligt på nätet väldigt länge, så någon större vinst för oss är det nog inte fråga om. Huruvida det går att göra nåt med nedladdningsbart data är snarare en fråga för Wikidata, vilket är en invändning som du förmodligen känner igen. jssfrk (d|b) 14 maj 2024 kl. 23.44 (CEST)Svara
Tycker det är fantastiskt att de nu publicerat SBL som nerladdningsbara data. Tråkigt när myndigheter håller inne med data för att den är "rörig" eller stökig, kul att Riksarkivet vågar ta steget och publicera informationen som den är utan hindras av sådant. Abbe98 (diskussion) 15 maj 2024 kl. 09.22 (CEST)Svara
Halvdagskonferens om copyright och textmassorredigera
Senaste kommentaren: för 11 dagar sedan1 kommentar1 person i diskussionen
Föreningen Wikimedia Sverige är medarrangör till en halvdagskonferens som arrangeras fredagen 14 juni vid Stockholms universitet, i Aula magna. Man kan också delta digitalt. Det är kostnadsfritt, men man måste registrera sig. Titeln talar om AI och Text mining, men talarna är jurister och det handlar nog mest om juridik. Den viktigaste medarrangören verkar vara Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet. WMSE:s representant är Eric Luth, som driver projekt om vissa undantagsregler i upphovsrättslagen, där vissa aktörer (bibliotek, forskare) får göra vissa saker (digitalisera och söka) med texter som annars omfattas av upphovsrätt. LA2 (diskussion) 14 maj 2024 kl. 22.34 (CEST)Svara
Hantering av robot-namn på geografiska artiklarredigera
Senaste kommentaren: för 10 dagar sedan6 kommentarer3 personer i diskussionen
Finns det en plats att anmäla robotskapade artikelnamn på geografiska artiklar? Jag kan så klart ändra dem själv, men det kräver dels teknisk kunskap om flytt, dels praxiskunskap om geografisk namngivning. Idealt skulle det därför finnas en guide eller ett verktyg för detta, och gärna en robot som ändrar eventuella WL-länkar också..
Vi tillämpar normala namngivningsprinciper vid flytten. Det lättaste är att titta i kategorin för aktuellt objekt, då ser man hur andra gjort. Bästa platsen att ställa frågor är Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning där bland andra Essin och undertecknad är aktiva. Man får inte glömma att rätta i Wikidata också - tyvärr finns särskiljningen ofta med i etiketten, vilket strider mot WD praxis. Kitayama (diskussion) 15 maj 2024 kl. 09.55 (CEST)Svara
I många fall använder jag vattnet som vattendraget mynnar i för särskiljning, dels eftersom det är en inneboende egenskap hos vattendraget som ändras mer sällan än humangeografin, dels eftersom vattendrag ofta bildar eller korsar humangeografiska gränser. Särskiljningen får då formen "(biflöde till [vattendrag])" eller "(tillflöde till [sjö])". Just i det här fallet skulle det inte funka eftersom en:River Esk, Lothian också rinner ut i Nordsjön. //Essin (diskussion) 15 maj 2024 kl. 12.14 (CEST)Svara
Förresten tycker jag inte att du behöver oroa dig så mycket för att ändra inlänkarna. De behöver fixas när de påverkar läsarupplevelsen, dels där särskiljningsledet är utskrivet i den renderade texten (t ex på grensidor), dels där det tidigare särskiljningsledet är tvetydigt (och borde omdirigeras till grensidan istället), men annars är det inte akut, även om en uppdatering av särskiljningsledet gör wikikoden lite mer begriplig. //Essin (diskussion) 15 maj 2024 kl. 13.17 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 10 dagar sedan2 kommentarer1 person i diskussionen
Hej! Eftersom det har varit aktuellt med AI-diskussion på Bybrunnen för ett litet tag sedan kanske det här kunde vara intressant: AI-samtal 16:00 svensk tid/17:00 finländsk tid i morgon. På Zoom, spelas in om man vill se i efterhand. Presentationer från olika personer som på olika sätt deltar i utvecklingen, och tid för diskussion och frågor:
Senaste kommentaren: för 3 dagar sedan10 kommentarer4 personer i diskussionen
Jag skrev idag en svenskspråkig artikel om Disney-animatören William Cottrell och funderar på att skapa fler animatör-artiklar, och det är här en fråga kommer om en viss animatör vid namn Milt Schaffer. Jag undrar om han är relevant för en egen artikel på svenska Wikipedia.
Jag hittar inte mycket information om honom (vare internet eller böcker) och den enda artikelversion på Wikipedia jag hittar är en
fransk version, men den har ju en och annan brist. Uppgifter om personen saknas (dvs biografi och inte verk), källor saknas och då undrar jag om denna person verkligen är relevant för en egen artikel här på svenska Wikipedia.
Nå, känns personen relevant? Om inte, ska vi avlänka hans namn i de artiklar han omnämns med rödlänk (exempelvis Musse Piggs kelgris) under de omständigheterna?
Jag ställer denna relevansfråga inför gemenskapen eftersom liknande gjorts med den numer raderade artikeln om Christian Thorén (kanske inte riktigt jämförbar med Schaffer). Trevlig helg för övrigt! Colapojken (diskussion) 17 maj 2024 kl. 22.00 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 17 timmar sedan30 kommentarer6 personer i diskussionen
I många kommunartiklar har vi ett väldigt omfattande och detaljerat statistikavsnitt, nämligen demografiavsnittet. Dels är avsnitten väldigt detaljerade och dels verkar de inte uppdateras (med undantag för rubriken "Invånare efter de vanligaste födelseländerna" där en del av kommunerna fått uppdaterade och förkortade avsnitt).
Jag har därför börjat uppdatera statistiken i en del artiklar, men gjorde då en mindre omfattande uppdatering i en faktamall som påminner om mall:Infobox land demografi. Ett exempel kan ni se i diffen för Dorotea kommun.
Jag anser denna typ av info är för föränderlig och inte passar i kommunartiklar, utan föreslår istället för mall att infon avlägsnas. Jag har jobbat med stockholms stadsdelar och kommundelar, se tex Söderort. I båda fallen finns god statistik, men jag lärde mig att den mycket snabbt blev föråldrad och fel när den udnerhålls manuellt Yger (diskussion) 19 maj 2024 kl. 07.13 (CEST)Svara
@Yger: Vi ska nog inte överdriva svårigheterna med att underhålla dessa demografiska data. Aktuella befolkningsdata, med kvartalsvis uppdatering, för samtliga svenska kommuner har funnits tillgängliga i faktarutorna i kommunartiklarna i mer än 10 år med hjälp av mallar i svwp, så det skulle nog gå att få det urval av demografiska data som NnieAndersson har föreslagit för demografifaktarutan, jag tror att dessa data uppdateras årsvis, att hållas aktuella för de 290 kommunartiklarna. Här är några länkar till SCB:s statistikdatabas för att illustrera vad det handlar om och att data finns lättillgängliga för användning på ett effektivt och robust sätt:
Jag kan förstå att några kan tycka att uppgifter om medelålder, könsfördelning och hushållstyp inte är lika intressanta/relevanta att redovisa på kommunnivå som de är på landsnivå. Variationerna i medelålder mellan svenska kommuner är inte så stor som mellan olika länder. För svenskfödd versus utlandsfödd är det dock en stor variation, jämför 1407 Öckerö (93 procent svenskfödda) och 0127 Botkyrka (56 procent svenskfödda), se tabell 2 ovan.
Det är förstås sant att data som uppdateras manuellt löper en viss risk att bli fel, men jag menar att det skulle gå att utveckla det första utkastet till kommundemografimall så att data inte behöver läggas in manuellt och inte heller behöver uppdateras i varje enskild kommunartikel utan läggs i en central tabell varifrån de av mallen hämtas till faktarutan. Om det ska vara i en mall i Wikipedia, i respektive kommunobjekt i Wikidata eller i en tabell i Wikimedia Commons, kan diskuteras, själv tror jag mest på en tabell i Wikimedia Commons i detta fall.
Medelålder och vissa andra uppgifter bör inte hämtas från SCB direkt utan beräknas utifrån tabeller med demografiska grunddata. Artiklarnas uppgifter ska nog vara ganska begränsade och bara ge en snabb överblick. Den som vill fördjupa sig får gå, antingen till SCB, Human Mortality Database eller liknande, eller om vi har siffrorna lagrade på Wikidata. Edaen (diskussion) 19 maj 2024 kl. 11.30 (CEST)Svara
Edaen även om jag som sagt håller med dig i grunden så får vi nog acceptera att den demografiska statistiken finns i våra kommunartiklar. Det har funnits under lång tid och finns i många av artiklarna. Då blir frågan mest hur vi gör det på bästa sätt? NnieAndersson (diskussion) 19 maj 2024 kl. 12.31 (CEST)Svara
Och som sagt jag ifrågasätter, som Edaen, att vi har dessa uppgifter i kommunartiklarna. Vi skall förmedla kunskap inte statistiksiffror. Befolkning och area och kanske andel utlandsfödda är förståeliga begrepp för de flesta, och själva siffran för befolkningen många sätta in i en kontext, lte svåra med siffran för area och utlandsfödda men de ger en storleksordning som är tämligen konstant över tiden. Men tex andelen förvärvsarbetande är ett mycket svårt mått och än svårare ha perspektiv på siffran. Andelen yngre än fem år är väldefinierat men mycket svårt få perspektiv på och mycket obeständig uppgift. Yger (diskussion) 19 maj 2024 kl. 13.56 (CEST)Svara
I det första utkastet bör avsnittet Befolkning tas bort. Då är det kvar:
Könsfördelning: Andel män och kvinnor
Medelålder: män och kvinnor
Hushåll: Sammanboende, Ensamstående och Övriga hushåll
Födelseland: Andel Sverigefödda och andel Utlandsfödda.
Det är ingen som diskuterat t.ex. andelen förvärvsarbetande eller andel under fem år. Mer omfattande än så bör det inte vara. Titta gärna på Dorotea kommun. Där skulle man kunna ersätta 8000 byte: avsnitten Befolkningstäthet, Könsfördelning, Åldersfördelning, Utländsk och svensk bakgrund, Invånare efter de vanligaste födelseländerna och Utländska medborgare med mallen och då avgränsa till just mallen. NnieAndersson (diskussion) 19 maj 2024 kl. 14.25 (CEST)Svara
Om det är praktiskt utan alltför mycket extraarbete så skulle jag gärna se jämförande siffror för riket eller länet. Flera siffrorna kan vara svåra att relatera till. Om det finns något att jämföra det med säger det mer (om t.ex. människor är yngre eller äldre än snittet kan det säga något om hur det ser ut socialt i kommunen). Den information skulle kunna stå där årtalet står nu, medan årtalet flyttar längst ner (förutsatt att datan är från samma år, men det är väl vanligen fallet?). Gunnar Larsson (diskussion) 19 maj 2024 kl. 14.48 (CEST)Svara
Bara för att ni ska få en uppfattning om hur mycket information ni föreslår ska tas bort helt ur avsnittet Befolkning har jag nu ensam rubriker så långt jag kan under det avsnittet:
Jag har aldrig förespråkat borttag av alla, men åldersfördelning, könsfördelning och migration (med innehål som här lagts in) är exempel jag anser är olämpligt ha med i kommunartiklar, förvirrar mer än ge kunskap Yger (diskussion) 19 maj 2024 kl. 21.14 (CEST)Svara
Komplettering med jämförande data för riket och en centraliserad placering av årtalet enligt förslaget är nu infört i mallen. Se exemplet med Åsele kommun i malldokumentationen.
Tack Larske. Själv har jag påtat på ett utkast med hur jag anser mallen ska kompletteras med brödtext exempel. Den bör alltså kompletteras av text, men troligtvis behöver texten inte uppdateras lika ofta som mallen för att kännas aktuell.NnieAndersson (diskussion) 19 maj 2024 kl. 22.42 (CEST)Svara
Diskussionen verkar ha avstannat. I diskussionen har, förutom jag själv, även Yger, Larske, Edaen och Gunnar Larsson deltagit.
Mallen har Larske justerat enligt vad som framkommit ovan gällande avsnittet befolkning samt med tillägg av möjlighet att lägga till statistik för riket. Responsen på det utkast jag skrivit om Kiruna kommun har jag inte fått någon respons på och det är fortfarande oklart om vi ska massradera från demografiartiklarna eller om vi kan lägga in mallen i kombination med en förklarande text.
Mallen i exemplet Kiruna har jag inga invändningar mot och mycket bra och lämpligt med riket bredvid. Texten någorlunda OK, men jag är tveksam till att medelåldern nämns (för åldersfördelningen anser jag det viktigaste måttet vara antalet över 80/förvärvsarbetande). Yger (diskussion) 21 maj 2024 kl. 18.35 (CEST)Svara
Jag är ogärna kritisk mot detta ambitiösa arbete med att utvecka och förbättra uppslagsverket. NnieAndersson och andra som arbetat i projektet är värda all respekt och beröm. Men jag ser en principiellt viktig frågeställning, som även konkret påverkar vilka uppgifter, vilken statistik och vilka övriga data som ska presenteras i artiklarna, samt formerna för detta: Vad – vilka egenskaper – karaktäriserar det ämne som vi beskriver i kommunartiklarna? Är en kommun (i första hand) en formell, folkvald och reglerad del av svensk demokrati och förvaltning, med bestämda och begränsade uppgifter och ansvarsområden? Eller är det en geografisk indelning som fylls med människor, förutsättningar och verksamheter? I korthet: Vad är det egentligen som vi vill berätta? Yger och Edaen berör frågan här ovan, och jag har lyft den i andra diskussioner med anknytning till ämnet. Svaret är också avgörande för synen på faktamallen och dess innehåll.
Eftersom min grundinställning är att vi begreppsmässigt bör skilja på själva kommunen (folkvald med förvaltning, åtaganden och huvudmannaskap) och de egenskaper och det innehåll som finns inom (och karaktäriserar) den yta som ryms inom de geografiska gränserna för kommunens ansvar, anser jag att mallen inte bör bli alltför nedbruten på detaljer. Kirunaexemplet är dock återhållet och fokuserar i huvudsak på grundläggande uppgifter om befolkningen, även om jag inte riktigt ser varför vi ska ange faktorn hushållstyper. Men samtidigt tror jag att det finns anledning att fortsätta diskussionen om vad vi egentligen vill säga i våra kommunartiklar. Janders (diskussion) 21 maj 2024 kl. 20.05 (CEST)Svara
I detta fall handlar det om att lägga fokus på rätt ställen. Om du tittar på t.ex. Vilhelmina kommun#Befolkning och jämför med att avsnittet skulle, på sikt, ersättas med:
den föreslagna mallen
en befolkningsurvecklingskurva med förklaring åren 1971–
Språk och/eller minoriteter
Det är helt orimliga statistikavsnitt i en del kommunartiklar som alldeles oavsett hur du vill stöpa om artikeln ger den obalans. Detta är en kompromiss mellan att ta bort allt och att ha allt kvar. Hushållstyper är framförallt en kompromiss med alla avsnitt som innehåller statistikavsnitt om civilstånd. Det säger inte mig så mycket och det är svårt att göra en analys av den statistiken eftersom källor saknas.NnieAndersson (diskussion) 21 maj 2024 kl. 20.23 (CEST)Svara
Janders. Bara för att visa vad jag skulle vilja åstadkomma på sikt, som en kompromiss mot vad som nu ligger:
Utkast1 gillar jag inte, tiden före 1970 bör behandlas i sockenartikeln. Jag gillar sedan 3 bättre än tvåan men anser inte att något behöver tas bort som står idag, så rigida behöver vi inte vara Yger (diskussion) 22 maj 2024 kl. 08.04 (CEST)Svara
@Yger: Det finns nog många olika uppfattningar om vilka demografiska mått som kan vara relevanta - liksom om hur mycket detaljer om demografin som är lämpligt att ha i en kommunartikel.
Att stoppa in andelen 80+-åringar, som du nämnde (du skrev antalet, men jag antar att du menar andelen), i faktarutan är fullt möjligt, data finns tillgängligt för varje ålder mellan 0 och 100+ år. Här är ett par exempel:
Andelen 80+ i Kiruna kommun år 2023, 6,45 procent, är alltså något högre än i riket totalt, men bara drygt hälften av vad den är i Borgholms kommun)
Det går också att skapa en liten "befolkningspyramid", liknande de som du kan se på den här sidan, där en kommuns åldersprofil jämförs med Sveriges. En sådan pyramid säger mer än såväl "andelen 80+" som "medelålder", men tar förstås lite mer plats.
Jag menade faktisk kvoten av antal. I vissa inlandskommuner går en (alltför) stor andel av de förvärvsarbetande åt till att vårda äldre. Men jag tog det mest som exempel på svårigheten få fram kunskap och inte bara siffror. Yger (diskussion) 22 maj 2024 kl. 10.26 (CEST)Svara
Aha, det borde jag kanske kunnat gissa. Här kommer lite omstuvade siffror:
Länk till fråga som ger antalet personer totalt och antalet 80+-personer per kommun under åren 2021–2023
Antalet invånare totalt i Kiruna kommun år 2021 var alltså 22 555
Antalet 80+-personer i Kiruna kommun år 2021 var alltså 1 378 (=täljaren i din kvot)
Förvärvsintensiteten i Kiruna kommun år 2021 var 86,3 procent
Antal förvärvsarbetande blir med hjälp av antalet invånare 0,863 * 22 555 = 19 465 (=nämnaren i din kvot)
Din kvot "antalet personer 80 år eller äldre" / "antal förvärvsarbetande" blir då 1 378/19 465 = 0,071 för Kiruna kommun 2021. (1 åldring på 14,1 förvärvsarbetande)
Notera att samma svar fås genom att bilda kvoten "andelen personer 80 år eller äldre" / "förvärvsintensiteten" = 6,11 procent / 86,3 procent = 0,071 (år 2021)
Den här kvoten kan nog vara intressant att jämföra. Kiruna kommun ser ut att ligga rätt bra till bland kommunerna i Norrbottens län. Motsvarande kvot för Övertorneå kommun är till exempel 0,119. (1 åldring på 8,4 förvärvsarbetande)
Ja, och vi lämnar frågan till att diskuteras om några år igen. Du har gjort ett herkulesarbete med ensningen, Att någon fråga förblir olöst tycker jag inte är en stor sak. Och just denna fråga tycker jag tangerar många svåra aspekter: vad bör ingå i en artikel om organisationen kommun, hur bör vi se på bestående kontra föränderlig info, och när är det läge bryta ut ur kommunartikle till dedikerade fördjupningsartiklar. Yger (diskussion) 25 maj 2024 kl. 07.01 (CEST)Svara
Massradering kan vi väl utesluta? Oavsett hur vi ser på begreppet kommun, så finns det nog skäl att ha ett litet demografiavsnitt. Befolkningen, dess storlek och sammansättning, är ju t ex en viktig faktor som kan kopplas till både väljarunderlag och behovet av kommunal service. För mig är Ygers förslag att lägga frågan på hyllan OK tills vidare. Men den mer principiella diskussionen bör leva. Janders (diskussion) 25 maj 2024 kl. 07.35 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 3 dagar sedan3 kommentarer2 personer i diskussionen
Välkomna att delta i Wikipedia:Veckans tävling/Friidrott under kommande vecka. Med flera stora mästerskap i år och flera svenskar som tagit klivet till elitnivå nyligen så finns det massor att skriva om.
Automatisk generering av källor för böcker i LIBRISredigera
Senaste kommentaren: för 4 dagar sedan17 kommentarer5 personer i diskussionen
Det går nu att lägga till källor automatiskt i VisualEditor för böcker som finns i LIBRIS. Det gör man genom att fylla i ISBN för boken i “Ange källa”-funktionen. Då hämtas information om boken från katalogen och läggs in i den mall som skapas.
Tidigare hämtades information för bl.a. svenska böcker från en internationell katalog, men sedan ungefär ett år tillbaka har detta inte fungerat. Efter en insats av Wikimedia Sverige finns nu alltså alla böcker från Sverige i LIBRIS katalog tillgänglig.
@Sebastian Berlin (WMSE): Är det i fliken "Automatisk" i "Lägg till en källa" som man ska stoppa in ISBN?
När jag stoppar in 9781849430746 i rutan och klickar på "Generera" får jag ett felmeddelande: "Vi kunde inte göra en referens åt dig. Du kan göra en manuellt på fliken "Manuell" ovanför. Vad gör jag fel?
När jag söker på samma ISBN i LIBRIS får jag två träffar, se här. Är det det som funktionen inte klarar av? Skulle det gå att ge ett mer utförligt felmeddelande för detta fall? Hur vanligt är det med icke-unika ISBN i LIBRIS? Larske (diskussion) 20 maj 2024 kl. 10.55 (CEST)Svara
Jag försökte lägga in "libris-id", 5nnbvj8w3gj0z2x2, för en av de två böckerna med ovan nämnda ISBN men utan framgång. Skulle det kunna gå att utöka funktionen så att den kan acceptera Libris-id som input. Det måste väl ändå vara unikt, annars har nog LIBRIS stora problem. Larske (diskussion) 20 maj 2024 kl. 11.01 (CEST)Svara
Det beror på att det bara är böcker med Sverige som ursprungsland som hittas. Alltså de med ISBN som börjar med 91, 97891 eller 97991. Anledningen är att Zotero, den mjukvara som Wikipedia använder för sådana här sökningar, vill ha det så. Vad jag förstår är detta en teknisk begränsning för att inte överbelasta systemet. Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 20 maj 2024 kl. 12.20 (CEST)Svara
Tack för svar Sebastian Berlin (WMSE). Det låter mycket märkligt med "överbelastning". I vilket "system" skulle denna överbelastning uppstå och varför? Det är väl knappast någon skillnad i söktid i Libris för att ISBN börjar med vissa siffror. Är det någon annan sökning som används för att skapa en "bokref" än den som finns på libris-webben? Den tar 40–60 millisekunder i de försök jag har gjort, se några exempel nedan.
Exempel
Libris-sökning som "blixtsnabbt" ger en "Bokref" för boken med ISBN-numret 91-7260-132-9 (alltså en svenskutgiven bok): här är länken
Libris-sökning som lika "blixtsnabbt" ger en "Bokref" för boken med ISBN-numret 9780753554906 (alltså en icke svenskutgiven bok): här är länken
Beror denna konstiga begränsning till "svenska böcker" av att Wikimedia (Sverige?) bygger upp en egen lokal kopia av hela Libris databas (som med OSM-kartorna) och därför vill begränsa den till enbart svenska böcker? Det må så vara, men borde man inte använda en sådan lokal kopia endast om "online-sökningen" av någon anledning inte fungerar för tillfället?
Överbelastningen antar jag skulle uppstå hos Libris. Verktyget Zotero är en samling skript som används för att hämta referens-information från olika webbplatser, i det här fallet Libris databas. Det används inte bara av alla Wikipedior utan också på många andra platser. Om alla som vill skapa en referens från ett ISBN skulle gå via Libris kan det bli väldigt många sökningar där. Därför verkar det inte orimligt att begränsa sökningar till olika länders bibliotekskataloger beroende på ISBN-numret. /90.227.175.21820 maj 2024 kl. 18.04 (CEST)Svara
Jag är inte övertygad. Om det gjordes en sökning i Libris varje gång en Wikipediasida med referensen visades, skulle det nog kunna bli överbelastning, men här handlar det väl bara om en sökning när en sida redigeras i VisualEditor och en ny referens ska skapas när någon klickar på knappen Generera. Eller vad har jag missat?
Belastningen av Libris blir knappast mindre om man manuellt ska söka där med det icke-svenska ISBN-numret efter att ha fått felmeddelandet från Zotero. Nä, en bättre förklaring efterlyses. Larske (diskussion) 20 maj 2024 kl. 18.57 (CEST)Svara
Jag kollar ofta i Libris, både svenska och icke-svenska titlar, och har aldrig märkt av någon överbelastning. Min webbläsare har koll på vilka sidor jag besöker så jag kan skriva "libris" och få förslaget https://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=ext som går till utmärkta "LIBRIS – Utökad sökning". Söker jag på ett ISBN så kommer jag till rätt titel och kan klicka på "SKAPA REFERENS", Libris egen funktion som genererar en bokref eller tidskriftsref. Lätt som en plätt. Jag förstår inte varför WMF lägger energi på illa fungerande automatisering av det som redan är enkelt. Plumbum208 (diskussion) 20 maj 2024 kl. 19.51 (CEST)Svara
Jag hade nog fel, det handlar tydligen om belastningen att söka i flera olika databaser efter samma ISBN. (Vad gäller belastningen hos Libris var min tanke att de flesta som vill skapa referenser till icke-svenska böcker är icke-svenskspråkiga, därför skulle väldigt få av dem söka manuellt i Libris. Om Zotero sökte efter ickesvenska böcker i Libris skulle zoteras sökningar vara många gånger fler än de manuella från svenskspråkiga om zotero inte sökte efter icke-svenska böcker.) 90.227.175.21820 maj 2024 kl. 21.21 (CEST)Svara
Det var just den diskussionen som jag syftade på utan att gå in för mycket på det tekniska. Jag vet inte tillräckligt om Zotero i sin helhet för att kunna svara på exakt var det blir fel. Eftersom de som underhåller Zotero vill att sökningar begränsas antar jag att det finns fall då det inte är hållbart att söka i för många biblioteks kataloger. Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 21 maj 2024 kl. 08.33 (CEST)Svara
@Sebastian Berlin (WMSE): Är det alltså så att det är siffrorna i ISBN-numret som avgör i vilken katalog som sökning sker (av Zotero)? Kan du inte begränsa sökningen till att bara söka i LIBRIS på något annat sätt och därmed tillåta sökning på godtyckligt ISBN-nummer i LIBRIS. Om det nu är så att VE-funktionen för svwp endast klarar vissa ISBN-nummer (svenskutgivna böcker) och alla dessa ISBN-nummer finns i LIBRIS skulle man kunna få ett bättre resultat genom att bara söka i LIBRIS men tillåta alla böcker som finns i LIBRIS. Eller är det så att det finns svenskutgivna böcker som inte finns i LIBRIS, men där Zotero letar vidare i andra kataloger där de möjligen kan finnas?
Om inte, vad tillför Zotero egentligen i detta fall utöver vad en direkt sökning, via LIBRIS-länkar som jag och Plumbum208 ger exempel på ovan, ger? Larske (diskussion) 21 maj 2024 kl. 09.30 (CEST)Svara
Jag tittade bland de övriga källorna och den enda jag såg som också filtrerade efter ursprungsland var för Polens nationalbibliotek där frågan togs upp. Jag tror detta är relativt nytt och att de vill förekomma att det uppstår problem när fler källor läggs till.
Det är samma sökning som görs på alla språkversioner av WP, så det går inte att söka i ett visst biblioteks katalog. Det innebär också att även om en bok inte hittas i LIBRIS kan den hittas i någon annan katalog. Detta fungerar t.ex. för ISBN 9780753554906 från ditt exempel ovan. Jag vet inte om det finns böcker utgivna i Sverige i några andra bibliotekskataloger än LIBRIS.
OK, jag förstår. Vi får väl nöja oss med den förbättring det innebär att svenskutgivna böcker kan få en referens från Libris med det nya tillägget. Det är ju en stor förbättring jämfört med tidigare. Men lite trist att Kungliga biblioteket i Sverige och Polens nationalbibliotek alltså utgör ett B-lag bland databaserna i vilka Zotero inte söker mer än om ISBN-numret indikerar att boken är utgiven i Sverige respektive Polen. Förhoppningsvis är detta inte den långsiktiga lösningen.
Har du tillgång till någon användningsstatistik för Zotero från Wikipedia, det vill säga hur många gånger per sekund är det någon som klickar på knappen "Generera" i rutan "Lägg till en källa" i olika Wikipediaspråkversioner? Hur ofta och i vilka databaser får man oftast napp och hur ofta blir det ett felmeddelande? Larske (diskussion) 21 maj 2024 kl. 12.47 (CEST)Svara
Jag har sett att det nämns ovan, men jag fattar inte svaret: Varför använder VisualEditor verktyget inte helt enkelt använder den bok-ref-mall som Libris ändå skapar, för böcker som finns i Libris. Går inte det att fixa så att bokkällaor som skapas på svenskspråkiga WIkipedia tittar där i första hand? LittleGun (diskussion) 21 maj 2024 kl. 21.39 (CEST)Svara
Wikimedia Foundation bannerinsamlingskampanj i Sverige startar nästa veckaredigera
Senaste kommentaren: för 5 dagar sedan1 kommentar1 person i diskussionen
Kära alla,
Som tidigare nämnts kör WMF sin årliga banderollinsamlingskampanj för icke-inloggade användare i Sverige från den 28 maj till den 25 juni.
Du kan hitta mer information om kampanjen, se exempel på banderoller och lämna eventuella frågor eller förslag du har på sidan för communitysamarbete.
I allmänhet kan du kontakta oss före och under kampanjen:
The Appearance menu and new default standard font size will be available for logged-out usersredigera
Senaste kommentaren: för 5 dagar sedan1 kommentar1 person i diskussionen
Hej alla. We are the Wikimedia Foundation Web team.
We work on making it easier to read Wikimedia projects as part of the objective "Reading and media experience" of the current year’s annual plan. To achieve this goal, we have introduced the "Accessibility for Reading" beta feature. It adds a menu which works on the Vector 2022 skin and allows logged-in users to choose different font sizes and color schemes based on individual needs.
The menu introduces a new Standard font setting. It slightly increases the size and height of the font. It was selected based on multiple sources. You will find more information on this in the section "About the new Standard font setting". We are now ready to begin bringing some of these feature out of beta and making them available to more people.
What will change
We are now ready to make the new Appearance menu available for logged-out and logged-in users.
At the same time, we will also make the Standard option the new default for logged-out users only.
If no breaking technical issues are found, we plan on making this change within the next three weeks.
Later, this menu will also include the option to select dark mode, which for the time being will remain a beta feature. For more information, check out our project page.
About the menu
The new menu will allow logged-in and logged-out users to set preferences for:
Text size and line height (available now as the beta feature): Users will be able to choose between the Small (current default), Standard (recommended for better accessibility), and Large options. Selecting an option will change both the font size and line height of the text.
Dark mode (available now as the beta feature): Users will be able to choose to see the site in night mode on a permanent basis, or select an "automatic" setting which will set day or night mode based on the device or browser preferences.
Content width (previously available as a toggle button): We have moved the content width toggle from an icon at the bottom of the page to a labeled radio button in the new menu. It will work exactly the same as the toggle. The previous toggle button will no longer be available.
This menu has been tested as a beta feature by logged-in users across wikis as well as in user testing with readers. Based on the findings of these tests, we changed the menu to improve discoverability and ease of use, and to accommodate gadget compatibility.
The menu will appear to the right of the page, immediately under the Tools menu if that has been pinned. Unlike the Tools menu, the Appearance menu is pinned by default, but can be unpinned. Once unpinned, it collapses under an icon at the top of the page.
About the new Standard font setting
The "Small" option is the current default. We will be changing this default to "Standard" for logged-out users, while keeping "Small" as the default for logged-in users. The "Standard" and "Large" options were built and tested based on the following:
Academic studies and recommendations for the best average font size for the majority of readers. These recommendations stated that our current size is too small for the majority of people to read comfortably. This means that on average, people read more slowly, strain their eyes while reading, or have difficulty clearly seeing the text. Increasing the font size by default improves these issues for all users, including users who might not have sufficient time to spend adjusting a setting via the appearance menu or browser. Information density is also important, which is why we wanted to increase font size without sacrificing information density. We have achieved this by changing not only font size, but also line height and paragraph spacing.
Designs submitted by more than 630 Wikipedians from across 13 wikis of different languages, scripts, and sizes. The majority (~450) of these users opted for a font size that was larger than the default. "Standard" represents the average of the most popular cluster of responses (15-20 pixels). "Large" represents the need for an even larger option, as represented by the cluster of sizes between 21-26 pixels. You can read more on how we included volunteers in the process and landed on these options.
Beta feature usage showed that the majority of users who interact with the feature at least once opt for a font size that is larger than the current default.
Our works so far and next steps
Logged-in users will remain with the "small" setting for the time being as their default, but can change to any other setting at any time. In a few months, we will study how many logged-in users switch to standard and start a conversation on whether it makes sense for logged-in users to make the switch as well. From the early data from the beta feature, 55% of sessions who interacted with the feature chose to use a setting that was standard or larger.
If you'd like to help, we have a few simple requests for you:
Try out the new menu. Is anything confusing? Do you understand all the labels and how the menu works?
Try out the small, standard, and large sizes, the color schemes, and the width toggle. Reach out to us if you notice any bugs, or have questions or concerns.
Lägga in bilder för att göra "reklam" för swishnummerredigera
Senaste kommentaren: för 17 timmar sedan43 kommentarer18 personer i diskussionen
Är det verkligen OK av användaren Dcastor att lägga in bilder på en psalmtavla med en tilläggstavla där ett swishnummer, tillhörande Skallsjö kyrka, står utskrivet och som används av kyrkan att få in kollekt? Bild har lagts in i artiklarna Swish och kollekt. Jag har dock ogjort den i Swish med motiveringen "förtäckt reklam för Skallsjö kyrkas swishnummer för kollekt. ska den återläggas så bör det först diskuteras (antingen på diskussionssidan eller bybrunnen) och eventuellt godkännas av gemenskapen". När jag kollade upp dennes namn och kyrkan så fann jag även eventuell jävsituation, där en annan i kyrkans församling uppbär samma efternamn som användaren. Detta tycker jag är allvarligt när dels användaren är etablerad inom gemenskapen. Dels att många andra användare lägger ner tid och möda för att försöka hålla svenskspråkiga Wikipedia fri från reklam och jäv. DIEXEL (diskussion) 22 maj 2024 kl. 01.41 (CEST)Svara
Vem Dcastor är är ju ingen hemlighet, och jag kan väl tycka det är en bisak i sammanhanget, familjen gör ju knappast personlig vinst på kollekten. Möjligen är det ändå olämpligt att ett aktivt swishnummer används som illustration i artiklarna. FBQ (diskussion) 22 maj 2024 kl. 07.24 (CEST)Svara
Vi kanske får utgå från att Dcastor här ändå hade goda avsikter och hålla nere tongångarna något? Sannolikheten för någon större ekonomisk vinning lär väl inte vara överdrivet stor heller. Men i princip kan jag sälla mig till FBQs fråga om man kanske ska undvika aktiva Swish-nummer helt. Om inte annat så av någon sorts integritetsskäl. / Lucie Manette(Diskussion)22 maj 2024 kl. 07.37 (CEST)Svara
Bara en spontan idé: Om man vill undvika att det kan tolkas som reklam, men ändå tycker att bilden är en bra illustration av hur Swish används inom olika sektorer i samhället, går det väl bra att ladda upp en "variant" av bilden där till exempel varannan siffra i numret är "blurrad". Det kanske finns något "dolt reklambudskap" även i valet av psalmverser, Den blida vår är inne osv, men det får någon annan undersöka . Larske (diskussion) 22 maj 2024 kl. 07.41 (CEST)Svara
Siffror, alla eller ett urval, kan blurras så är det löst. I övrigt så är bilden intressant som exponent för två "tekniska" förändringar som jag själv upplevt som kyrkobesökare:
kollekt tas upp med swish istället för kollekthåv o liknande
sånger o böner visas med PC-kanon vilket minskar/eliminerar behovet av såväl psalmtavla som psalmbok. Psalmtavlan är därför tillgänglig för annan info, tex swish-nummer. /
Ja, jäv är bara en bisak i det hela eftersom frågan var om lämpligheten att lägga in bilder rörande swishnummer, som används av organisationer för att samla in pengar till deras verksamheter. För mig är det förtäckt reklam för kyrkans kollektinsamling och det spelar ingen roll om det ger 0 eller 1000 kronor efter att bilderna har lagts in. Jag likställer detta precis som PR-avdelningen för ett företag som skriver reklamaktigt om de själva eller en reklambyrå försöker framhäva en person för att marknadsföra denna.
Hade användaren bara postat bilden i artikeln om Swish, då hade jag tagit upp det på artikelns diskussionssida eller dennes användardiskussionssida om den fortsatte att lägga tillbaka bilden. Nu när användaren la bilden i två artiklar då tvingades jag posta ett inlägg direkt på Bybrunnen. DIEXEL (diskussion) 22 maj 2024 kl. 07.53 (CEST)Svara
Jag anser inte att ett swishnummer är reklam. Av bilden framgår varken någon tjänst eller något varumärke. Det står inte ens, varken på bild, i bildtext som jag använt eller på bildens beskrivningssida, vems swishnumret är. Bilden marknadsför ingenting. Vad skulle någon betala för om man mot förmodan valde att överföra pengar till numret? Diexel har på egen hand gissat att det går till Skallsjö kyrka (användaren menar nog Skallsjö församling), men det är bara användarens gissning. Kollekt som tas upp i en församling i Svenska kyrkan kan gå till verksamhet som kyrkan bedriver (utan vinstintresse), men går oftast till externa aktörer inom till exempel utbildning och välgörenhet. Den går inte till kyrkans personal. Jag kan omöjligt se det som reklam att ange ett nummer som går till en i sammanhanget icke namngiven organisation. Reklamvärdet måste vara noll. Det intressanta med bilden är att den visar en någorlunda fast installation framtagen specifikt för swish på central plats i ett så traditionstyngt rum som en kyrka. Den illustrerar därmed med stor tydlighet vilket stort genomslag tjänsten har fått i samhället. Om det är något den gör reklam för är det swish, vilket jag ändå inte anser. /Dcastor (diskussion) 22 maj 2024 kl. 07.53 (CEST)Svara
Jag tycker nog att förutsättandet att Dcastor har goda åsikter inför litet grand av subjektivitet i diskussionen. Vad som har skett är att användaren gjort reklam för en organisation som han arbetar för. Om organisationen är god eller ej borde väl inte spela någon roll. Låt oss göra tankeexperimentet att det hela i stället hade rört en fundamentalistisk muslimsk imam. Hade vi varit lika snara till att hänvisa till Förutsätt att andra har goda avsikter då? / TernariusDisk22 maj 2024 kl. 07.57 (CEST)Svara
En kommentar till Dcastors inlägg: Den nu borttagna bildtexten löd "Psalmtavla i Skallsjö kyrka med tilläggstavla för swishnummer till kollekt". Det tycker jag visar med tillräcklig tydlighet att den gör reklam för kyrkans verksamhet. Resonemanget att den inte går till löner eller dyligt förstår jag faktiskt inte. Vi för väl inte så ingående resonemang när vi kritiserar ett företags reklamförsök? / TernariusDisk22 maj 2024 kl. 08.09 (CEST)Svara
Svarar Ternarius: "Vad som har skett är att ..." Nej, jag hävdar bestämt att det inte är vad som skett. "... en organisation som han arbetar för": Nej, jag arbetar inte för och har aldrig arbetat för Skallsjö församling. Jag har en släkting som gör det, vilket hade inneburit tveksamheter om jag faktiskt gjort någon form av reklam. Det som angavs i bildtexten var var någonstans tavlan hänger, inte till vilket ändamål kollekt togs upp vid fototillfället. Det verkar uppenbart att inte ens vana wikipedianer som tar sig tid att kommentera swishnumret har testat att slå in det i telefonen. Reklamvärde noll, som sagt. Numret tillhör inte församlingen. /Dcastor (diskussion) 22 maj 2024 kl. 08.28 (CEST)Svara
Om bilden lagts in i artikeln om kyrkan hade jag kanske reagerat (dock mest med ett överseende leende). Men i sammanhangen Swish och Kollekt känns bilden helt motiverad. Den skildrar de nya förutsättningarna för både pengaöverföring och kyrkor på ett bra sätt. Visst skulle man kunna blurra, men jag ser inte riktigt behovet av det i en värld och ett Wikipedia som överflödar av kommersiella signaler t ex i form av loggor som standardinslag i många artilar. Vi ska inte överdriva reklamvärdet. Janders (diskussion) 22 maj 2024 kl. 08.38 (CEST)Svara
Jag tycker inte bilden passar i artikeln om kollekt; inte på grund av reklam eller annat, utan för att det i princip bara är en samling siffror på psalmtavlan, så att bilden blir helt obegriplig utan bildtexten, och det inte finns mycket att titta på när man väl läst den. I en artikel om psalmtavla vore den dock jättebra, och i Swish visar den på ett lite oväntat sammanhang.
Sedan får man väl anta att folk är tillräckligt mogna för att de inte skall gå och swisha pengar bara de ser tio siffror på rad. Skulle man göra siffrorna oläsliga skulle jag tycka det skulle se direkt fånigt ut, men om det nu är så viktigt kan man kanske få till någon 555-variant istället?
Jag anser inte att betalningsväg utan angivande av tjänst, vara, betalningsmottagare eller varumärke kan betraktas som reklam.
Jag anser att även om så hade varit fallet får det illustrerades värde mätas mot reklamsyftet. Exempelvis har vi varumärken med uttalat syfte att fungera som marknadsföring på bilderna av nästan alla fotbollsspelare. Det reklamvärdet är mycket högre, men vi bedömer det inte som rimligt att retuschera dessa bilder.
Av föregående punkt framgår att jag inte tycker att retuschering är en ideal väg att gå.
Jag tror inte att Dcastors syfte var att göra reklam.
Reklam menar jag att det kan vara ändå. Reklam handlar, enligt min mening, inte bara om värden och pengar. Det kan handla lika mycket om fåfänga eller en chans att sprida sin syn om vad som är gott.
Jag håller med om att mottagaren var harmlös, Stiftelsen Bräcke diakoni. Det är såklart besvärligt att dra en sån gräns. Daesh eller, på förekommen anledning, ännu värre "Avskaffa våtmarkerna" skulle kunna tänkas använda Swish med QR-kod, det kunde vara intressant ur teknisk- och användningssynvinkel. Jag skulle kunna tänka mig att acceptera det, men tycker också det är okej att väga in harmlöshet.
Det som är intressant och fiffigt med psalmtavlemetoden är att siffrorna går att ändra och är integrerat i en gammal analog metod; "idag går kollekten till Bräcke diakoni" och nästa söndag byts siffrorna på psamltavlavis till ett annat nummer så "idag går kollekten till Rädda barnen, swisha gärna".
Även jag, som gjorde som LittleGun och kollade vart numret går,tycker det är en tydlig illustration hur kollekt kan användas med hjälp av swish. Förr har jag enbart sett lappar med numret till kyrkan, medan det här är föränderligt. Vill man få bort "reklamen" kan man stryka kyrkans namn, vilket sedan framgår av bildsidan på Commons. "Direktreklamen" för kyrkan försvinner. Jag tycker dock @Dcastor tar upp ett annat problem här som är större, om nu ett swishnummer som inte ens går till den berörda kyrkan ses som reklam. Skall vi blurra "Stål och rörmontage" på alla bilder med Mjällby AIF-spelare? Hur ser vi på produktnamn, som Sparbanken/Swedbank i arenanamn? Är inte det allvarligare, då vi i exempel ger stor exponering för en bank som har konkurrenter där ekonomisk vinning är syftet (vilket nog inte kan ses för Bräcke diakoni, Daesh eller rädda våtmarker, även om den förstnämnda är mildast i mina ögon).
Så, i mina ögon harmlöst, men självklart bra att ta upp det så att vi kan undersöka jäv hos en etablerad användare (men kanske lite mer ödmjukhet vid trådstart hade kunnat lugna ner debatten till ämnet mer). MVH Adville (diskussion) 22 maj 2024 kl. 09.49 (CEST)Svara
Jag hoppas verlkligen att vi inte börjar blurra. Reklamledda kanaler är mycket piggare på att blurra; Coca-Cola har inte lust att betala för fotbolls-VM om publiken sitter med Pepsi-hattar. Det behöver vi inte bry oss om, det ska vi utnyttja, och visa världen som den ser ut.
Drivs det in aburdum så ska vi blurra det allseende ögat på psalmtavlan och psalmernas nummer som döljer budskap om frälsning.
Jag är inte för att blurra. Det var bara ett exempel på reklam. Det North Face gjorde är dock allvarligare, och kan vara därför det bl2v reaktion nu. Vi måste alltid vara uppmärksamma. Adville (diskussion) 22 maj 2024 kl. 10.42 (CEST)Svara
Jag håller med Adville och LittleGun, vi bör inte blurra siffrorna. Bilden är ett bra sätt att illustrera användandet för Swish i kollekten. Antagligen får kollekten antagligen mycket lite pengar om ens några (pga bilden). Affe (diskussion) 22 maj 2024 kl. 10.45 (CEST)Svara
Hoppsan, jag bytte tillbaka. Med redigeringskommnetaren "Swish är inte onämnbart, dessutom wikilänksmöjligt".
"Banktjänst" är ju väldigt intetsägande. Då ska vi byta mot "appinbetalningsmetod som banker tillhandahåller".
Jag tänker inte ändra tillbaka. För jag tycker det blir så där fånigt; "det finns även andra appinbetalningsmetoder" eller "Hamilton vann i sin snabba bil" etc.
På Wikipedia är vi jättekänsliga med att inte anse oss styrda av någon - därför har vi inte vanlig reklam. Då bör vi vara lika känsliga med våra egna vinklingar av olika slag. Att illustrera med en bild som direkt uppmanar till finansiering av en organisation man sympatiserar med är högst olämpligt, oavsett om det skulle vara ett företag, parti, religiös organisation eller något annat. Jag plockade bort bilden tills vidare (ur kollekt). Gunnar Larsson (diskussion) 22 maj 2024 kl. 17.53 (CEST)Svara
Jag kan delvis hålla med Gunnar, men jag tycker inte att bilden "direkt uppmanar till finansiering av en organisation". Jag tycker bilden ska vara kvar, då den bra illustrerar det nutida användandet av Swish i kollekt-sammanhang. Affe (diskussion) 22 maj 2024 kl. 17.58 (CEST)Svara
Jag tycker bilden tillför ett intressant perspektiv till artikeln och har svårt att se att den "direkt uppmanar till finansiering av en organisation". Jag har inte heller uppfattat diskussionen ovan som att den lutade mot radering så jag blir lite förvånad att den nu plockades bort. Belteshassar (disk) 22 maj 2024 kl. 18.18 (CEST)Svara
Jo, men samtidigt kan jag förstå varför Gunnar Larsson plockade bort den, enligt redigeringskommentaren: "tar bort den så vi får diskutera i lugn och ro", vilket jag kan hålla med om är bättre, tills diskussionen är avslutad. Men samtidigt har du en poäng i att de flesta inte lutar mot radering av bilden. Men jag tycker bilden kan tas bort tills saken är slutdiskuterad. Affe (diskussion) 22 maj 2024 kl. 18.21 (CEST)Svara
Vi har att skilda verkligheten, så som den ser ut. Den är fylld av varumärken. Varenda företag, författare, musiker, filmmakare, idrottsklubb osv som nämns här har ekonomiska relationer till resten av samhället. Omnämnande ger uppmärksamhet, något som vi värderar när vi gör våra relevansbedömningar. Uppmärksamhet är också exponering som kan ge ekonomiska effekter. Dvs - om vi ska reagera på att det finns ett läsbart swishnummer på en illustration som beskriver ett intressant sätt att allt använda ny teknik för att samla in kollekt, så hanterar vi eventuella ekonomiska särintressen på ett mycket inkonsekvent sätt. Det är säkert mycket mer gynnsamt för t ex ett band att få en skiva omnämnd här. Men det hindrar oss inte från att skriva de artiklarna. Och så ska det naturligtvis vara. Jag tycker att bilden är högst motiverad i sitt sammanhang. Janders (diskussion) 22 maj 2024 kl. 18.54 (CEST)Svara
Fast den grundläggande principen "inte ha bilder som direkt uppmanar till betalning till en viss aktör" är mycket enkel och något som jag som läsare skulle förvänta mig av uppslagsverket. Vi behöver inte dra allt till extremer. Det är enkelt gjort att blurra, byta till oanvändbara nummer eller liknande och det fyller fortfarande samma funktion. Gunnar Larsson (diskussion) 22 maj 2024 kl. 19.23 (CEST)Svara
Jag tycker inte bilden uppmanar till betalning. Det är ett Swishnummer som tydligt illustrerar utvecklingen i kollektsammanhang. Visserligen talar policyn för sig själv, men det gör likaså ”WP är inte censurerat”, vi bör inte censurera siffrorna utan ”spegla omvärlden” som också är en policy. Affe (diskussion) 22 maj 2024 kl. 20.12 (CEST)Svara
Swishnumret går alltså till Bräcke diaktoni vilket jag inte kan se som reklam eller något som borde tas bort, men jag tycker ändå att bilden borde tas bort tills vi diskuterat färdigt. Jag tänker dock inte ta bort den igen eftersom jag vill undvika redigeringskrigande (det känns som att det kan leda till det). Affe (diskussion) 22 maj 2024 kl. 19.05 (CEST)Svara
En annan anledning till varför det inte är reklam, är att det bara är ett swishnummer. I reklam uttrycker man sig ofta ”köp det här!” Eller i det här fallet ”Swisha gärna till numret”. Swishnumret bara står där, det är ingen reklam. Det är ingen som uppmanar dig att swisha. Affe (diskussion) 22 maj 2024 kl. 19.23 (CEST)Svara
Affe: Reklam är inte alltid så uppmanande och explicit. Den består ofta av bara företagsnamnet: "Djurö Gräv AB". Bräcke diakoni vill absolut ha exponering så att de får fler gåvor och har inget emot reklam eller att göra reklam för sig. Poängen för mig är att det inte är syftet, det är trots allt en illustrerande bild och att swishnumret är aktivt tycker jag tillför något extra.--LittleGun (diskussion) 23 maj 2024 kl. 06.12 (CEST)Svara
Swishnummer förekommer bara där det finns en förväntan på att någon ska betala, t.ex. i affärer (eller som på bilden i samband med kollekt). Själva poängen med kollekt är att människor ska betala och det ska vi givetvis illustrera. Däremot är det olämpligt att illustrera det med en viss betalningsmottagare. Gunnar Larsson (diskussion) 22 maj 2024 kl. 19.29 (CEST)Svara
Nej, de kan också förekomma i bilder på affärer. Jag får inte direkt någon övervägande lust att Swisha pengar bara för att jag t.ex. ser en bild på ett marknadsstånd där det råkar finnas en QR-kod. Problemet jag har med bilden är snarare det motsatta: det framgår snarast för dåligt att det är fråga om ett swishnummer som är avsedd för kollekten för att det skall vara en riktigt bra illustration.
Kollekthåvar och fattigmansbössor förekommer också bara där det finns en förväntan att människor ska betala. Det är bra att illustrera denna förväntan med en kollekthåv och en fattigmansbössa. Att illustrera nya sätt att betala kollekt är också ett bra sätt att illustrera nya sätt att betala kollekt. Varumärken eller ej. "Vi behöver inte dra allt till extremer". Exakt. Att hävda att ett swishnummer som illustration till att betala med Swish, eller "appinbetalningsmetod som banker tillhandahåller", är reklam, är extremt. EMRÅ. LittleGun (diskussion) 23 maj 2024 kl. 00.13 (CEST)Svara
Håller helt med @LittleGun:. Dessutom, som @Adville: tidigare nämnt, borde vi då inte blurra/censurera varumärksnamn soḿ sponsorer på tex fotbollströjor? Det är ju minst lika mycket "reklam" som detta. Jag kan tänka mig att det kan uppfattas som reklam, men, som jag nämnt: bilden kan ju inte brutit mot policyn "inte ha bilder som direkt uppmanar till betalning till en viss aktör", eftersom den inte direkt uppmanar till betalning. Affe (diskussion) 23 maj 2024 kl. 12.25 (CEST)Svara
I artikeltext är det olämpligt med telefonnummer och liknande, men inte nödvändigtvis som bildmotiv. Möjligen kan det vara fråga om intressekonflikt. Att det finns en misstanke att personen som tagit en bild eller lagt in en bild vill tjäna på det eller vinkla ämnet.
Vad gäller reklam: I det här fallet framgår det inte av motivet vart numret leder och det är just redovisningen av numret man vill illustrera, inte något annat på bilden. Bildtexten kan också vara neutral och tala om vad bilden föreställer utan att tala om exakt vilken kyrka det är eller vart numret leder. Annat om man fokuserar på ett telefonnummer när man exempelvis ska illustrera något annat i kyrkan. Eller om man på något sätt lockar eller lurar läsare till att donera pengar via exempelvis motiv eller bildtext. Läsare bör inte uppfatta det som den enda kyrkan eller stiftet som man kan donera till via swish om det inte är det.
Om man blurrar numret tar man också bort en del av syftet med bilden och då är nog också risken större att folk reagerar på den, blir nyfikna på varför numret är så "hemligt" osv. Sedan kan man alltid fråga sig vilka andra sätt det finns att illustrera ett ämne på. Finns det många andra kan något annat vara att föredra, men finns det inga andra är det kanske bästa sättet. Ibland kan det också uppfattas som mindre subjektivt om man har två bilder med samma typ av motiv men ändå tillräckligt olika för att leva upp till riktlinjerna för bilder. Kyllo (diskussion) 23 maj 2024 kl. 13.56 (CEST)Svara
Vad gäller kollektartikeln speglar bilden den förändrade verkligheten. Om man inte lyckas förmedla swishnumret till gudstjänstdeltagarna kommer det oftast in mycket små summor. Sätten att förmedla numret ser olika ut. I Uppsala domkyrka delar man exempelvis ut jetonger med QR-kod som kan läggas i håven. På andra ställen används en hel psalmtavla för ändamålet. Att betrakta detta som reklam ser jag ärligt talat som långsökt. Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2024 kl. 07.14 (CEST)Svara
Om "utmärkta artiklar" som vårt ansikte utåtredigera
Senaste kommentaren: för 1 dag sedan3 kommentarer3 personer i diskussionen
På huvudsidan presenterar vi varje dag en sammanfattning av en "utmärkt artikel" med länk till själva artikeln. Just nu pågår två diskussioner med anknytning till detta.
Det förs också en principiell diskussion i anslutning till artikelgranskningarna om huruvida redan utvalda artiklar skall tas upp där eller gå till omprövning direkt. Tostarpadius (diskussion) 24 maj 2024 kl. 05.34 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 2 dagar sedan8 kommentarer4 personer i diskussionen
Hej! För ett tag sedan lyfte @Sebastian Berlin (WMSE) frågan här om källhänvisningar för nyhetsmedier. Vi har haft ett samtal med Sveriges Radio, där källhänvisningarna som skapas automatiskt baserat på metadatan på i deras nyhetsartiklar inte blir särskilt bra. De har återkommit och undrar om vi har exempel på medier där källhänvisningarna som skapas automatiskt blir mer lyckade (vilket alltså antyder att de har bättre metadata). Jag tänkte därför höra om det är någon här som har ett bra exempel på ett nyhetsmedium där de automatiskt skapade källhänvisningarna blir bra? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 22 maj 2024 kl. 21.00 (CEST)Svara
Wow, grymt! Jag har haft, men tappat. Går inte frågan att ställa till dom som skapat källverktyget? Hur vill dom att det ska skrivas? Zootroopa eller vad de heter. De har ju världens chans att sätta standard! LittleGun (diskussion) 22 maj 2024 kl. 23.43 (CEST)Svara
Remissvar på betänkandet om upphovsrättens inskränkningarredigera
Senaste kommentaren: för 3 dagar sedan1 kommentar1 person i diskussionen
Hej igen! Jag ber om ursäkt för dubbelinlägg.
På måndag är sista dagen att bidra med remissvar på betänkandet om upphovsrättens inskränkningar (SOU 2024:4), som bland annat berör frågan om panoramafrihet. Jag skriver tillsammans med mina kollegor just nu på Wikimedia Sveriges remissvar, men jag tänkte höra om det är någon här som är intresserad av att bistå med tankar, funderingar eller feedback på utkastet?
Senaste kommentaren: för 1 dag sedan3 kommentarer2 personer i diskussionen
En ändring har införts så att redigering av artiklarna görs i dubbelspalt. Man ser visserligen lätt ändringarna i högerspalten, men man tappar överblicken på artikeln. Hur gör jag för att bibehålla redigeringen i fullspalt?Xauxa (diskussion) 23 maj 2024 kl. 23.57 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 1 dag sedan7 kommentarer4 personer i diskussionen
Den som inte vill, vågar eller kan titta ut genom fönstret för att konstatera att årets sommar anlänt tidigare än vanligt, redan den 13 maj, kan studera det sommartecken som utgörs av förekomsten av artikeln Bålgeting på topp100-listan över de mest visade svwp-artiklarna, se diagrammet nedan.
sommaren 2021 varade mellan 30 maj och 12 september. Under dessa 106 dagar fanns artikeln Bålgeting bland de 100 mest visade artiklarna alla dagar utom 17 dagar
sommaren 2022 varade mellan 4 juni och 21 juli. Under dessa 48 dagar fanns artikeln Bålgeting bland de 100 mest visade artiklarna alla dagar utom 10 dagar
sommaren 2023 varade mellan 22 maj och 23 juni, men under dessa 33 dagar fanns artikeln Bålgeting bland de 100 mest visade artiklarna blott under 6 dagar!
Av denna statistik verkar man också kunna dra slutsatsen att bålgetingförekomsten var ovanligt sparsam 2023. Det återstår att se om det är början på en trend. Hittills ger tabellen inte det intrycket om jag förstår den rätt. Tostarpadius (diskussion) 24 maj 2024 kl. 10.58 (CEST)Svara
Ja, var dock medveten om att bålgetingarna trängs på topplistan i konkurrens med alla andra artiklar. Ett fotbolls-VM, eller som i år ett olympiskt spel, kan ju, om det finns många artiklar relaterade till sådana evenemang, stundtals helt dominera innehållet på topp100 och därmed tränga ut andra artiklar, se till exempel denna tråd.
För att studera utvecklingen av antalet visningar för en viss artikel, utan konkurrens om placering på topplistan, kan vi titta på följande diagram:
Av denna mätning kan man, även om den också bara är en mycket indirekt form av "inventering" av bålgetingförekomster, dra samma slutsats som ovan, men det är nog för tidigt att prata om en trend.
.jpg)
.jpg)
--Paracel63 (diskussion) 1 maj 2024 kl. 22.29 (CEST)
Gillar Affe (diskussion) 22 maj 2024 kl. 10.19 (CEST)
.jpg)
. Larske (diskussion) 22 maj 2024 kl. 07.41 (CEST)
wikimedia.se i så fall. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 22 maj 2024 kl. 21.03 (CEST)