Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Vilhelmina köping. För orten se Vilhelmina, för dagens kommun, se Vilhelmina kommun.

Vilhelmina köping var en tidigare kommun i Västerbottens län. Centralort var Vilhelmina och kommunkod 1952-1970 var 2462.

Vilhelmina köping
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapLappland
LänVästerbottens län
Kommun, nuVilhelmina kommun
CentralortVilhelmina
Inrättad1 januari 1947
Upphörd31 december 1970
Uppgått iVilhelmina kommun
Befolkning, areal
Areal46 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater64°37′33″N 16°39′31″Ö / 64.625716111111°N 16.658575°Ö / 64.625716111111; 16.658575
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagÅsele och Vilhelmina tingslag (–)
Vilhelmina tingslag (–)
Koder och länkar
Kommunkod2462
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Den 23 mars 1917 inrättades Vilhelmina municipalsamhälle inom Vilhelmina landskommun. Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 29 mars 1946) utbröts Vilhelmina med fler byars skifteslag tillsammans med municipalsamhället (municipalsamhället omfattade den 1 januari 1946 en areal av 3,10 km², varav 2,40 km² land)[1] ur Vilhelmina landskommun för att bilda Vilhelmina köping. Den nya köpingen omfattade vid dess bildande en areal av 46,24 km², varav 45,88 km² land, och hade 1 581 invånare, varav 1 443 invånare bodde inom det upplösta municipalsamhällets område.[2][3]

Samtliga stadsstadgor gällde i köpingen, enligt beslut den 31 januari 1947. I avseende på fastighetsredovisningen ingick köpingen i Vilhelmina socken som förde ett jordregister.[2] Efter återföreningen med landskommunen utgjorde köpingen en jordregistersocken med namnet Vilhelmina köping.[4]

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[2]

Den 1 januari 1957 överfördes från Vilhelmina köping till Vilhelmina landskommun ett område med 68 invånare och omfattande en areal av 0,37 km², varav allt land.[5]

Den 1 januari 1965 återförenades Vilhelmina köping och Vilhelmina landskommun, då landskommunen inkorporerades i köpingen. Den 1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Vilhelmina köping ombildades därmed, utan någon territoriell förändring, till Vilhelmina kommun.[6]

Judiciell tillhörighet redigera

I judiciellt hänseende hörde köpingen till Västerbottens västra domsaga och Vilhelmina tingslag. 1 januari 1948 uppgick tingslaget i Åsele och Vilhelmina tingslag.

Kyrklig tillhörighet redigera

 
Vilhelmina kyrka, som låg inom köpingens område.

I kyrkligt hänseende hörde köpingen till Vilhelmina församling och Vilhelmina kyrkobokföringsdistrikt.[7]

Köpingsvapnet redigera

Blasonering: I silver två korslagda blå vargspjut, försedda nedtill med skoning och upptill med renhornslida över spetsen, allt i rött, under en med röda bårder på silver försedd blå lappmössa, med tre kilar synliga, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en öppen krona av silver.[8]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t 1949. Vapnet förs idag av den nuvarande Vilhelmina kommun. Se artikeln om Vilhelmina kommunvapen för mer information.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Vilhelmina köping 1946–1969[9]
ÅrFolkmängd
1946
  
1 581
1950
  
1 998
1955
  
2 242
1960
  
3 004
1965
  
9 715
1969
  
8 970
Anm: Befolkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Vilhelmina landskommun införlivades i köpingen den 1 januari 1965.

Geografi redigera

Vilhelmina köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 46,24 km², varav 45,88 km² land.[2]

Tätorter i köpingen 1960 redigera

I Vilhelmina köping fanns tätorten Vilhelmina, som hade 3 016 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 100,0 procent.[10]

Näringsliv redigera

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för köpingens befolkning uppdelad på följande sätt:[11]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 15,7 procent med byggnadsverksamhet, 14,7 procent med varuhandel och 14,5 procent med samfärdsel. 0,5 procent av köpingens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.[11]

Politik redigera

Mandatfördelning i valen 1946-1966 redigera

ValårVSÖVRCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19461955
1955
20
173
19501163
1163
2082,1
173
195411153
11153
2079,6
164
19581010
1010
2078,7
173
19621262
1262
2082,5
18
196420582
20582
3582,7
35
19661166723
166723
3582,0
33
19701176722
176722
3588,6
33
  • Övriga 1958 var För köpingens bästa
  • Valet 1964 avsåg den utökade Vilhelmina köping, bestående av den tidigare köpingen samt Vilhelmina landskommun.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor redigera

  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 94. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c d] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 118. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1946. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 8 maj 1947. sid. 39. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1946.pdf. Läst 5 november 2016 
  4. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 63. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 60. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 13 november 2010. 
  9. ^ ”Sveriges officiella statistik (SOS), utg. 1912-”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 10 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170510205701/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/. Läst 5 november 2016. 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 31. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 184-185. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.