Vik, Simrishamns kommun
Vik är ett fiskeläge i Simrishamns kommun i Skåne län, beläget på Österlen omkring sju kilometer norr om Simrishamn vid Riksväg 9.
| Vik | |
| Tätort | |
 En av Viks små gator
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Simrishamns kommun |
| Distrikt | Rörums distrikt, Gladsax distrikt |
| Koordinater | 55°36′47″N 14°17′19″Ö / 55.61306°N 14.28861°Ö |
| Area | 97 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 352 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Simrishamn |
| Tätortskod | T3152[2] |
| Beb.områdeskod | 1291TB111 (1960–)[3] |
| Geonames | 2663106 |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Vik, Simrishamn Municipality | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Vik ligger på en smal strandremsa nedanför höga sandbackar, omgivet av fruktodlingar.
Historik redigera
Området var bebott redsn på mesolitisk tid, det vill säga under äldre stenåldern.
I slutet av 1800-talet fanns det nio mindre gårdar och ett 30-tal gatehus. Befolkingsantslet var omkring 300, varav ett 30-tal fiskare. Dessa fiskare var indelade i fyra båtlag, som tillsammans ägde tre ålsätter (125 hommor). Vid sekelskiftet fanns sex fartyg, som hörde hemma i fiskeläget och seglade världen runt.
I Viks hamn samlades ofta de gamla fiskarna vid "ljugarbänken" och diskuterade vardagliga händelser.
Under första världskriget orsakade drivminorna i Vik förödelse.
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Vik 1960–2020[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 249 | |||
| 1965 | 260 | |||
| 1970 | 355 | |||
| 1975 | 402 | |||
| 1980 | 388 | |||
| 1990 | 334 | 49 | ||
| 1995 | 327 | 50 | ||
| 2000 | 282 | 50 | ||
| 2005 | 264 | 50 | ||
| 2010 | 319 | 61 | ||
| 2015 | 327 | 90 | ||
| 2020 | 352 | 97 | ||
Samhället redigera
Gatorna i Vik är små, bestående av prång och strädden. Genom fiskeläget gick en bygata i nord-sydlig riktning (Rörum - Baskemölla). Om vädret är klart, kan man se hela kustremsan ända upp till Åhus.
Personer med koppling till orten redigera
De författare som ofta kom hit vid denna tid var Gabriel Jönsson. Idag bor här författaren och forskaren professor Ingvar Holm, född på Vik. Konstnärerna har varit många Holger Almqvist, Björn Hallström[förklaring behövs], Lennart Jönsson, Rolf Swedberg, Louise Peyron, Eva Eneroth, C O Hultén, Hugo Zuhr, Fritz Kärfve, Hans Osvald Larsson, Ben Nicholson, Wille Weberg och Torsten Erasmie.
Gabriel Jönsson beskrev 1924 Viks fiskeläge: "Hade jag inte haft mitt hjärta förankrat på en annan oansenlig ort, skulle jag förtöja det i Vik - - -. Så sandigt, så stenigt, så armt och fattigt och fränt i vardagslag, har bara det råd att vara längst nere på kistbotten har en skönhet som ingen sommarliggare eller 'artister' kunna komma åt. Ska vi kunna förstå Vik, då ska ni ha stått i en storbåt i sill till stövelknagen, medan händerna bränna som eld av de röda maneternas gift och ett vått storsegel slår er på käften. Då får man förstånd på skönheten hos Vik".
Källor redigera
- Gerhard Buhrman, 1675, Karta över Skåne.
- Rune Bunte, 1977, Fiskesamhällen i Sydsverige 1876-1960.
- Göran Burenhult, 1982: Arkeologi i Sverige; Fångstfolk och herdar.
- Göran Burenhult, 1983: Arkeologi i Sverige; Bönder och bronsgjutare.
- Göran Burenhult, 1983: Arkeologi i Sverige; Samhällsbyggare och handelsmän.
- Jan Garpenhus, 1984 - 1986, Kulturtidskriften Här Ostpå.
- Ingvar Holm, 1982, Willie Weberg
- Erik Hornborg, Oscar Bjurling, Hjalma Börjeson, 1950, Skånska Sjöfartens historia.
- Gabriel Jönsson, 1941, Kustland.
- Jordeboken, Köpenhamn, 1525.
- Frans Löfström, 1942, Här Ostpå, Lund.
- Frans Löfström, 1940, Kring bårar och gravar i gamla tiders Baskemölla, Lund.
- Ingrid Rydberg-Zuhr, 1988, Hugo Zuhr, ett liv i skapande oro. Sveriges allmänna konstförening.
- Viks hamnförordning 1849.
- G. W:son Cronqust, 1953, I Österlen.
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.