Typer av nazistiska läger

olika typer av interneringsläger och liknande anläggningar som drevs av Nazityskland

Uttrycket "nazistiska koncentrationsläger" används ofta ganska brett för en rad olika typer av interneringsläger och liknande anläggningar som drevs av Nazityskland.[3] Mer specifikt hänvisar Nazistiska koncentrationsläger till de läger som drevs av Inspektionen för koncentrationslägren och senare SS:s Ekonomi- och förvaltningsstyrelse (SS-Wirtschafts- und Verwaltungshauptamt).[4] Nazistregimen använde olika typer av internerings- och dödläger inom Tyskland och i de territorier som de erövrade, samtidigt som nazisternas allierade också drev egna interneringsanläggningar sina egna territorier.

I närheten av Leitmeritz (i kartans övre vänstra hörn) fanns tre typer av nazistiska interneringsanläggningar: Leitmeritz koncentrationsläger, ett underläger till Flossenbürg; Theresienstadt Ghetto (nere till höger, väster om floden Eger) och Kleine Festung Theresienstadt, ett Gestapofängelse.[1][2]

I boken Encyclopedia of Camps and Ghettos uppskattas att det fanns mer än 42 500 dylika läger, varav 980 var egentliga nazistiska koncentrationsläger.[5]

Nazityskland redigera

Typer av internerings- och dödsläger som användes av nazistregimen inkluderar:[3][4][6]

Typ Tyskt namn Beskrivning
Arbetsläger för civila Gemeinschaftslager ("gemenskapsläger")
Förvaringsläger Haftlager ("fångläger")
Interneringsläger för civila Internierungslager ("interneringsläger") (Ilag) Läger för att hålla allierade civila, fångade i områden ockuperade av tyska armén.
Läger för judar Judenlager (Julag) ("judeläger"), Umschulungslager ("omskolningsläger"), Zwangsarbeitslager für Juden ("tvångsarbetsläger för judar")
Koncentrationsläger Konzentrationslager Läger för förintelsen av civila, etniska minoriteter, politiska motståndare etc
Tidiga läger Föregångare till koncentrationslägren, som främst drevs 1933.
Aktion T4 eutanasiläger Euthanasie-Tötungsanstalt, T4-Tötungsanstalt Läger för att mörda utvecklingsstörda och psykiskt sjuka
Förintelseläger Vernichtungslager ("förintelseläger") Sex läger vars enda syfte var systematiskt massmord, främst av judar.
Tvångsarbetsläger/slavarbetsläger Zwangsarbeitslager ("tvångsarbetsläger")
Judiska ghetton Ghetto Ghetton för judar skapade i östra Tyskland av Nazityskland
Germaniseringsanläggningar
Gestapoläger
Gestapofängelser
Romska läger Zigeunerlager ("zigenarläger")
Bostadsläger Wohnlager ("bostadsläger")
Arbetsläger Arbeitslager ("arbetsläger")
Militärbordeller Bordeller där människor, av den tyska regimen tvingades att prostituera sig.
Riksarbetstjänsten RAD (Reichsarbeitsdienst)-läger Tjänsteplikt för att bekämpa arbetslösheten i Nazityskland.
Straffläger Strafgefangenenlager ("straffångeläger") och Straflager ("straffläger")
Privilegieläger Vorzugslager och Sternlager ("privilegieläger") och ("stjärnläger") Läger för utbytesfångar.
Krigsfångeläger Kriegsgefangenenlager Fångläger för allierad militärpersonal fängslade utifrån Tredje Genèvekonventionens regelverk
Polisens fångläger Polizeihaftlager ("polisfångläger")
Fängelser
Externt läger Außenkommando ("externkommando") Slavläger utanför koncentrationsläger
Säkerhetsläger Schutzhaftlager ("säkerhetsläger")
Specialläger Sonderlager ("särskilt läger")
Arbetsutbildningsläger Arbeitserziehungslager ("arbetsutbildningsläger")
Arbetshus Arbeitshaus ("arbetshus")
Transitläger Durchgangslager ("transitläger") Läger där fångar befann sig kortare tid före deportationen till andra nazistiska läger.
Ungdomsskyddsläger Jugendschutzlager ("ungdomsskyddsläger")
Ungdomsanstaltsläger/ungdomsfängelser Jugendverwahrungslager ("ungdomsanstaltsläger")

Naziallierade redigera

Nazisternas allierade drev också egna interneringsläger, som i Bulgarien, Kroatien, Finland, Frankrike, Franska Nordafrika, Ungern, Italien, Norge, Rumänien, Slovakien och Tunisien.[7]

Se även redigera

Referenser redigera

Texten bygger på en översättning av engelskspråkiga Wikipedias artikel Types_of_Nazi_camps, läst 2024-04-15

Noter redigera

  1. ^ Plch, Milan; Plch, Roman (2018) (på tjeckiska). Tajemná místa nacismu. Brno: Computer Press. Sid. 79, 82–83. ISBN 978-80-264-1900-6. 
  2. ^ Blodig, Vojtěch (2003). Terezín in the "final Solution of the Jewish Question" 1941-1945. Oswald. Sid. 60. 
  3. ^ [a b] ”Nazi Camps” (på engelska). United States Holocaust Memorial Museum. https://encyclopedia.ushmm.org/content/en/article/nazi-camps. Läst 6 juni 2020. 
  4. ^ [a b] Encyclopedia of Camps and Ghettos, volume I, Editor’s Introduction to the Series and Volume I
  5. ^ Lichtblau, Eric (1 mars 2013). ”The Holocaust Just Got More Shocking”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2013/03/03/sunday-review/the-holocaust-just-got-more-shocking.html. Läst 6 juni 2020. 
  6. ^ Kaiser, Anne; Weinmann, Martin (1998) (på tyska). Das nationalsozialistische Lagersystem. Frankfurt am Main: Zweitausendeins. Sid. lxxxix-cxxxiv. ISBN 978-3-86150-261-6. 
  7. ^ Encyclopedia of Camps and Ghettos, volume III, table of contents