Tusby kyrka
Tusby kyrka (finska: Tuusulan kirkko) är en historisk korskyrka i Tusby kommun i det finländska landskapet Nyland. Träkyrkan är belägen vid Tusby träsk i Tusby kyrkby. Tusby kyrka uppfördes 1734 och är en av Helsingforsregionens äldsta träkyrkor. Cirka 480 personer ryms i kyrkan.[1][2]
| Tusby kyrka | |
| Kyrka | |
 Tusby kyrka vintern 2009
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Landskap | Nyland |
| Ort | Tusby |
| Trossamfund | Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland |
| Stift | Esbo stift |
| Församling | Tusby församling |
| Plats | Tusby kyrkby |
| Sittplatser | 480 |
| Invigd | 1734 |
 Kyrksalen i Tusby kyrka
| |
Kyrkan är Tusby församlings huvudkyrka. Kyrkan är skyddad enligt kyrkolagen.[1][3]
Historia och arkitektur redigera
1700-talet redigera
Man började planera kyrkan redan år 1729 och byggarbetet inleds år 1732. Man vet inte exakt vem som har ritat Tusby kyrka men man antar att det var bonden Erik Hannula som också ledde byggarbetet. När spåntaket hade färdigställdes invigdes kyrkan den 1 november 1734 men kyrkan färdigställdes helt och hållet först 20 år senare. När kyrkan blev färdig var den ganska anspråkslös. Läktarna och fönstren var små och timmerväggarna hade inga träpaneler. Det fanns inte heller någon förstuga vid ingången. Ursprungligen fanns det ett litet torn mitt på kyrktaket. Tusby kyrka har höga tunnvalv i trä inne i kyrksalen.[1]
Under 1700-talet växte antalet församlingsmedlemmar och man behövde mer rum i kyrkan. Därför beslöt man att utvidga läktarna. Ljuset blev också bättre när fönstren blev större och väggarna målades vita. Kyrkan fick också nya vestibuler och yttre väggarna fick nya träpaneler vilka målades med rödmylla.[1]
1800-talets renovering redigera
Den första större renoveringen gjordes på 1850-talet. Då förnyade man kyrkans grundstenar som hade sjunkit. Vid renoveringen förnyades också vestibulerna. Samtidigt flyttades trapporna till läktarna till de nya vestibulerna för att få mer rum i kyrksalen. Tornet revs och det ersattes med ett kors. Länsarkitekten Jean Wik rekommenderade att kyrkans fönster skulle bytas till att representera gotisk stil.[1]
År 1854 fick kyrkan också en ny altartavla. Tavlan målades av Johan H. Asplund. Belysningen förbättrades genom att skaffa en kristallkrona och fyra ljuskronor i mässing i kyrkan. År 1889 fick Tusby kyrka uppvärmning.[1]
1900-talets renoveringar redigera
I början av 1900-talet funderade man på om kyrkan måste rivas. Trots tidigare renoveringar var kyrkan i dålig skick. Man beslöt sig ändå för att renovera kyrkan grundligt. Renoveringen gjordes år 1903 och då var man tvungen att bland annat förnya kyrkans grundstenar igen. Kyrkans yttre väggar, fönster och dörrar fick trädekorationer. År 1903 fick kyrksalens tunnvalv också sitt nuvarande utseende.[1]
Kyrkan har haft elektrisk belysning sedan 1923 och elektrisk uppvärmning sedan 1952. År 1927 målades kyrkan enligt konstnären Pekka Halonens plan. År 1984 förnyades spåntaket och byggnadstekniken. Samma år byggdes också en separat servicebyggnad.[1]
Ernest Albin Kranck ansvarade för grundrenoveringen i början av 1900-talet och Dag Eklund ansvarade för kyrkbänkarnas renovering år 1952. Då ändrades bänkarna så att det blev mer bekvämt att sitta i kyrkan.[1]
Inventarier redigera
Altartavlan redigera
Tusby kyrkas altartavla från år 1853 har målats av Johan H. Asplund. Omkring altartavlan finns glassmålningar som har målats av Paavo Leinonen år 1937.[1]
Orgeln redigera
Tusby kyrka fick sin första orgel år 1875 men orgeln förnyades redan år 1891. Orgeln köptes från Carl Erik Böling i Kristinestad som möjligen också hade byggt orgeln. Bölings orgel såldes år 1895 för 600 mark till Vånå kyrka. Från Vånå kyrka flyttades orgeln till Fölisöns museikyrka år 1912.[1]
Tusby kyrkas nuvarande orgel med 21 stämmor är byggd år 1971 av Kangasala orgelfabrik.[1]
Predikstolen redigera
Tusby kyrkas predikstol tillkom år 1802.[1]
Begravningsvapen redigera
I Tusby kyrka har bevarats begravningsvapen från slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Begravningsvapnen tillhör släktena Berg, Kuhlman och Stålhane. Tusby kommunvapen har fått inspiration från den sistnämnda släktens begravningsvapen.[1]
Klockstapeln redigera
Tusbys första klockstapel färdigställdes på 1650-talet. Den nuvarande klockstapeln byggdes på samma plats år 1746. Klockstapelns utseende har ändrats i renoveringar 1818 och 1903. De nuvarande kyrkklockorna härstammar från 1903 och klockorna automatiserades år 1984.[1]
Gravgården redigera
Gravgården omkring Tusby kyrka var i kontinuerligt bruk från 1640-talet till 1890-talet. Bland annat Finlands nationalförfattare Aleksis Kivi och konstnären Pekka Halonen är begravda i gravgården. Vid Kivis grav finns ett minnesmärke från år 1877 som designats av J. E. Stenberg. Hjältegravar har anlagts på samma plats som Tusbys första kyrka låg. Minnesmärket vid Tusby hjältegravar designades av bildkonstnären Rakel Koivisto år 1953.[1]
Nuförtiden används endast Paijala begravningsplats.[1]
Tidigare kyrkan redigera
Den första kyrkan i Tusby byggdes år 1643 när Tusbyborna blev trötta på att åka till Sibbo för gudstjänster. Då var Tusby församling en kapellförsamling under Sibbo församling. Tusbyborna beklagade också att den svenskspråkiga kyrkoherden inte höll finskspråkiga gudstjänster "ordentligt". Kyrkan i Tusby byggdes med Nils Stålhanes bidrag. Tusby blev en självständig församling med en egen kyrkoherde år 1654.[1]
Den första kyrkan var en liten och väldigt anspråkslös byggnad i rektangulär form. Det berättas att några människor sade att kyrkan såg lite ut som en lada. Efter stora ofreden reparerades kyrkan inte. Kyrkan hade nästan rasats när den revs år 1735.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] ”Kirkon historia – Tuusulan seurakunta”. www.tuusulanseurakunta.fi. https://www.tuusulanseurakunta.fi/136-kirkon-historia. Läst 27 februari 2023.
- ^ ”Tusby”. hiski.genealogia.fi. Genealogiska Samfundet i Finland. https://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=575&TYPE=HTML&LANG=SE. Läst 27 februari 2023.
- ^ ”Tuusulan kirkko” (på finska). www.kyppi.fi. Museiverket. https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/rapea/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=200434. Läst 27 februari 2023.