Ture Kettilsson (Bielke)

riddare, riksråd, kammarmästare

Ture Kettilsson, död någon gång mellan 1322 till 29 mars 1327, var en svensk riddare, riksråd, kammarmästare.

Ture Kettilsson
Född
Död[1]
Medborgare iSverige
SysselsättningLagman[1], riddare[1][2], riksråd[1][2]
Befattning
Riksråd, Sveriges riksråd (1288–)[1]
Kammarherre (1310–1318)[1]
Lagman, Tiohärads lagsaga (1313–1318)[1]
MakaSigrid (Sparre)[1][2]
BarnBengt Turesson[1]
Nils Turesson[1]
Margareta Turesdotter[3][1]
Sten Turesson (f. 1250)[1]
Erik Turesson den äldre (f. 1250)[3][1]
FöräldrarKettil (Bielke)[3][1]
SläktingarNils Kettilsson (syskon)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Kettilsson var son till Kettil (Bielke). Han var 1283 riddare och 1288 riksråd. Kettilsson var efter kung Magnus Ladulås död medlem i förmyndarstyrelsen för Birger Magnusson. Från 1310 till 1318 var Kettilsson kammarherre hos kung Birger Magnusson och från 1313 till 1318 lagman i Värends lagsaga. Kettilsson skrev 20 juli 1322 under på föreningen i Skara. Han avled 1327.[4]

Ture Kettilssons hustru hette Sigrid. Peder Månsson Utter hävdade sig ha sett ett av henne förseglat brev från 1327, som numera är förkommet. Enligt detta brev förde hon en sparre i sitt vapen. Möjligen tillhörde hon därmed släkten Sparre av Tofta, då parets söner har visat sig vara besläktade med Ulf Abjörnsson (Sparre).[5]

Från Ture Kettilsson härstammar 29 riksråd och alla nu levande medlemmar i Bielkeätten.[källa behövs]

Familj redigera

Kettilson var gift med Sigrid (Sparre). De fick tillsammans barnen riksrådet Erik Turesson den äldre (Bielke) (död omkring 1328), riddaren Nils Dannæs Turesson (omtalad 1325–1357), marskalken Sten Turesson (Bielke) (död 1350), riksråd och drotsen Nils Turesson (Bielke) (död 1364), Margareta Turesdotter (död 1380) som var gift med riddaren Karl Magnusson (Örnfot), Ramfrid Turesdotter (död före 1348) som var gift, riksrådet Bengt Turesson (Bielke) och Helena Turesdotter som var gift med riddaren och riksrådet Staffan Röriksson (två sparrar) (Staffanssönernas ätt).[4]

Se även redigera

Referenser redigera

  • A. Filip Liljeholm, "Till frågan om Sparre av Tofta- och Ulvätternas äldre historia", PHT 1958 s 30 f.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 355, läst: 13 januari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Ture Kettilsson (Bielke), läst: 13 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 355. Libris 10076137 
  5. ^ G. Carlsson: Ture Kettilsson (Bielke) i Svenskt biografiskt lexikon (1924)]