Trestrimmig markekorre
Trestrimmig markekorre (Lariscus insignis[2][3]) är en däggdjursart som först beskrevs av F. Cuvier 1821. Den ingår i släktet Lariscus och familjen ekorrar.[4][5]
| Trestrimmig markekorre Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Ekorrar Sciuridae |
| Släkte | Lariscus |
| Art | Trestrimmig markekorre L. insignis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lariscus insignis | |
| Auktor | (F. Cuvier, 1821) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Pälsen på ovansidan är djupt orangebrun med tre breda, mörka strimmor längs ryggen från skuldrorna till svansroten. På undersidan är pälsen blekt gråaktig.[6] Pälsen är tunn, och svansen är inte speciellt kraftig.[7] Kroppslängden når upp till 23 cm, ej inräknat den upp till 14 cm långa svansen.[6] Vikten når upp till 175 g.[8]
Utbredning redigera
Denna ekorre förekommer i Sydostasien. Utbredningsområdet sträcker sig från södra Malackahalvön (Malaysia och södra Thailand) över Sumatra till Borneo och Java. Arten lever även på några mindre öar i regionen.[1] Arten är sällsynt på Malackahalvön[6], medan populationen i Singapore får anses utdöd.[9][6]
Underarter redigera
Catalogue of Life[4] samt Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fem underarter:[10]
- Lariscus insignis insignis (F. Cuvier, 1821) Förekommer på Sumatra och västra Java.[7]
- Lariscus insignis diversus (Thomas, 1898) Det är denna underart som förekommer på Borneo.[8]
- Lariscus insignis javanus (Thomas and Wroughton, 1909) Förekommer på västra Java. Pälsen på denna art har ett rödbrunt inslag, både på rygg- och buksida.[7]
- Lariscus insignis peninsulae (Miller, 1903) Förekommer på Malackahalvön.[7]
- Lariscus insignis rostratus (Miller, 1903) Förekommer på västra Sumatra och några mindre öar utanför kusten. Färgen är generellt mörkare, med svarta ryggstrimmor.[7]
Ekologi redigera
Trestrimmig markekorre kan gå upp till 1 500 meters höjd, men håller sig vanligtvis i låglänta områden under 500 meter.[1] Habitatet är företrädesvis regnskogar, men den kan även förekomma i kulturskog. Arten är dagaktiv och mycket markbunden; den rör sig sällan högre än en meter över markytan.[6] Ekorren gräver gärna ner sig i svalare jordlager under letandet efter föda.[1][6] Denna består av rötter, fallfrukt och insekter.[6] Bona inrättas gärna i murkna, fallna trädstammar.[9]
Bevarandestatus redigera
IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Populationen minskar dock, utan att man kunnat identifiera några egentliga hot.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d e] Hedges, S., Duckworth, J.W., Lee, B. & Tizard, R.J. 2008 Lariscus insignis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 22 maj 2016.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/lariscus+insignis/match/1. Läst 22 maj 2016.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d e f g] Susan Myers (2013) (på engelska). Wildlife of Southeast Asia. Princeton University Press. sid. 206. ISBN 978-0-691-15485-5. https://books.google.se/books?id=i428CwAAQBAJ&pg=PA206&lpg=PA206&dq=Lariscus+insignis+Thailand&source=bl&ots=WKX2Fl2Vor&sig=fZwMGLfLPaw8TM3EXIcGv_Zr9Og&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwja5uSLv_DMAhXCJJoKHWdaDzUQ6AEIQzAF#v=onepage&q=Lariscus%20insignis%20Thailand&f=false
- ^ [a b c d e] Richard W. Thorington, Jr., John L. Koprowski, Michael A. Steele och James F. Whatton (2012) (på engelska). Squirrels of the World. JHU Press. sid. 169–170. ISBN 1-4214-0469-9. https://books.google.se/books?id=7PeYX8PwBxUC&pg=PT459&lpg=PT459&dq=Lariscus+insignis&source=bl&ots=aSgMJxU_K6&sig=rwRLSg6aZ-7KUkazRI1rfEjYw8U&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwirp7vvhPHMAhUIIJoKHfxaBsgQ6AEINTAF#v=onepage&q=Lariscus%20insignis&f=false
- ^ [a b] Quentin Phillipps och Karen Phillipps (2016) (på engelska). Phillipps' Field Guide to the Mammals of Borneo and Their Ecology: Sabah, Sarawak, Brunei, and Kalimantan. Princeton University Press. sid. 212. ISBN 978 0 691 16941 5. https://books.google.se/books?id=0SxzCwAAQBAJ&pg=PA212&lpg=PA212&dq=%22Exilisciurus+insignis%22&source=bl&ots=tJLAg-o4pf&sig=NkGP0K12vhEXu08QzQoKgWSIIWs&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjZzZ27v-HMAhWkZpoKHcG2BlU4FBDoAQg9MAY#v=onepage&q=%22Exilisciurus%20insignis%22&f=false
- ^ [a b] Nick Baker (2016). ”Three-striped Ground Squirrel”. Ecology Asia. http://www.ecologyasia.com/verts/mammals/three-striped-ground-squirrel.htm. Läst 22 februari 2016.
- ^ (2005) , website Lariscus insignis, Mammal Species of the World
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Lariscus insignis.
