Tord Herne
Tord Sven Nils Urban Herne, född 4 juni 1918 i Göteborg,[1] död 1984,[2] var en svensk författare.
Tord Herne | |
Född | Tord Sven Nils Urban Herne 4 juni 1918 Göteborg |
---|---|
Död | 1984 (65–66 år) |
Yrke | Författare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Verksam | 1948–1961 |
Genrer | Prosa |
Biografi redigera
Herne avlade realexamen i Karlskrona 1934[3] och arbetade därefter inom bokhandeln.[1] Han debuterade med romanen Den ointresserade mördaren (1948), som undersöker dunkla psykologiska mekanismer och präglas av en mörk människosyn. Han räknas till den svenska fyrtiotalismen, och var influerad av Dostojevskij, Kafka och Kierkegaard.[2] Han var även verksam i tidskriften Utsikt.[1]
Ytterligare fem romaner utgavs av Herne under 1950-talet samt reseskildringen I Portugal (1961). Han fortsatte därefter att skriva fram till sin död, och ett utdrag ur ett opublicerat verk utgavs postumt i tidskriftsform.
Privatliv redigera
Herne var son till metodistpastorn Nils Herne och Hildur, född Hauge. Från 1950 var han gift med Dagny, född Åkesson.[3]
Bibliografi redigera
- Den ointresserade mördaren (Stockholm: Bonnier, 1948)
- Tre svarta böcker (Stockholm: Bonnier, 1949)
- Resa och förändring (Göteborg: egenutgiven, 1953)
- Torn i nuet (Stockholm: Tiden, 1957)
- Talismanen (Stockholm: Tiden, 1958)
- Kamelens puckel (Stockholm: Tiden, 1959)
- I Portugal (Stockholm: Tiden, 1961)
Priser och utmärkelser redigera
Källor redigera
- ^ [a b c] Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950 (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1953), s. 255. Läst 5 september 2023.
- ^ [a b] ”Tord Herne”, Nationalencyklopedin. Läst 5 september 2023.
- ^ [a b] Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (Stockholm: Bokförlaget Vem är Vem, 1965), s. 479–480. Läst 5 september 2023.
Vidare läsning redigera
- Erik Andersson, ”En prosakonstnär: en introduktion till Tord Herne och Janus kallad”, i Ord & Bild årg. 99, nr 4, 1991, s. 19–26.
- Gunnar Ekelöf, ”Frihetsvägar”, i Bonniers Litterära Magasin årg. 18, nr 10, 1949, s. 819–821. Omtryckt i Gunnar Ekelöf, Kritiker i BLM (Enskede: Gunnar Ekelöf-sällskapet, 2003), s. 396–399.