Tjockhus
Tjockhus är lamell-, punkt- eller skivhus utan genomgående lägenheter, vanligen upp till 16 m tjockt, d.v.s. avståndet mellan långfasadernas ytterväggar.
Tjockhus ansågs vara ekonomiskt fördelaktiga att bygga, eftersom flera smålägenheter kunde anordnas kring samma trapphus, men lägenheterna blev enkelsidiga med en mörk inre del, där i regel badrummet placerades.
Smalhusen med bredd omkring 6–10 meter och genomgående lägenheter kan ställas i kontrast mot tjockhusen, som var den andra typen av lamellhus som slog igenom i europeiskt bostadsbyggande på 1930-talet.
En svensk arkitekt som förordade tjockhus var Sven Wallander som ritade ett stort antal av denna hustyp i Stockholm, exempelvis bostadshusen Kungsklippan (1934–1936), Kvarteret Färjan (1928–1929) båda på Kungsholmen och Kvarteret Marmorn på Södermalm (1931).
Se även redigera
Källor redigera
- Nationalencyklopedi om “tjockhus”.
- Bostadsbebyggelsen från 1930- och 1940-talen, varsam ombyggnad, Byggforskningsrådet, 1988, ISBN 91-540-4823-0