Eva Dorothea (Thea) Hökerberg, född 24 december 1843 i Nikolai församling, Örebro, död 7 april 1924 i Adolf Fredriks församling, Stockholm,[6] var en svensk skolledare, översättare och författare.

Thea Hökerberg
Född24 december 1843[1]
Örebro församling, Sverige
Död7 april 1924[1] (80 år)
Adolf Fredriks församling[1], Sverige
BegravdGustaf Vasa columbarium
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningÖversättare, författare, rösträttsaktivist[3]
Befattning
Rektor
Vice ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Karlshamn (1905–1906)[4]
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Karlshamn (1906–1908)[5]
Redigera Wikidata

Hökerberg var dotter till landssekreteraren Gustaf Fredrik Hökerberg (1804–1874) och Emma Fredrika Elers (1821–1874) samt syster till bokförläggaren Lars Hökerberg (1851–1924). Hon var föreståndare för Karlshamns elementarskola för flickor. Hon skrev en barnbok och var också verksam som översättare från norska och franska. Hökerberg gravsattes i Gustav Vasa kyrkas kolumbarium i Stockholm.

Bibliografi redigera

  • En saga om lille Sven (med illustrationer av Jenny Nyström, Hökerberg, 1896). Nya uppl. 1907, 1924
Översättningar till svenska
  • Anders J. Eriksholm: Johannes: några blad ur ett ungdomslif (Hökerberg, 1904)
  • Clara Tschudi: Goethes moder (Goethes moder) (Hökerberg, 1917)
  • Clara Tschudi: Drottning Hortense : Napoleon I:s fosterdotter och Napoleon III:s moder (Hökerberg, 1918)
  • Frédéric Loliée: En kejsardröm: Napoleon III: en levnadsteckning (Hökerberg, 1919)
  • Julli Wiborg: Karen Vangen längtar ut i världen (Hökerberg, 1922)
  • Olai Aslagsson: Som fåraherde på öde vidder (Hökerberg, 1922)
  • Julli Wiborg: Karen Vangen ute på egen hand (Hökerberg, 1923)
  • Julli Wiborg: Karen Vangens friare: flickroman (Hökerberg, 1924)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0001/F I/19 (1916-1927), bildid: 00028446_00201, sida 199, död- och begravningsbok, s. 199, läs onlineläs online, läst: 5 mars 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www2.ub.gu.se .[källa från Wikidata]
  3. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, 1906, läs online, läst: 22 april 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ 1906, läs online, läst: 2 november 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).