Wikipedia

The Flaming Lips

The Flaming Lips är en amerikansk experimentell musikgrupp från Oklahoma City som bildades 1983.[1] De är kända för sina "galna scenshower" och experimenterande. Gruppens namn sägs komma från en dröm som Wayne Coyne hade där han blev passionerat kysst i baksätet i sin bil av en brinnande Jungfru Maria.[1]

The Flaming Lips
The Flaming Lips på Fox and Hound 2006
BakgrundUSA Oklahoma City, Oklahoma, USA
GenrerIndierock, alternativ rock, psykedelisk rock, experimentell rock, dream pop, rymdrock
År som aktiva1983 –
SkivbolagLovely Sorts of Death, Warner Bros. Records, Restless Records, Bella Union
Relaterade artisterStardeath and White Dwarfs, Beck, Mercury Rev, Henry Rollins, Tame Impala, Kesha, Miley Cyrus, Electric Würms, Moby
WebbplatsOfficiell webbplats
Medlemmar
Wayne Coyne
Steven Drozd
Derek Brown
Matt Duckworth Kirksey
Tommy McKenzie
Tidigare medlemmar
Ronald Jones
Jonathan Donahue
Mark Coyne
Dave Kostka
Richard English
Nathan Roberts
Jon Mooneyham
Kliph Scurlock
Michael Ivins
Jake Ingalls
Nicholas Ley

Gruppen består för närvarande av Wayne Coyne (sång, gitarr, keyboards), Steven Drozd (trummor, gitarr, bas, keyboards, sång), Derek Brown (gitarr, keyboards), Matt Ducksworth Kirksey (trummor) och Tommy McKenzie (bas). Originalmedlemmen Michael Ivins (bas, keyboards) lämnade bandet under sommaren 2021 utan att det uppmärksammades officiellt.

Den 5 december 2006 döptes en gata i Oklahoma City efter bandet.[2]

Historia redigera

Från början var det Waynes bror Mark som sjöng. Men efter sin brors avhopp tog Wayne över rollen som sångare, och strax därefter släppte bandet sitt första riktiga album, Hear It Is, 1986.[1] Albumet följdes kort därpå av Oh My Gawd!!!, 1987 och Telepatic Surgery, 1988. Året därpå spelades In a Priest Driven Ambulance in med diverse medlemsbyten. 1992 släppte The Flaming Lips Hit to Death in the Future Head. Efter att albumet släppts hoppade två medlemmar av och ersattes bland andra av Steven Drozd[3] som fortfarande är kvar som medlem.

1993 släpptes Transmissions from the Satellite Heart. Albumet blev en stor succé och ledde till ett intensivt turnerande som förband till band som Red Hot Chili Peppers och Candlebox. Clouds Taste Metallic släpptes 1995, men blev inte alls lika uppskattad som det föregående albumet vilket ledde till ett avhopp. Zaireeka som släpptes 1997 var en 4-diskutgåva som var menad att spelas samtidigt. Detta var ett experimenterande från bandets sida för att omdefiniera sin musikala riktning. The Soft Bulletin släpptes 1999.

2002 släpptes Yoshimi Battles the Pink Robots och blev bandets dittills största succé. Skivans sista spår, "Approaching Pavonis Mons by Balloons (Utopia Planitia)" vann 2002 en grammy för "Best Rock Instrumental Performance". Yoshimi sålde guld den 10 april 2006. At War With the Mystics släpptes 2006 och låten "The Wizard Turns On... The Giant Silver Flashlight and Puts on His Werewolf Moccasins" tilldelades även den en grammy, för "Best Rock Instrumental Performance" 2006. Albumet Embryonic släpptes 2009. Det är det första dubbelalbumet som bandet producerat.

Medlemmar redigera

Nuvarande medlemmar
  • Wayne Coyne – sång, gitarr, keyboard (1983– )
  • Steven Drozd – trummor, gitarr, keyboard, basgitarr, bakgrundssång, sång (1991– )
  • Derek Brown – gitarr, keyboard, slagverk, bakgrundssång (2009– )
  • Matt Duckworth Kirksey – trummor, slagverk, keyboard (2014–)
  • Tommy McKenzie – bas (2021–)
Tidigare medlemmar
  • Mark Coyne – sång (1983–1985)
  • Dave Kostka – trummor (1983–1984)
  • Richard English – trummor, keyboard, bakgrundssång (1984–1988)
  • Nathan Roberts – trummor (1989–1991)
  • Jonathan Donahue – gitarr, bakgrundssång (1989–1991)
  • Jon Mooneyham – gitarr (1991)
  • Ronald Jones – gitarr, bakgrundssång (1991–1996)
  • Kliph Scurlock – trummor, slagverk (2002–2014)
  • Jake Ingalls – gitarr, keyboard (2013–2021)
  • Michael Ivins – basgitarr, keyboard, bakgrundssång (1983–2021)
  • Nicholas Ley - slagverk, trummor, sampling (2014–2023 )

Diskografi redigera

Studioalbum
EP

Singlar (urval)

  • 1993 - She Don't Use Jelly (US #55, US Alt #9)[7]
  • 2006 - The W.A.N.D. (The Will Always Negates Defeat) (US #108)

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Biografi av Jason Ankeny på allmusic.com
  2. ^ RoadsideAmerica.com: Oklahoma City, Oklahoma: Flaming Lips Alley
  3. ^ ”Steven Drozd på Ink 19”. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716021907/http://www.ink19.com/issues/september2002/interviews/flamingLips.html. Läst 21 oktober 2014. 
  4. ^ Domumentär om The Soft Bulletin på Pitchfork.tv
  5. ^ ”The Flaming Lips and Heady Fwends på Mind Equals Blown”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021211835/http://mindequalsblown.net/reviews/the-flaming-lips-heady-fwends-revie. Läst 21 oktober 2014. 
  6. ^ Peace Sword på Pitchfork
  7. ^ ”Billboard: The Flaming Lips”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021191711/http://www.billboard.com/artist/407163/flaming-lips/chart. Läst 21 oktober 2014. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Flaming_Lips&oldid=54589648”