Sveriges kvinnliga idrottsförbund
Sveriges Kvinnliga Idrottsförbund (SKI) var ett fristående svenskt idrottsförbund[1][2][3] grundat 1925[4][5][6] som verkade för en acceptans till kvinnors deltagande vid friidrottstävlingar och andra sporter. Förbundet upplöstes 1928[7] då det inträdde i Riksidrottsförbundet.
| Sveriges Kvinnliga Idrottsförbund | |
 Einar Lilie, förste ordförande | |
| Förkortning | SKI |
|---|---|
| Bildad | 1925 |
Historik redigera
Efter första världskriget växte intresset för kvinnlig idrott i många länder. Redan 1917 bildades franska "Fédération Française Sportive Féminine" (FFSF) och 1921 grundades internationella Fédération Sportive Féminine Internationale (FSFI) av Alice Milliat.
Sveriges Kvinnliga Idrottsförbund grundades[3] den 14[1] september[8] 1925[7] under ett möte i Göteborg.[4][6] Förbundets syfte var att sträva för att kvinnlig friidrott skulle accepteras av Svenska Idrottsförbundet men även att arrangera kvinnliga friidrottstävlingar. SKI:s grundande möjliggjorde en anslutning till FSFI,[3] vilket i sin tur var ett av villkoren[8] för svenskt deltagande i internationella tävlingar. Förbundets förste ordförande[5] var Einar Lilie.[1] I förbundets interimsstyrelse ingick[6] förutom Lilie, gymnastikdirektör Inga Rosengren, läkaren Gärda Lidforss (senaste gift af Geijerstam), Karin Héden och rektor Gösta Malmgren.
1926 anordnade[7][3] förbundet de andra internationella kvinnospelen på Slottsskogsvallen i Göteborg och 1927 det första SM i friidrott för damer på Framnäs i Lidköping.
Förbundet drogs med bristande ekonomi[4] och den 24 april 1927[2] ansökte SKI (samtidigt med Svenska kvinnors centralförbund för fysisk kultur (SKCFK) om inträde i Riksidrottsförbundet (RF) som särskild sektion.[4]
Riksidrottsförbundet beslutade att tillåta kvinnlig friidrott[3] hösten 1927 men tillsatte en kommitté för damidrott underställd Svenska idrottsförbundet med Lilie[5] som ordförande, ytterligare två män och[7] en representant från SKI (Elsa Haglund) och en representant från SKCFK (Andrea Andréen-Svedberg). Detta avslutade självständig särorganiserad friidrott för kvinnor i Sverige.[4]
Sveriges Kvinnliga Idrottsförbund upphörde med sin verksamhet den 27 november[3] 1927 och upphörde formellt den 25 november 1928[7] då det inträdde i Riksidrottsförbundet.
Referenser redigera
- ^ [a b c] Den kvinnliga friidrotten i Sverige, Västernorrlands Idrottsarv, nr 22, okt 2017, s 6-8 (läst 25 maj 2022)
- ^ [a b] Moderna Sportkvinnor, Emma Severinsson, Idrottsforum.org (läst 25 maj 2022)
- ^ [a b c d e f] Sveriges Kvinnliga Idrottsförbund, Nordisk familjeboks sportlexikon/3, Runeberg.org (läst 25 jun 2022)
- ^ [a b c d e] Friidrott och frigörelse, Helena Tolvhed, Sv Idrottsforskning nr 2 2013 s 22-26, Idrottsforskning.se (läst 25 maj 2022)
- ^ [a b c] Lilie, Nordisk familjeboks sportlexikon/5, Runeberg.org (läst 25 maj 2022)
- ^ [a b c] Från kvinnovärlden, Kvinnornas Tidning, 20 sep 1925, s1, Göteborgs Universitet (läst 25 jun 2022)
- ^ [a b c d e] Idrottens själ, Leena Laile, Årsbok 2000, s 67-68, Nordiska Museet (läst 25 maj 2022)
- ^ [a b] Kämpartag i kraftstaden, Hans Svensson, s 112, Historiska Institutionen Göteborgs Universitet 1995 (läst 25 maj 2022)