Svartstjärtad eukalyptuskrypare

fågelart i Australien

Svartstjärtad eukalyptuskrypare[2] (Climacteris melanurus) är en fågel i familjen eukalyptuskrypare inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer enbart i Australien. Beståndet anses vara livskraftigt.

Svartstjärtad eukalyptuskrypare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljEukalyptuskrypare
Climacteridae
SläkteClimacteris
ArtSvartstjärtad eukalyptuskrypare
C. melanurus
Vetenskapligt namn
§ Climacteris melanurus
AuktorGould, 1843
Synonymer
Svartstjärtad eukalyptuskrypare

Utseende och läte redigera

Svartstjärtad eukalyptuskrypare är en mycket mörk fågel med stora fötter. Arten är enfärgat djupt mörkbrun, nästan svart, på strupen med vita strimmor. I flykten syns tydliga beigefärgade vingband. Västliga fåglar har rödbrun undersida. Lätet är ett långsamt och upprepat "pip pip pip", vanligen följt av en snabb drill med samma ton.

Utbredning och systematik redigera

Svartstjärtad eukalyptuskrypare är endemisk för Australien. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Släktskap redigera

På grund av sina liknande vanor och utseende behandlades eukalyptuskrypare förr som en del av familjen trädkrypare. De är dock inte alls nära släkt. Medan trädkryparna på norra halvklotet står exempelvis nära nötväckor och gärdsmygar är eukalyptuskryparna systergrupp till lövsalsfåglarna och utgör tillsammans en helt egen och mycket gammal utvecklingslinje.[4][5][6][7][8]

Levnadssätt redigera

Svartstjärtad eukalyptuskrypare hittas i torra skogar, savann och fuktiga låglänta skogar. Där ses den klättra upp- och nerför grenar och stammar likt en nötväcka.

Status redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Climacteris melanurus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.
  5. ^ Barker, F.K. (2014). Mitogenomic data resolve basal relationships among passeriform and passeridan birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 79: 313–324.
  6. ^ Irestedt, M. & Ohlson, J.I. (2008). The division of the major songbird radiation into Passerida and ‘core Corvoidea’ (Aves: Passeriformes) — the species tree vs. gene trees. Zoologica Scripta 37(3): 305–313.
  7. ^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011). Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proceedings of the National Academy of Sciences 108(6): 2328–2333.
  8. ^ Norman, J.A., Ericson, P.G., Jønsson, K.A., Fjeldså, J. & Christidis, L. (2009). A multi-gene phylogeny reveals novel relationships for aberrant genera of Australo-Papuan core Corvoidea and polyphyly of the Pachycephalidae and Psophodidae (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 52(2): 488–497.

Externa länkar redigera