Svante Grände
Svante Grände, född 26 mars 1947 i Tvååker, död 14 oktober 1975 vid en gård i närheten av Yacuchina i provinsen Tucumán i Argentina,[1] var en svensk biståndsarbetare, medlem i dåvarande UBV, och gerillasoldat. Han var kyrkoherde Gustaf Grändes och Anna-Carin Cronas femte barn av sju.[2]
| Svante Grände | |
 Minnesträd över Svante Grände i parken Ecomemoria i Jakobsberg. | |
| Född | 26 mars 1947 Varbergs kommun, Sverige |
|---|---|
| Död | 14 oktober 1975 (28 år) Tucumán, Argentina |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker |
| Redigera Wikidata | |
Grände studerade på latinlinjen innan han fick ett stipendium för att studera ett år i USA. Efter avlagd studentexamen åkte han till Frankrike och studerade vid universitetet i Aix-en-Provence under ett års tid. Då gjorde han flera resor till bland annat Tjeckoslovakien och Nordafrika. Väl hemma igen gjorde han militärtjänstgöring och studerade ryska för att därefter studera i Uppsala där han tog en fil kand i språk och historia. I Uppsala studerade han sedan Sydamerikas problem hos UBV. Hans första uppdrag var att vara hjälparbetare i Colombia.[3]
Grände verkade som biståndsarbetare i Chile från 1971 fram till Pinochets militärkupp 1973, tillsammans med 22 andra svenska ungdomar. Han och sju andra ungdomar placerades i Valdivia, där han jobbade som lärare för icke läskunniga skogsarbetare. Dagen innan militärkuppen försvann han upp i bergen.[4] Han gick, av egen övertygelse, tillsammans med en del kamrater och anslöt sig till den marxist-leninistiska motståndsrörelsen Movimiento de Izquierda Revolucionaria (MIR), där han fick titeln el Comandante Julio, eller "svensken".[5][1]
Då den chilenska militären inledde en offensiv i södra Chiles skogar flydde Grände och några kamrater till Argentina. Efterhand kom han även att delta i väpnade aktioner mot den argentinska militären då han på uppmaning av MIR hade gått med i Folkets revolutionära arme, ERP. Han återvände ett tag till Sverige. År 1974 reste han åter till Latinamerika. Grände var politisk kommissarie i sin pluton i bergskompaniet Ramon Rosa Jimenez.[3] Han utnämndes till medlem i MIRs ledande kommitté i Argentina, och var föreslagen att bli medlem i MIRs centralkommitté.[3] Han sköts till döds i en nattlig strid med militär i provinsen Tucumán i Argentina oktober 1975. Kroppen har aldrig återfunnits.
En av ledarna i MIR, Edgardo Enriquez, skrev ett brev till Grändes föräldrar efter hans försvinnande där det bland annat stod: "Med svenskens bortgång har gerillan i Chile och Argentina, arbetarklassen och folken i dessa länder förlorat en övertygad kämpe, en mogen och lysande politisk ledare och en älskad och oförglömlig kamrat och vän."[6]
Svante Grände är tillsammans med Dagmar Hagelin en av två saknade svenskar under det smutsiga kriget.
Litteratur redigera
- Nilsson, Per-Ulf (1989). Löjtnant Julio
- Monsler, Tobias (2023). Löjtnant Julio – Från UBV till ERP: En mikrohistorisk inblick i den värld som formade en biståndsarbetare till gerillasoldat[7]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] ”Arbetet västsvenska, 1975-12-11”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2698214/1975-12-11/edition/156463/part/2/page/4/?q=Ann%20kristin%20flink&from=1973-01-01&to=1976-12-31. Läst 23 maj 2020.
- ^ ”vemarvem/skane66”. vemarvem/skane66. runeberg.org. https://runeberg.org/vemarvem/skane66/0308.html. Läst 7 mars 2012.
- ^ [a b c] ”Arbetet västsvenska, 1975-12-16”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2698214/1975-12-16/edition/156463/part/1/page/12/?q=%22svante%20gr%C3%A4nde%22. Läst 23 maj 2020.
- ^ ”Arbetet, vässtsvenska, 1973-12-03”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2698214/1973-12-03/edition/156463/part/1/page/10/?q=%22svante%20gr%C3%A4nde%22&from=1973-01-01&to=1973-12-31. Läst 23 maj 2020.
- ^ Camacho, Fernando. ”European Review of Latin American and Caribbean Studies 81, October 2006”. Los asilados de las Embajadas de Europa Occidental en Chile tras el golpe militar y sus consecuencias diplomáticas: El caso de Suecia. European Review of Latin American and Caribbean Studies. Arkiverad från originalet den 26 april 2014. https://web.archive.org/web/20140426232518/http://www.cedla.uva.nl/50_publications/pdf/revista/81RevistaEuropea/81Camacho-ISSN-0924-0608.pdf. Läst 7 mars 2012.
- ^ ”Arbetet”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2698214/1975-12-16/edition/156463/part/1/page/1/?q=%22svante%20gr%C3%A4nde%22. Läst 23 maj 2020.
- ^ Monsler, Tobias (2023). Löjtnant Julio – Från UBV till ERP : En mikrohistorisk inblick i den värld som formade en biståndsarbetare till gerillasoldat. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-118310. Läst 25 januari 2023