Svalstjärtad smaragd

fågelart i familjen kolibrier

Svalstjärtad smaragd[2] (Cynanthus canivetii) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Svalstjärtad smaragd
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteCynanthus
ArtSvalstjärtad smaragd
C. canivetii
Vetenskapligt namn
§ Cynanthus canivetii
Auktor(Lesson, 1832)
Utbredning
Synonymer
Chlorostilbon canivetii

Utseende och läte redigera

Svalstjärtad smaragd är en liten kolibri med hos båda könen karakteristisk vana att vippa den kluvna stjärten upp och ner under ryttlande. Hanen är helt smaragdgrön, medan honan urskiljer sig från andra kolibrier genom kombinationen av liten storlek, ljus undersida, vita spetsar på yttre stjärtpennorna, kort och rak näbb, vitaktigt ögonbrynsstreck och en bred svart ögonmask. Lätet är ett torrt tjattrande, påminnande om rödkronad kungsfågel.[4]

 
Hane.

Utbredning och systematik redigera

Svalstjärtad smaragd delas in i tre underarter med följande utbredning:[5]

  • Cynanthus canivetii canivetii - förekommer i sydöstra Mexiko (Tamaulipas) till Belize, norra Guatemala och Nicaragua
  • salvini/osberti-gruppen
    • Cynanthus canivetii osberti - förekommer i sydöstra Mexiko (sydöstra Chiapas) till Honduras och Holbox
    • Cynanthus canivetii salvini - förekommer i höglandet i nordvästra Costa Rica

Släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Chlorostilbon, men genetiska studier[6] visar att den är nära släkt med arterna i Cynanthus och har därför flyttats dit.[3]

Levnadssätt redigera

Svalstjärtad smaragd hittas i tropiskt lågland, ofta i rätt torra miljöer i skogsbryn och halvöppna områden. Den födosöker ganska lågt ner och kan därför vara svår att få syn på. Födan består av nektar och små insekter.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men populationsutvecklingen är oklar. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 500 000 till fem miljoner vuxna individer.[7]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den franske taxidermisten Emmanuel Jacques Canivet (1796-1849).[8]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Cynanthus canivetii . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Rodríguez-Flores, C. I. (2021). Canivet's Emerald (Cynanthus canivetii), version 1.1. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.caneme1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.
  7. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019. Hämtas från: http://pif.birdconservancy.org/ACAD Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera