Storvik
Storvik är en tätort i Sandvikens kommun i Gästrikland, Gävleborgs län.
| Storvik | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Sandvikens kommun |
| Distrikt | Ovansjö distrikt |
| Koordinater | 60°35′8″N 16°31′33″Ö / 60.58556°N 16.52583°Ö |
| Area | 267 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 2 255 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0290 |
| Tätortskod | T7296[2] |
| Beb.områdeskod | 2181TB109 (1960–)[3] |
| Geonames | 2671501 |
  Ortens läge i Gävleborgs län
| |
| Wikimedia Commons: Storvik | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Storvik var, och är fortfarande, en viktig järnvägsknut för godstågen. Här möts Norra stambanan, Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen.
Historia redigera
Administrativa tillhörigheter redigera
Storvik var och är beläget i Ovansjö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Ovansjö landskommun där Storviks municipalsamhälle inrättades 12 maj 1916. Municipalområdet med kringområde utbröts ur landskommunen 1924 och bildade Storviks köping som sedan 1971 uppgick i Sandvikens kommun.[4]
I kyrkligt hänseende har Storvik alltid hört till Ovansjö församling.[5]
Orten ingick till 1880 i Ovansjö, Torsåkers och Årsunda tingslag därefter till 1921 i Gästriklands västra tingslag och sedan till 1971 i Gästriklands västra domsagas tingslag. Från 1971 till 2004 ingick Storvik i Sandvikens domsaga och orten ingår sedan 2004 i Gävle domsaga.[6]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Storvik 1950–2020[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 882 | |||
| 1960 | 2 540 | |||
| 1965 | 2 669 | |||
| 1970 | 2 615 | |||
| 1975 | 2 748 | |||
| 1980 | 2 657 | |||
| 1990 | 2 442 | 262 | ||
| 1995 | 2 428 | 263 | ||
| 2000 | 2 293 | 263 | ||
| 2005 | 2 251 | 263 | ||
| 2010 | 2 165 | 262 | ||
| 2015 | 2 202 | 273 | ||
| 2020 | 2 255 | 267 | ||
Anm.: sammanvuxen med Övre Storvik 2015
| ||||
Näringsliv redigera
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett av Storviks äldsta företag är Wetterlings yxfabrik, som grundades 1880 av bröderna Wetterling. Wetterlings yxor tillverkas fortfarande i samma smedja som på 1880-talet.
ABB Service i Storvik har den 31 december 1994 150 personer anställda i Storvik och sysslar med service, utbildning, reservdelar och tillverkning.[9]
ALMAB bildades 1928 och idag projekterar och tillverkar de utrustning för träförädling.
Utbildning redigera
Västerbergs folkhögskola har funnits i Västerberg i utkanten av Storvik sedan 1910. I Storvik finns även låg-, mellan- och högstadieskolan Hedängskolan som grundades 1967.
Kommunikationer redigera
Storvik har, för sin storlek, mycket goda tågförbindelser med flera andra delar av landet tack vare att tätorten ligger vid en järnvägsknut. Storviks station trafikeras av Tåg i Bergslagen, vilka förbinder orten med Sandviken och Gävle C i öster samt Mjölby i sydväst via bland annat Hofors, Falun, Borlänge och Örebro, en gren går även via Torsåker och Avesta Krylbo till Örebro.
|
| |
Strax söder om Storvik går motorvägen E16, vilken övergår i landsväg strax väster om tätorten, där Riksväg 68 viker av. Bussförbindelser mot Hofors eller Sandviken finns i form av X-trafiks linje 141, vilken är den busslinje med tätast avgångar. Vidare finns en expresslinje med glesa avgångar mot Gävle i form av X-trafiks linje 241 som går från Falun via Hofors, Storvik och Kungsgården och sen vidare via motorvägen till Valbo och Gävle. Det finns även ett antal skolbusslinjer.
Elektrifieringen av Storvik med omnejd redigera
Den 6 februari år 1903 hölls en kostituerande stämma på tingshuset i Storvik, då bildades Storviks elektriska Belysningsaktiebolag. Från den första bolagsordningen kan noteras: att bolagets verksamhet skall hava till föremål att alstra och mot betalning tillhandahålla allmänheten elektrisk ström för belysnings och andra ändamål samt driva annan därmed sammanhängande verksamhet. Vid Berg byggdes under 1903 en kraftstation med två turbiner på vardera 105 hästkrafter och därmed inleddes distributionen av elkraft. Ekonomiska problem uppkom på grund av för stora kostnader i förhållande till aktiekapitalet.
Anslutning till yttre nät. Antalet abonnenter ökade, år 1914 var de flesta fastigheter i Storvik anslutna. På grund av lite nederbörd och ökad belastning användes en fotogenmotor på 75 hkr som matade in hjälpkraft i distributionsnätet. Under maj 1914 tog bolagsstämman beslut att köpa kraft från Älvkarlebyverkets linje till Hofors. Verkställande direktören Herman Duse och ingenjören Sigurd Olsson ledde uppförandet av en transformatorstation som kunde tas idrift i november 1915. Därmed fick man tillskott på energi från Älvkarleby kraftverk. Byggkostnaden för stationen uppgick till 116 000 kronor.
Verksamheten utvecklas. År 1933 övertar Skandinaviska Elverk (SEV) Storviks Elektriska Belysnings AB. SEV ingick i ASEA-gruppen. År 1935 övergår Hagaströms kraftstation inklusive dess elnät, i Storviks Elektriska Belysnings AB ägo. Ett viktigt årtal är 1940, då sker namnändring till Storviks Kraft AB. Kungsfors Kraft AB bildas med Djupdals AB och Storviks Kraft AB som äger hälften var. Kungsfors kraftstation med effekt på 950 kW invigs 1942. Det året blev elektrifiering av mer avlägset belägna orter aktuellt . Med statsbidrag elektrifierades Mackmyra kronopark, Hanåsen i Valbo socken samt Gräsbäcken i norra Hedesunda.
Sigurd Olsson - mannen som betytt mest för bolagens utveckling
Sigurd verkade under åren 1913 - 1965 i Storviksbolagen och hade störst betydelse för dess utveckling. Han verkade i bolagen Storviks Elektriska Belysnings AB, Storviks Kraft AB och Storviks Elektriska AB, han utsågs även till VD för det nybildade Bollnäs Kraft AB den posten hade han till början av 1940-talet.
Storviks Kraft AB Äger och driver eldistributionen fortsättningsvis fram till år 1972 då det uppgår i AB Sandvikens Energiverk. År 1968 sker följande förändring i organisationen då slås Storvik samman med Forsby Ellektriska AB Gävle. 40 personer i Storvik berörs. Kraft levereras nu till åtta orter och 5 distributionsföretag. 7 egna kraftstationer , varav Gästriklands största, Hälleströmmens kraftverk vid Gavleån, samt 359 transformatorstationer ingick. 1969 flyttar Storviks kraft in i nya lokaler.[10][11]
Personer från Storvik redigera
- Wilhelmina Skogh, entreprenör i hotell- och restaurangbranschen. Hon drev Järnvägshotellet i Storvik från 1874 samt i Bollnäs, Lingbo och Rättvik. 1902 utsågs hon till VD för Grand Hôtel i Stockholm
- Edvard Persson, skidåkare som vann SM-guld 60 km skidor i Örnsköldsvik 1916.
- Birger Lundquist, illustratör samt tidningstecknare på Dagens Nyheter, föddes 1910 i Storvik. Han var son till verkmästare Frans Rickard Lundquist och Ellen, född Holmqvist.
- Roland Hedström, skidåkare som åkte tolv Vasalopp varav två tredjeplatser, 1964 och 1967. Roland var aldrig varit sämre än 35:e man.
- Madeleine Bäck, författare och journalist, har vuxit upp i Storvik.
- Fred Eriksson, proletärförfattare, föddes på julafton 1914 i Nedergården i Håtuna socken utanför Sigtuna. Han var också anställd hos SJ och när han pensionerades var han stationsföreståndare i Storvik.
Sevärdheter redigera
- Storviks stationshus. Byggdes 1875 och är i stort sett intakt. Kafé, utställningar med mera
- Kyrkan i Storvik. Invigd 1960, takmålning av Uno Wallman
- Skatfors med Skadefors spik o tegelbruk, museum
Se även redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 23 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ ABB Service (1995). ”Storvik”. Storvik 1903 - 1995 (Göran Svensson).
- ^ Levin, Elisabeth (Maj 1978). Storvik från järnvägsknut till sovort. sid. 7
- ^ Sandberg, Dawid (1 januari 1955). Storviks köping Ett stationssamhälles Historia 1875- 1955. sid. 127- 129