Större prickfisk
Större prickfisk (Notoscopelus elongatus) är en djuphavsfisk i familjen prickfiskar som finns i Medelhavet och eventuellt även längre norrut, beroende på den osäkra taxonomin.
| Större prickfisk | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Prickfiskartade fiskar Myctophiformes |
| Familj | prickfiskar Myctophidae |
| Släkte | Notoscopelus |
| Art | Större prickfisk N. elongatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Notoscopelus elongatus | |
| Auktor | Costa, 1844[1] |
| Synonymer | |
| Scopelus elongatus Costa, 1844 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
En mörk, avlång fisk med ett antal små, brandgula fläckar ordnade i två rader på ovansidan. Cirka 20 lysorgan finns längs ryggen, omkring 10 på sidornas nedre del och ett stort antal på buken. Hanen har dessutom två lysorgan på ovansidan vid stjärtroten.[2] Arten kan bli upp till 11 cm lång.[3]
Vanor redigera
Den större prickfisken lever pelagiskt på ett djup mellan 45 och 1 000 m. En tydlig dygnsvariation förekommer; på dagen håller den sig under 375 m, medan den på natten stiger betydligt högre upp, mellan 45 och 150 m. Parningssäsongen varar från vinter till vår.[3]
Utbredning redigera
Arten lever i västra Medelhavet.[3] Taxonomin är inte helt klar, och olika uppfattningar om utbredningen finns: vissa forskare anser att arten även förekommer från Island och Brittiska öarna söderut, även Nordamerika räknas ibland in.[4] [5] Enligt Curry Lindahl har den även vid några tillfällen besökt Sverige och Danmark och mera regelbundet Norge.[2]
Den form som lever i den norra delen av utbredningsområdet betraktas alltså av vissa som en egen art, Notoscopelus kroeyeri [6]medan andra ser den som en underart av den större prickfisken, Notoscopelus elongatus kroeyeri[7] [2].
Referenser redigera
- ^ ”Notoscopelus elongatus (Costa, 1844)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=162659. Läst 26 november 2010.
- ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 153, 362. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b c] Papasissi, Christine (20 april 2010). ”Notoscopelus elongatus Costa, 1844” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=841. Läst 26 november 2010.
- ^ Sezginer Tuncer, Alexei Orlov, Ozcan Ozen, Sabri Bilgin (2009). ”Arkiverade kopian” (på engelska) (PDF (4,46 MB)). Acta Ichthyologica et Piscatoria 39 (2): sid. 143. doi:. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201071204/http://www.aiep.pl/volumes/2000/9_2/pdf/09_943_P_4.pdf. Läst 6 mars 2012.
- ^ ”Map of Notoscopelus elongatus” (på engelska). American Museum of Natural History. http://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Notoscopelus+elongatus. Läst 27 november 2010.
- ^ ”Kroyer's Lanternfish, Notoscopelus kroeyeri” (på engelska). Canada's Arctic, University of Guelph. Arkiverad från originalet den 24 april 2013. http://archive.is/2013.04.24-112028/http://www.polarlife.ca/Organisms/fish/marine/lantern/kroyer.htm. Läst 27 november 2010.
- ^ ”Notoscopelus kroeyeri (Malm, 1861)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=162661. Läst 27 november 2010.