Spegelstadiet

Spegelstadiet, franska stade du miroir, avser ett stadium i ett barns utveckling i vilket barnet betraktar sig själv i en spegel och blir medvetet om sin egen kropp och förmår särskilja den från andra kroppar. Spegelstadiet utgör ett centralt begrepp inom Jacques Lacans psykoanalytiska teori; Lacan utvecklade detta begrepp med inspiration från den franske psykologen Henri Wallon. Lacan stödde sig i sitt teoribygge även på Alexandre Kojèves och Alexandre Koyrés forskning.

Spegelstadiet syftar till att klargöra hur barnets självmedvetenhet skapas. Lacan undersökte i och med detta jagets genes.

Källor

• Roudinesco, Elisabeth (1994). Jacques Lacan: en levnadsteckning, ett tankesystems historia. Moderna franska tänkare 20. Stockholm / Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion. sid. 108ff. ISBN 91-7139-215-7