Slagghus

	Slagghus
	Järnbruk
	Kronobränneriet i Falun, uppfört under Gustaf III:s tid 1775. Huset är uppfört av murad slagg och det är det största slaggstenshuset i Falun. Det klassades som byggnadsminne 2006.
Land	Sverige
Region	Bergslagen
Arkitektonisk stil	Ibland Forsgrenska stilen
Byggnadsmaterial	Slagg, slaggflis,; slaggtegel, sintersten

Slagghus är en byggnad uppförd med slagg som byggnadsmaterial. Det vanligaste är att slaggtegel använts, men även andra varianter förekommer.

Idén att använda slaggtegel kom på 1700-talet från England, och introducerades av slottsbyggmästaren i Sverige av Clas Eliander 1748. Redan i början av 1700-talet hade vid Forsmarks bruk slagg använts som taktäckningsmaterial, och från mitten av 1700-talet finns en uppgift om slaggtäckta tak vid Österbybruk.

Tekniken att gjuta stenar av slagg presenterades 1761 i Falun av bergsrådet Anton von Swab. Denna teknik fick dock inget större genombrott då. Omkring 1770 presenterade markscheidern Erik Geisler en teknik att lägga slaggflis i förband, varpå väggarna putsades. En senare variant av Olof Forsgren innebar att putsen slopades och slaggen lämnades synlig.^[1]

De första slaggstenshusen i Uppland uppfördes i Söderfors bruk på 1770-talet. Under de följande decennierna tillkom en mängd slaggstensbyggnader vid bruket. Vid uppförandet av den nya brukskyrkan som invigdes 1792 användes delvis slaggsten. På 1780-talet murades bruksladugården i slaggsten vid Älvkarleö bruk, och vid slutet av 1700-talet uppfördes slagghus vid de flesta bruk med en masugn. Slagghusen ansågs fuktiga och svåra att värma upp, och på 1840-talet uppfördes de sista bostadshusen i slaggsten vid de uppländska bruken, arbetarbostaden Fyrbo vid Söderfors. 1845 uppfördes som ett av de få husen utanför bruken ett bostadshus vid prästgårdens fäbod vid Hedesundafjärden. Efter mitten av 1800-talet användes slaggsten endast till grunder och källare i bostadshus, medan man fortsatte att bygga uthus i slaggsten fram till omkring 1920.

Vid slutet av 1700-talet började man även mura hus med slaggflis och gjuta väggar med krossad slagg och kalkbruk. Det första kända gjutna huset i Sverige uppfördes 1761 i Falun av bergsrådet Anton von Swab. Byggnadens väggar göts med krossad slagg och kalkbruk i brädform. Ett vagnslider vid Österbybruk uppfördes på 1790-talet efter denna teknik.

En vanligare teknik var att bygga väggar med slaggflis. Slaggflisen erhölls genom att slaggen fick rinna ut i en ränna direkt på hyttgolvet, där den täcktes med sand och kyldes med vatten för att sedan på hyttbacken slås sönder i mindre bitar. Dessa slaggflis murades sedan med kalkbruk. Oftast byggdes fähus eller bodar i slaggflis, men bostadshus i slaggflis har uppförts vid Söderfors bruk, Strömsbergs bruk, Ullfors bruk, Vällnora bruk, Bennebols bruk och Berkinge bruk

Exempel på slagghus redigera

Klosterskolan i Avesta. Byggnadsmaterialet är huvudsakligen slaggtegel från Avesta järnverk.
Boxholms kyrka byggd av slagg från vällugn.^[2]
Hyttan i Koppardalen, Avesta, numera museet och konsthallen Verket.
Engelsbergs bruk. Slaggstenstornen, det västra till vänster lusthus, det östra avträde.
Thorshammars verkstad, Norberg. Nedlagt mässingsbruk.
Strömsbergs bruk, Tierps kommun, uppfartsramp till kolhus.

Se även redigera

Källor redigera

^ Hus av slagg - Forsgrens variant, Ann Marie Gunnarsson i årsboken Uppland 1994
^ AnnMarie Gunnarsson. ”Slagg en skimrande historia”. Svenska turistföreningens tidskrift Turist: s. 44. Nr 1 / feb 2017.

Stöphus, lerhus och hus av slagg, artikel av Karin Blent i årsboken Uppland 1999
Gunnarsson, AnnMarie; Peter Nyblom (2016). Slaggsten och slagghus : unika kulturskatter. Stockholm: Balkong Förlag. sid. 2015. ISBN 9789185581900

[1] Hus av slagg - Forsgrens variant, Ann Marie Gunnarsson i årsboken Uppland 1994

[2] AnnMarie Gunnarsson. ”Slagg en skimrande historia”. Svenska turistföreningens tidskrift Turist: s. 44. Nr 1 / feb 2017.

[1]

[2]