Slaget vid Varja
Slaget vid Varja ägde rum den 7 november 1700 nära byarna Varja och Aa i svenska Estland under det estniska fälttåget under det första året i det stora nordiska kriget.[2] En svensk styrka bestående av 800 soldater[3] under befäl av generalerna Georg Reinhold Patkul och Hans Henrik von Tiesenhausen sändes ut från Rakvere[2] för att säkra den väg vilken kung Karl XII:s huvudarmé skulle använda för att bistå staden Narva som belägrades av ryska trupper.[3]
| Slaget vid Varja | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Stora nordiska kriget | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige
|
 Ryssland
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
 Georg Reinhold Patkul Hans Henrik von Tiesenhausen
|
 Boris Sjeremetev
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 800 man[1] | 5 000 man[1] | ||||||
| Förluster | |||||||
| 280 döda, sårade och tillfångatagna[1] | 1 500 döda, sårade och tillfångatagna[1] | ||||||
Vid byarna Varja och Aa överraskade de en rysk styrka på 2 000 soldater från Boris Sjeremetevs detachement som samlade förnödenheter till sin armé vid Narva.[2][1] Ryssarna blev tagna på sängen och tog därefter skydd i husen för att undvika svenskarnas angrepp. Dessa blev dock satta i brand av svenskarna,[2] en handling som resulterade 1 500 dödade, sårade eller tillfångatagna ryssar, och bara 500 ryssar lyckades fly.[1] Svenskarna själva förlorade 200 man. Senare under dagen, medan svenskarna plundrade de ryska förnödenheterna, anlände en större styrka på 3 000 soldater under befäl av själve Sjeremetev,[2] som i sin tur överraskade svenskarna vilka drevs bort med en förlust på 80 soldater,[1] bland dem den svenska befälhavaren Georg Reinhold Patkul som tillfångatogs under reträtten.[3] Ryssarna fick viktig information om den svenska huvudarméns frammarsch, som anlände till de två byarna ungefär två veckor senare.[2] Sjeremetev skulle senare möta den svenska förtruppen vid Pühhajoggi pass, men efter några skärmytslingar blev han tillbakaslagen,[4] vilket senare ledde till slaget vid Narva där den ryska huvudarmén besegrades av den svenska armén.[5]
Referenser redigera
Noter redigera
Litteratur redigera
- Giovanni van Ghelen. Avvisi italiani, ordinarii e straordinarii, Volym 18. Wien, 1701.
- Daniel Defoe. The History of the Wars, of His Late Majesty Charles XII, King of Sweden. H. P, 1720. s. 60–61
- Margus Laidre. Segern vid Narva. Bokförlaget natur och kultur, Stockholm, 1996.
- Kerala J. Snyder. The Organ As a Mirror of Its Time: North European Reflections, 1610–2000, 2002
Externa länkar redigera
Wikisource har originalverk relaterade till Slaget vid Varja.
