Skultuna socken i Västmanland ingick i Norrbo härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Skultuna distrikt och ingår i Skultuna kommundel.

Skultuna socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradNorrbo härad
KommunVästerås kommun
Bildadmedeltiden
Area89 kvadratkilometer
Upphov tillSkultuna landskommun
Skultuna församling
MotsvararSkultuna distrikt
TingslagVästmanlands mellersta domsagas tingslag (–)
Siende och Norrbo tingslag ()
Norrbo tingslag (–)
Karta
Skultuna sockens läge i Västmanlands län.
Skultuna sockens läge i Västmanlands län.
Skultuna sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°41′58″N 16°25′41″Ö / 59.69944444°N 16.42805556°Ö / 59.69944444; 16.42805556
Koder, länkar
Sockenkod2320
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Skultuna distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 89,32 kvadratkilometer, varav 88,39 land.[1] År 2000 fanns här 3 554 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Skultuna med sockenkyrkan Skultuna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Skultuna socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skultuna församling och för de borgerliga frågorna till Skultuna landskommun. Landskommunens utökades 1952 och uppgick 1967 i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Norrbo församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Skultuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet, Livregementets grenadjärkår, Västerås kompani och Livkompaniet.[4]

Geografi redigera

 
Frövi översteboställe i Skultuna socken.

Skultuna socken ligger nordväst om Västerås kring Svartån. Socknen är en odlingsbygd vid ån och i övrigt en småkuperad skogsbygd.[5][1][6]

Fornlämningar redigera

Bronsåldern representeras av spridda gravar samt skålgropar och en del skärvstenshögar. Från järnåldern är 20 små gravfält. Vidare finns två fornborgar och två runstenar.[6][5][7][8]

Namnet redigera

Namnet (1330-talet Skultunum) kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna, 'inhägnad'. Förleden kan möjligen innehålla ett ord besläktat med skvalpa.[9]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Skultuna socken 1780–1990
ÅrFolkmängd
1780
  
1 216
1790
  
1 152
1800
  
1 185
1810
  
1 357
1820
  
1 392
1830
  
1 398
1840
  
1 497
1850
  
1 689
1860
  
1 522
1870
  
1 774
1880
  
1 897
1890
  
1 970
1900
  
2 726
1910
  
2 493
1920
  
2 385
1930
  
2 091
1940
  
1 949
1950
  
2 308
1960
  
3 428
1970
  
4 271
1980
  
3 959
1990
  
3 705
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skultuna socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Skultuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skultuna socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skultuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera