Skaftö socken
Skaftö socken i Bohuslän ingick i Orusts västra härad, ingår sedan 1971 i Lysekils kommun och motsvarar från 2016 Skaftö distrikt.
| Skaftö socken Socken | |
.jpg) | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Orusts västra härad |
| Kommun | Lysekils kommun |
| Bildad | 1 maj 1888 och 1892 |
| Area | 25 kvadratkilometer |
| Upphov till | Skaftö landskommun Skaftö församling |
| Motsvarar | Skaftö distrikt |
| Tingslag | Sunnervikens tingslag (–) Orusts och Tjörns tingslag (–) |
| Karta | |
  Skaftö sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 58°14′41″N 11°27′34″Ö / 58.24472222°N 11.45944444°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1594 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Skaftö distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 24,80 kvadratkilometer land.[1] År 2000 fanns här 2 529 invånare.[2] Tätorterna Fiskebäckskil och Grundsund, orten Rågårdsvik samt sockenkyrkorna Fiskebäckskils kyrka och Grundsunds kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Skaftö församling bildades 1 maj 1888 genom en utbrytning ur Morlanda församling däri samtidigt Fiskebäckskils församling och Grundsunds församling uppgick. 1892 bildades Skaftö landskommun och jordebokssocken genom utbrytning ur Morlanda landskommun och jordebokssocken.[3] År 1952 inkorporerades i landskommunen Fiskebäckskils landskommun, Grundsunds landskommun, Bokenäs landskommun och Dragsmarks landskommun. Landskommunen upplöstes 1971 då denna del med Fiskebäckskil och Grundsund uppgick i Lysekils kommun.[2] 1 januari 2023 uppgick församlingen i Lysekils södra församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Skaftö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Orusts västra härad.[5]
Geografi och natur redigera
Skaftö socken ligger nordväst om Orust, huvudsakligen på ön Skaftölandet, dessutom Gåsö, Källsö, Jonsborg och ett antal andra obebyggda öar, holmar och skär. Den omges av Gullmarn i norr, Skagerrak i väster, Ellösefjorden i söder, samt Tjuvsund, Getevikssund, Vägeröd ränna och Snäckedjupet i öster. Socknens fastlandsdel består av ett kalt kustlandskap.[6][1][7]
I socknen finns två naturreservat: Vägeröd ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Gåsevik är ett kommunalt naturreservat.
Här finns även två naturvårdsområden som ingår i Natura 2000: Gröderhamnsängen samt Gullmarn som delas med Brastads, Bro, Lysekils och Lyse socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun, Dragsmarks, Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun samt Foss socken i Munkedals kommun. Ytterligare ett naturvårdsområde är Gåsöskärgården.
Kommunikationer redigera
Broförbindelse med fastlandet finns sedan 28 maj 1974, då Skaftöbron till Dragsmarks socken i Uddevalla kommun stod klar, och ersatte en tidigare färja. Fram till 1998 fanns bilfärjeförbindelse mellan Rågårdsvik och Ellös på Orust. Även bilfärjetrafik fanns mellan Fiskebäckskil/Östersidan och Lysekil. Dessa är numera indragna, men på den sistnämnda sträckan finns ännu personfärjetrafik.
Befolkningsutveckling redigera
Befolkningen ökade från 1134 år 1810 till 3072 1920 varefter den minskade till 1507 1970 då den var som lägst under 1900-talet.[8]
Som i så många andra bygder i Bohusläns kustband vände befolkningsutvecklingen neråt under det tidiga 1900-talet, som en följd av minskad lönsamhet inom fiske och sjöfart och den totala strukturomvandlingen i samhället.
Vid 1960-talets slut hade invånarantalet halverats och låg runt 1 500, men då vände utvecklingen. Den därefter uppåtgående trenden vände åter neråt under mitten 1990-talet, och invånarantalet är återigen på samma nivå som vid förra bottennoteringen.[källa behövs]
Fornlämningar redigera
Flera boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen.[6][9][10][7]
Namnet redigera
Namnet skrevs 1388 Skaftöy och kommer från önamnet. Namnet innehåller skaft som kan syfta på Skaftö udd i norr som har en form som ett skaft.[11]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skaftö socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Befolkningsstatistik 1900 sid 40, Statistiska Centralbyrån
PDF
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Skaftö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Folkmängd 1810-1890 Skaftö i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 31 maj 2016)
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skaftö socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skaftö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Skaftö socken.- Arkiv relaterade till Skaftö socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Skaftö socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Skaftö socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skaftö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Skaftö (ön, inte socknen) i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
