Sidney Webb
Sidney Webb, född 13 juli 1859 i London, död 13 oktober 1947 i Liphook, Hampshire, var en brittisk socialistisk reformator. Han var en av de mest betydelsefulla tidiga fabianerna och medverkade till bildandet av London School of Economics. Han var sedan 1892 gift med Beatrice Webb.
| Sidney Webb | |
 | |
| Född | 13 juli 1859[1][2][3] London[4] |
|---|---|
| Död | 13 oktober 1947[5][1][2] (88 år) Hampshire |
| Begravd | Westminster Abbey |
| Medborgare i | Storbritannien[6] |
| Utbildad vid | Birkbeck College King's College London The Dickson Poon School of Law  |
| Sysselsättning | Politiker[7], sociolog, författare[8], historiker, professor, nationalekonom, aristokrat |
| Befattning | |
| Ledamot av London County Council Ledamot av Kronrådet Ledamot av Brittiska överhuset Ledamot av Förenade kungarikets 32:a parlament Storbritanniens 32:a parlament, Seaham (1922–1923)[9] Ledamot av Förenade kungarikets 33:e parlament Storbritanniens 33:e parlament, Seaham (1923–1924)[9] Ordförande för Board of Trade (1924–1924) Ledamot av Förenade kungarikets 34:e parlament Storbritanniens 34:e parlament, Seaham (1924–1929)[9] Storbritanniens kolonialminister (1929–1931) Secretary of State for Dominion Affairs (1929–1930) | |
| Arbetsgivare | London School of Economics and Political Science |
| Politiskt parti | |
| Labour | |
| Maka | Beatrice Webb (g. 1892–)[10][11] |
| Föräldrar | Charles Webb[12][10] Elizabeth Mary Stacey[12][10] |
| Utmärkelser | |
| Förtjänstorden | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Webb blev tjänsteman vid Londons kommunalförvaltning 1875, övergick i statstjänst 1878 och var anställd vid kolonialdepartementet 1881–1891; sistnämnda år avgick han för att helt ägna sig åt offentliga förtroendeuppdrag och åt sin skriftställarverksamhet. Han invaldes 1892 och flera gånger i grevskapsrådet för London, blev ordförande i styrelsen för stadens tekniska undervisningsanstalter samt ledamot i ett flertal kommunala och statliga kommittéer, bland annat för lagstiftning angående fackföreningar, i vilket ämne han förblev ett slags halvofficiell rådgivare åt de följande regeringarna. 1885 ingick han i "Fabian Society", till vars ledande män han snart kom att räknas.
Webb var initiativtagare till och grundläggaren av London School of Economics och titulär professor i förvaltningsrätt vid densamma. Han blev 1924 ledamot av Privy Council och var januari till november 1924 handelsminister i Ramsay MacDonalds ministär. Han tillhörde Labourpartiet och invaldes 1922 som ledamot av underhuset.
Webb skrev många av Fabianska sällskapets småskrifter, från n:r 5 "Facts for Socialists" (1887; "Socialismens historiska grundval"). Till mest kända arbeten hör Socialism in England (1890), The Eight Hours Day (1891; tillsammans med H. Cox), The London Programme (1892), Labour in the Longest Reign (1897), London Education (1904), Grants in Aid (1911), Towards Social Democracy? (1916), The Works Manager Today (1917), A Constitution for the Socialist Commonwealth of Great Britain (1920), Consumers' Cooperative Movement (1921) och Decay of Capitalist Civilisation (1923). Bland hans många tidskriftsartiklar märks en uppsats om bankväsendets förstatligande (1918).
Makarna Webb skapade tillsammans sina mest betydande arbeten: The History of Trade Unionism (1894; nya upplagor 1902 och 1920; "Fackföreningsrörelsens historia i England"), Industrial Democracy (1897), ett erkänt standardarbete om engelska fackföreningsrörelsens teorier och metoder, vilket följdes av mindre, polemiska skrifter mot moderna, syndikalistiska tendenser inom arbetarrörelsen, Problems of Modern Industry (1898), History of Liquor Licensing (1903), English Local Government (1906–13), English Poor Law Policy (1910) och The Prevention of Destitution (1916).
Källor redigera
- Webb, 2. Sidney i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- Webb, 2. Sidney i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
Noter redigera
- ^ [a b] SNAC, Sidney Webb, 1st Baron Passfield, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Sidney James Webb, 1st and last Baron Passfield, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Sidney James Webb, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, 1188063947749153-1, läst: 12 augusti 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 16 juni 2008, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Sidney Webb.
