Wikipedia

Santi Quirico e Giulitta

Santi Quirico e Giulitta är en kyrkobyggnad och titelkyrka i Rom, helgad åt de heliga martyrerna Quiricus och Julitta. Kyrkan är belägen vid Via di Tor de' Conti i Rione Monti och tillhör församlingen Santa Maria ai Monti.[1]

Santi Quirico e Giulitta
Kyrka
Fasaden vid Via di Tor de' Conti.
Fasaden vid Via di Tor de' Conti.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling Santa Maria ai Monti
Plats Via di Tor de' Conti
Invigd 500-talet
Interiören.
Interiören.
Interiören.
Webbplats: Santi Quirico e Giulitta, Roma

Kyrkans historia redigera

Enligt traditionen uppfördes på denna plats en kyrka under påve Vigilius pontifikat (537–555). Kyrkan genomgick en ombyggnad på 1300-talet samt en restaurering på 1470-talet av Baccio Pontelli. I samband med en ombyggnad år 1584 ändrades kyrkans orientering så att fasaden nu kom att uppföras där den gamla absiden varit belägen. År 1716 skadades kyrkobyggnaden i en eldsvåda. År 1728 uppdrog påve Benedikt XIII åt arkitekten Filippo Raguzzini att bygga om kyrkan och rita en ny fasad. Attribueringen åt Raguzzini är emellertid osäker. År 1758 företogs ännu en restaurering, vilken leddes av Carlo Marchionni.[2]

Klosterbyggnaden, som numera är ett hotell, ritades av Gabriele Valvassori på 1750-talet.[2]

I anslutning till kyrkan ligger Museo del Presepio, det vill säga ett museum som visar julkrubbor.[2][3][4]

Exteriören redigera

Kyrkans fasad har två våningar. Två par pilastrar flankerar portalen från 1400-talet. Övervåningen har ett stort fönster och ovanför detta ytterligare tre fönster, ett stort i mitten och två mindre på sidorna.[2]

Interiören redigera

Interiören är enskeppig. Takfresken är ett verk av Pietro Gagliardi från 1856 och framställer De heliga Quiricus och Julittas förhärligande.[5] Högaltarmålningen visar de båda titelhelgonens martyrium. I koret finns även en målning som föreställer den helige Paschalis Baylon.[6]

Omedelbart till höger i kyrkan var tidigare ett baptisterium; en vittrad fresk framställer Kristi dop.[7] Dopfunten befinner sig numera i kyrkan Sant'Elena.

Kyrkan har fyra sidokapell, två på var sida.

Höger sida redigera

Cappella di San Giuseppe e San Disma

Första sidokapellet på höger hand är invigt åt den helige Josef och Dismas, den botfärdige rövaren. Altarmålningen utgörs av Den heliga Familjen med Johannes Döparen. I en tondo ses Thomas av Aquinos porträtt.[7]

Cappella di San Domenico

Det andra kapellet är invigt åt den helige Dominicus och har en altarmålning av titelhelgonet, utförd av Ercole Ruspi år 1855. På en pelare utanför detta kapell ses gravmonumentet över Francesca Merolli (död 1858).[8]

Vänster sida redigera

Cappella dei Santi Antonino e Vincenzo Ferreri

Första sidokapellet på vänster hand är invigt åt de heliga Antoninus, ärkebiskop av Florens, och Vincentius Ferrer, dominikanpräst. Altarmålningen, attribuerad åt Agostino Masucci, visar de heliga Nikolaus av Bari och Vincentius Ferrer i tillbedjan inför Jesusbarnet. Vid detta kapell återfinns gravmonumentet över prästen Gregorio Maria Terenzi, utfört i nyklassicistisk stil.[6]

Cappella della Madonna del Rosario

Detta kapell, invigt åt Vår Fru av Rosenkransen, har altarmålningen Vår Fru av Rosenkransen med de heliga Dominicus och Katarina av Siena.[6]

I kyrkans krypta finns byggnadsrester från 500-talet och freskfragment från 1000-talet; ett av dessa fragment visar Guds lamm.[6][9]

Titelkyrka redigera

Kyrkan stiftades som titelkyrka av påve Sixtus V år 1587. Den ersatte då San Ciriaco alle Terme Diocleziane.[10]

Kardinalpräster

Omnämningar i kyrkoförteckningar redigera

Katalog År Benämning
Catalogo di Cencio Camerario 1192 sco. Cyrico[11]
Il Catalogo Parigino cirka 1230 s. Quiricus[12]
Il Catalogo di Torino cirka 1320 Ecclesia sanctorum Quirici et Iulicte, que est capella papalis[13]
Il Catalogo del Signorili cirka 1425 ss. Quirici et Iulicte[14]

Bilder redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Chiesa rettoria Santi Quirico e Giulitta” (på italienska). Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2019. https://archive.today/20191007212430/http://www.diocesidiroma.it/phpenti/ente/?ID=941. Läst 7 oktober 2019. 
  2. ^ [a b c d] Lombardi 1993, s. 70.
  3. ^ Rendina 2000, s. 322.
  4. ^ Ausenda 2002, s. 307.
  5. ^ Ciofetta 1995, s. 49.
  6. ^ [a b c d] Ciofetta 1995, s. 50.
  7. ^ [a b] Ciofetta 1995, s. 49.
  8. ^ Ciofetta 1995, s. 49–50.
  9. ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1424.
  10. ^ ”Ss. Quirico e Giulitta” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2019. https://archive.today/20191007195202/http://webdept.fiu.edu/~mirandas/titles-5.htm%23Quirico#Quirico. Läst 7 oktober 2019. 
  11. ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#242. Läst 7 oktober 2019. 
  12. ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#345. Läst 7 oktober 2019. 
  13. ^ ”Il Catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#202. Läst 7 oktober 2019. 
  14. ^ ”Il Catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#281. Läst 7 oktober 2019. 

Tryckta källor redigera

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 172–175. OCLC 9269651 
  • Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1424–1425. OCLC 2997278 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 307. ISBN 88-365-2541-5 
  • Buchowiecki, Walther (1974) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms: der römische Sakralbau in Geschichte und Kunst von der altchristlichen Zeit bis zur Gegenwart. Bd 3, Die Kirchen innerhalb der Mauern Roms: S. Maria della Neve bis S. Susanna. Wien: Brüder Hollinek. Libris 76032. OCLC 220596631 
  • Erwee, Michael (2014) (på engelska). The Churches of Rome, 1527–1870. "1". London: Pindar Press. ISBN 978-1-904597-28-5 
  • Erwee, Michael (2015) (på engelska). The Churches of Rome, 1527–1870. "2". London: Pindar Press. ISBN 978-1-904597-67-4 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 428–429. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 70. OCLC 30727273 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 322. ISBN 88-8289-419-3 
  • Ciofetta, Simona. ”Santi Quirico e Giulitta” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) Settembre–ottobre 1995 (3): sid. 48–50. ISSN 1126-6546. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Santi_Quirico_e_Giulitta&oldid=52718401”