Wikipedia

Sandvine Sweden

svenskt företag

Sandvine Sweden, tidigare kallat Procera Networks, är den svenska delen av det internationella datornätverksföretaget Sandvine. Företaget har två kontor, ett i Varberg och ett i Malmö. Sandvine Sweden ägnar sig bland annat åt utveckling och programmering, samt försäljning av både mjukvara och hårdvara.

Sandvine Sweden AB
Org.nr556596-0001
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Svärdfiskgatan 4, Varberg, Sverige
Nyckelpersoner
Jeffrey Allen Kupp (Styrelseledamot)
Alexander Haväng (Teknikchef)
BranschInternet - Konsulter, operatörer
Data- system- och programutveckling
ProdukterPacketLogic
Antal anställda91 (2019)
Historik
Grundat2000-08-29
GrundareAlexander Haväng (Medgrundare)
Ekonomi
Omsättning155 000 000 kr (2019)
Tillgångar386 000 000 kr (2019)
Struktur
ÄgareFrancisco Partners
ModerbolagSandvine Holding (UK) Ltd
DotterbolagNetintact Pty Ltd, Australien
Övrigt
WebbplatsSandvine.com

Historik redigera

I början av 2000-talet hette företaget Netintact AB och var då helsvenskt. Netintact köptes så småningom upp av det amerikanska företaget Procera Networks och år 2015 köpte det San Franciscobaserade riskkapitalbolaget Francisco Partners Procera Networks. 2017 köpte Francisco Partners även kanadensiska Sandvine Inc.,[1] vilket slogs ihop med Procera Networks. Den svenska delen av resultatet av hopslagningen fick namnet Sandvine Sweden.[2][3][4]

Tjänster redigera

Sandvine både utvecklar och säljer tjänster och produkter för bland annat identifiering och censurering av nätverksdata. Med produkterna kan användaren exempelvis se vilka webbplatser som besöks och vilka appar som används, samt blockera dessa, både för enskilda användare, och för hela länders befolkningar. Exempel på hemsidor som blockerats med hjälp av Sandvines produkter inkluderar Wikipedia, nyhetssidor och sidor tillhörande människorättsorganisationer och HBTQ-communities. Produkterna har färdiga funktioner för att identifiera och blockera tjänster och appar som exempelvis Facebook, Skype, Twitter, Youtube, Whatsapp, Signal och Telegram.[5]

Produkter redigera

En av Sandvines viktigaste produkter går under namnet PacketLogic. Den började för nära 20 år sedan att utvecklas i Varberg, och har använts av flera regimer åtminstone fram till och med 2020. PacketLogic har några av världens mest avancerade funktioner för analys, behandling och manipulation av internettrafik.[6][7][8] PacketLogic utvecklades i syfte att analysera och styra om trafik över stora nätverk av datorer, exempelvis genom att skilja på olika typer av trafik och att ge dessa olika prioritet, bland annat för att förbättra användarupplevelsen hos slutanvändare. Produkten har dock använts även i helt andra syften, som i Egypten där den använts för censur av nyhetssidor och människorättsorganisationers webbplatser, och i Turkiet där den använts för censur av exempelvis Wikipedia och den nederländska nyhetsorganisationen Nederlandse Omroep Stichtings webbplats.[9]

Koncernstruktur redigera

Sandvine Sweden är dotterbolag till Sandvine Holding (UK) Ltd, och är tillsammans med Sandvine Holding moderbolag till Netintact Pty Ltd, Australien med 51 % respektive 49 % av ägandet.[10]

Samröre med auktoritära regimer redigera

År 2016 efterfrågade det turkiska telekombolaget Türk Telekom, genom nätverksspecialisten Sekom, ett sätt att ta fram internetanvändares användarnamn och lösenord från okrypterade webbsidor, något som Procera Networks levererade. Händelsen väckte stark kritik inom företaget, och ledde till att flera från Malmö-kontoret sade upp sina anställningar i protest.[11][12]

Sandvines affärer med auktoritära stater har väckt Regeringskansliets intresse. En utredning av ISP, tillsammans med FRA resulterade i slutet av 2017 i en PDA-klassning av Sandvines utrustning.[6]

I september 2020 kom rapporter om att Sandvines produkter sålts i Belarus, vars regim använt produkterna för att blockera ett stort antal webbsidor för befolkningen i samband med en rad protester i landet. Sandvine svarade på kritiken med att säga att inga fler affärer kommer att göras i Belarus.[4][2][13]

Sandvines produkter har sålts till många diktaturer och auktoritära stater, bland andra Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Ryssland, och i följande länder finns det även belägg för att utrustningen använts för att censurera utvalda delar av internet för miljontals invånare i respektive land: Azerbajdzjan[14][15][16], Egypten[17][18] och Jordanien.[19][20][21][6]

Referenser redigera

  1. ^ Robins, Geoff (17 juli 2017). ”Sandvine accepts Francisco Partners takeover bid, plan to combine with Procera” (på engelska). The Globe and Mail. https://www.theglobeandmail.com/technology/sandvine-accepts-francisco-partners-takeover-bid-plan-to-combine-with-procera/article35708446/. Läst 28 maj 2021. 
  2. ^ [a b] Larsson, Linus (15 september 2020). ”Svenskkopplat it-företag bekräftar: Vår teknik hjälpte Belarus censurera internet”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/svenskkopplat-it-foretag-bekraftar-var-teknik-hjalpte-belarus-censurera-internet/?. Läst 26 maj 2021. 
  3. ^ Larsson, Linus; Örstadius, Kristoffer (26 maj 2021). ”Censurfabrikens ägare köpte spionföretag”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/censurfabrikens-agare-kopte-spionforetag/. Läst 26 maj 2021. 
  4. ^ [a b] Gallagher, Ryan (11 september 2020). ”U.S. Company Faces Backlash After Belarus Uses Its Tech to Block Internet” (på engelska). Bloomberg. https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-09-11/sandvine-use-to-block-belarus-internet-rankles-staff-lawmakers. Läst 26 maj 2021. 
  5. ^ Larsson, Linus; Örstadius, Kristoffer (27 maj 2021). ”Inifrån censurfabriken: Så används tekniken för att styra internettrafiken”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/inifran-censurfabriken-sa-anvands-tekniken-for-att-styra-internettrafiken/. Läst 27 maj 2021. 
  6. ^ [a b c] Larsson, Linus; Örstadius, Kristoffer (25 maj 2021). ”Svenska censurfabriken blev diktaturernas hovleverantör”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/svenska-censurfabriken/. Läst 27 maj 2021. 
  7. ^ ”PacketLogic Platforms” (på engelska). Sandvine.com. https://www.sandvine.com/products/packetlogic. Läst 28 maj 2021. 
  8. ^ Li, Sydney (12 mars 2018). ”We Still Need More HTTPS: Government Middleboxes Caught Injecting Spyware, Ads, and Cryptocurrency Miners” (på engelska). EFF. https://www.eff.org/deeplinks/2018/03/we-still-need-more-https-government-middleboxes-caught-injecting-spyware-ads-and. Läst 28 maj 2021. 
  9. ^ Boutilier, Alex (13 mars 2018). ”Canadian tech used to hack Turkish, Syrian internet users, report claims” (på engelska). Toronto Star. https://www.thestar.com/news/canada/2018/03/09/canadian-tech-used-to-hack-turkish-syrian-internet-users-report-claims.html. Läst 1 juni 2021. 
  10. ^ ”Bolagsdata och årsredovisning för Sandvine Sweden AB”. https://www.hitta.se/f%C3%B6retagsinformation/sandvine+sweden+ab/5565960001. Läst 27 maj 2021. 
  11. ^ Brewster, Thomas (25 oktober 2016). ”Is An American Company's Technology Helping Turkey Spy On Its Citizens?” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/thomasbrewster/2016/10/25/procera-francisco-partners-turkey-surveillance-erdogan/. Läst 30 maj 2021. 
  12. ^ Satter, Raphael (9 mars 2018). ”Watchdog: Western tech used for hacking in Turkey, Syria” (på engelska). Associated Press. https://apnews.com/article/bb1bc22c130f484b8473b3fcb2c4836f?utm_campaign=socialflow&utm_source=twitter&utm_medium=ap. Läst 2 juni 2021. 
  13. ^ Hebelius Svahn, Marie (15 september 2020). ”Sandvine i Varberg i censurhärva i Belarus”. Hallands Nyheter. https://www.hn.se/hallands-aff%C3%A4rer/sandvine-i-varberg-i-censurh%C3%A4rva-i-belarus-1.34135552. Läst 6 juni 2021. 
  14. ^ ”spotted: sandvine back at it, this time, in Azerbaijan” (på engelska). Azerbaijan Internet Watch. 8 oktober 2020. https://www.az-netwatch.org/news/spotted-sandvine-back-at-it-this-time-in-azerbaijan/. Läst 30 maj 2021. 
  15. ^ ”Azerbaijan among 29 countries where internet shutdowns documented” (på engelska). Azerbaijan Internet Watch. 9 mars 2021. https://www.az-netwatch.org/news/azerbaijan-among-29-countries-where-internet-shutdowns-documented/. Läst 30 maj 2021. 
  16. ^ Geybulla, Arzu (15 januari 2019). ”In Azerbaijan, big brother is watching you everywhere: offline, online, on mobile devices and social media apps” (på engelska). Foreign Policy Centre. https://fpc.org.uk/in-azerbaijan-big-brother-is-watching-you-everywhere-offline-online-on-mobile-devices-and-social-media-apps/?fbclid=IwAR07ah99R7Rze5ki7NJBvnKkOh8xZsT2W8Yl0m529bH_6ixx9jmjObfp6W8. Läst 30 maj 2021. 
  17. ^ ”How operators use Sandvine to block independent media in Egypt” (på engelska). Qurium.org. 21 september 2020. https://www.qurium.org/alerts/how-operators-use-sandvine-to-block-independent-media-in-egypt/. Läst 29 maj 2021. 
  18. ^ ”Vodafone Egypt partners with Procera Networks - Trade Arabia Business News Information” (på engelska). Sandvine.com. 25 april 2017. Arkiverad från originalet den 2 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210602212450/https://www.sandvine.com/inthenews/vodafone-egypt-partners-with-procera-networks-trade-arabia-business-news-information. Läst 29 maj 2021. 
  19. ^ Gallagher, Ryan (8 oktober 2020). ”Sandvine's Technology Used for Web Censoring in More Than a Dozen Nations” (på engelska). Financial Post. https://financialpost.com/pmn/business-pmn/sandvines-technology-used-for-web-censoring-in-more-than-a-dozen-nations. Läst 2 juni 2021. 
  20. ^ ”Internet blocking in Jordan” (på engelska). Qurium.org. 12 mars 2018. https://www.qurium.org/alerts/internet-blocking-in-jordan/. Läst 2 juni 2021. 
  21. ^ ”Procera and Zain Deepen Innovation Partnership to Add Analytics and Enable New Monetization Strategies” (på engelska). PRNewswire. 2 december 2015. https://www.prnewswire.co.uk/news-releases/procera-and-zain-deepen-innovation-partnership-to-add-analytics-and-enable-new-monetization-strategies-559826621.html. Läst 2 juni 2021. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sandvine_Sweden&oldid=53614608”