STS-1
STS-1 var det första uppdraget för NASA:s rymdfärjeprogram. Rymdfärjan som användes var Columbia. Den sköts upp från Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida den 12 april 1981. Efter drygt två dagar i omloppsbana runt jorden återinträdde rymdfärjan i jordens atmosfär och landade vid Edwards Air Force Base i Kalifornien.
| STS-1 | |||||
 | |||||
| Uppdrag | 1 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Rymdfärja | Columbia (1) | ||||
| NSSDC-ID | 1981-034A[1] | ||||
| Färdens tid | 54 timmar, 20 minuter, 53 sekunder | ||||
| Uppskjutning | |||||
| Startplats | Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida | ||||
| Start | 07:00 (EST) 12 april 1981 | ||||
| Landning | |||||
| Landningsplats | Edwards Air Force Base i Kalifornien | ||||
| Landning | 10:20 (PST) 14 april 1981 | ||||
| Omloppsbana | |||||
| Varv | 36 st[2] | ||||
| Apogeum | 251 km | ||||
| Perigeum | 240 km | ||||
| Banlutning | 40,3° | ||||
| Sträcka | 1,728 miljoner km | ||||
| Besättning | |||||
| Befälhavare | John W. Young (5) | ||||
| Pilot | Robert Crippen (1) | ||||
 | |||||
| Kronologi Rymdfärjeprogrammet | |||||
| |||||
Det var första gången en bemannad rymdfarkost skjutits upp som en raket och sedan landat som ett flygplan.
Uppdragets besättning redigera
Besättningen utsågs för uppdraget i mars 1978[3]
Primärbesättning redigera
- John W. Young, befälhavare (5)
- Robert Crippen, pilot (1)
Reservbesättning redigera
Uppdragets mål redigera
Besättningen skulle testa rymdfärjan för flygning i rymden och utprova rymdfärjans system. Det var första gången som det genomfördes en flygning med bemannad farkost som inte testats utan besättning innan.
Uppdragets tester redigera
- ACIP - Aerodynamic Coefficient Identification Package;
- SEADS - Shuttle Entry Air Data System;
- SUMS - Shuttle Upper Atmospheric Mass Spectrometer;
- TFI - Technology Flight Instrumentation;
- DATE - Dynamic, Acoustic and Thermal Environment Experiment;
- IRIS - Infrared Imagery of Shuttle;
- SILTS - Shuttle Infrared Leeside Temperature Sensing;
- TGH - Tile Gap Heating Effects Experiment;
- CSE - Catalytic Surface Effects.
Värmesköldsplattorna redigera
Efter landningen framkom det att 16 värmesköldsplattor hade ramlat av och 148 var skadade. Men trots detta blev det ingen skada på Columbia då inga vitala plattor hade ramlat av.[4]
Noterbart redigera
Starten sköts upp och inträffade som av en händelse på dagen 20 år efter Jurij Gagarins första rymdflygning med Vostok 1.
Väckningar redigera
Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.
| Dag | Låt | Artist/Kompositör |
|---|---|---|
| 2 | "Blast-Off Columbia" | av Jerry W. Rucker, en tekniker hos NASA, sång av Roy McCall. |
| 3 | "Reveille" | Houston DJs Hudson och Harrigan. |
STS konfiguration redigera
Motorer redigera
- SSME 1: SN-2007
- SSME 2: SN-2006
- SSME 3: SN-2005
Extern tank redigera
ET-2/SWT-1
Den yttre tanken anlände till Kennedy Space Center i juli 1979 och monterades mellan fastbränsleraketerna i november 1980.[3]
SRB-set redigera
BI-001
Fastbränsleraketerna monterades i december 1979 och januari 1980 i Bay 3 i Vehicle Assembly Building.[3]
SRM-set redigera
001SW(SPM)
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1981-034A. Läst 18 mars 2020.
- ^ Manned Astronautics - Figures & Facts Arkiverad 26 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 15 juli 2016.
- ^ [a b c] ”STS-001 Press Kit” (på engelska) (pdf). NASA. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305005843/http://www.jsc.nasa.gov/history/shuttle_pk/pk/Flight_001_STS-001_Press_Kit.pdf. Läst 19 juni 2015.
- ^ http://www.nasa.gov/mission_pages/shuttle/shuttlemissions/archives/sts-1.html
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör STS-1.
