Ryder Cup 1959

1959 års upplaga av Ryder Cup

Ryder Cup 1959 var den 13:e upplagan av matchspelstävlingen i golf som spelades mellan USA och Storbritannien. 1959 års match spelades den 67 novemberEldorado Golf Club i Indian Wells, Kalifornien. Storbritannien var titelförsvarare efter att år 1957 ha vunnit på Lindrick Golf Club i England, men USA stod som slutsegrare med klar poängmarginal, 8½ - 3½. Den stora segern kan delvis bero på att britterna hade annat i tankarna; deras plan till USA hade varit nära att krascha[1].

13:e Ryder Cup
Flag of the United States  8½   3½  Flag of the United Kingdom
USA vann Ryder Cup
Datum 67 november
Bana Eldorado Golf Club
Plats Indian Wells, Kalifornien, USA
Kaptener Sam Snead (USA)
Dai Rees (Storbritannien)
«19571961»

Format redigera

Tävlingen bestod av 12 matcher, fördelade på två dagar (fredag - lördag) och spelades enligt följande:

Samtliga matcher spelades över 36 hål. En vunnen match ger 1 poäng, medan en oavgjord match ger ½ poäng. Laget som först når 6½ poäng har vunnit. Vid oavgjort 6-6 skulle de regerande mästarna (Storbritannien) ha behållit trofén.

Detta var sista gången som Ryder Cup spelades med detta format, i fortsättningen skulle antalet matcher komma att öka.

Lagen redigera

    USA
  Sam Snead (spelande kapten)
  Bob Rosburg
  Julius Boros
  Art Wall
  Mike Souchak
  Dow Finsterwald
  Doug Ford
  Cary Middlecoff
  Jay Hebert
    Storbritannien
  Dai Rees (spelande kapten)
  Bernard Hunt
  Christy O'Connor Sr
  Harry Weetman
  Eric Brown
  Ken Bousfield
  Peter Alliss
  Dave Thomas
  Norman Drew

Resultat redigera

Dag 1 redigera

Foursomes
Bob Rosburg
Mike Souchak
5 & 4   Bernard Hunt
Eric Brown
Julius Boros
Dow Finsterwald
2 upp     Dai Rees
Ken Bousfield
Art Wall
Doug Ford
    3 & 2 Christy O'Connor
Peter Alliss
Sam Snead
Cary Middlecoff
  lika   Harry Weetman
Dave Thomas


Efter första sessionen:

USA Storbritannien

Dag 2 redigera

Singlar
Doug Ford   lika   Norman Drew
Mike Souchak 3 & 2     Ken Bousfield
Bob Rosburg 6 & 5     Harry Weetman
Sam Snead 6 & 5     Dave Thomas
Art Wall 7 & 6     Christy O'Connor
Dow Finsterwald 1 upp     Dai Rees
Jay Hebert   lika   Peter Alliss
Cary Middlecoff     4 & 3 Eric Brown


Slutställning:

USA Storbritannien

Källor redigera

Externa länkar redigera

Referenser redigera