Rocketdyne F-1
F-1 var en kraftfull raketmotor som tillverkades av Rocketdyne. Fem F-1-motorer användes i Saturn V raketens första steg.
 | |
| Ursprung | USA |
|---|---|
| Första flygning | 9 november 1967 |
| Sista flygning | 6 december 1972 |
| Tillverkare | Rocketdyne |
| Status | Avvecklad |
| Bränsle | |
| Bränsle | RP-1 och flytande syre (LOX) |
| Konfiguration | |
| Antal brännkamrar | 1 st |
| Prestanda | |
| Dragkraft (vac.) | 7 770 kN |
| Dragkraft (SL) | 6 770 kN |
| Dragkraft/vikt | 94.1 |
| Brännkammartryck | 70 bar |
| Isp (vac.) | 304 sec |
| Isp (SL) | 263 sec |
| Dimensioner | |
| Längd | 5,6 m |
| Diameter | 3,7 m |
| Tom vikt | 8 400 kg |
| Används av | |
| Saturn V | |
- För andra betydelser, se F1.
F-1 är den kraftigaste vätskedrivna raketmotor med en brännkammare som byggts.[1]
Under utvecklingen hade motorn stora problem med ojämn förbränning och skakningar vilket ledde till att motorerna exploderade. Detta löstes till slut med en platta med riktade hål som spred bränslet i dysan för en jämnare förbränning.[2]
Totalt användes 65 F-1-motorer vid 13 uppskjutningar mellan 1967 och 1973.[3] Mellan varje uppskjutning, från Apollo 8 till 17, gjordes små förbättringar av motorerna baserat på information från föregående uppskjutningar, vilket gjorde att man på de senare expeditionerna kunde ha högre last än på de tidigare. Utöver Apollo användes motorerna och Saturn V även för att skjuta upp rymdstationern Skylab. Det tillverkades 10 st motorer för två Saturn V som användes till att testa fordonet innan första uppskjutning. 10 motorer byggdes till två Saturn V som inte färdigställdes och således aldrig flög.
10 januari 2013 startades en F-1-motor för första gången på 40 år. Detta för att samla in data som sedan användes i utvecklinegen av motorerna till SLS-raketen.[4] Tanken var att utveckla en ny version av F-1 benämnd F-1B. Den skulle vara helt maskintillverkad, till skillnad från den urspringliga varianten som var handbyggd och där alla motorer var unika. Designen skulle även förenklas.[5] Utvecklingen lades dock ner till förmån för RS-25 som kunde återanvändas från rymdfärjan.[6]
Eftersom Apollo-raketen inte var återanvändbar lät man alla falla tillbaka och krascha i norra Atlanten efter att de tömts på bränsle och separerats från de övre stegen.[7] 20 mars 2013 meddelade Jeff Bezos att han hade bärgat två F-1-motorer som sades härstamma från uppskjutningen av Apollo 11 från botten av Atlanten.[8] [3] En av motorerna, som visats sig komma från Apollo 12, finns sedan maj 2017 utställd på The Museum of Flight i Seattle. [9]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ ”F-1 Rocket Engine | National Air and Space Museum” (på engelska). airandspace.si.edu. https://airandspace.si.edu/collection-objects/rocket-engine-liquid-fuel-f-1/nasm_A19700271000. Läst 19 juli 2023.
- ^ Wade, Mark. ”F-1”. www.astronautix.com. http://www.astronautix.com/f/f-1.html. Läst 19 juli 2023.
- ^ [a b] ”Amazon.com founder finds Apollo 11 moon rocket engines on ocean floor | collectSPACE”. collectSPACE.com. 28 mars 2012. http://www.collectspace.com/news/news-032812a.html. Läst 19 juli 2023.
- ^ Robert Z. Pearlman published (22 januari 2013). ”Blast from the Past: NASA Fires Historic Engine Parts for New Rocket” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/19379-saturn-5-f1-engines-test-firing.html. Läst 19 juli 2023.
- ^ Lee Hutchinson (15 april 2013). ”New F-1B rocket engine upgrades Apollo-era design with 1.8M lbs of thrust” (på amerikansk engelska). Ars Technica. https://arstechnica.com/science/2013/04/new-f-1b-rocket-engine-upgrades-apollo-era-deisgn-with-1-8m-lbs-of-thrust/. Läst 19 juli 2023.
- ^ Lee Mohon (27 oktober 2022). ”Space Launch System Engines: Launching Artemis Astronauts to the Moon”. NASA. http://www.nasa.gov/exploration/systems/sls/space-launch-system-engines-launching-artemis-astronauts-to-the-moon.html. Läst 19 juli 2023.
- ^ ”Earth Orbit Data”. history.nasa.gov. https://history.nasa.gov/SP-4029/Apollo_18-21_Earth_Orbit_Data.htm. Läst 19 juli 2023.
- ^ NASA Content Administrator (20 mars 2013). ”The F-1 Engine Powered Apollo Into History, Blazes Path for Space Launch System Advanced Propulsion” (på engelska). NASA. Arkiverad från originalet den 22 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230622061145/https://www.nasa.gov/topics/history/features/f1_engine.html. Läst 19 juli 2023.
- ^ Robert Z. Pearlman published (19 maj 2017). ”'Apollo' Exhibit: Jeff Bezos' Recovered Rocket Engines Debut in Seattle” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/36917-apollo-exhibit-seattle-recovered-rocket-engines.html. Läst 19 juli 2023.