Resor utan mål
Resor utan mål är en prosabok av Harry Martinson, publicerad 1932.[1] Den var hans första prosabok och skildrar hans upplevelser som sjöman.
| Resor utan mål | |
| Författare | Harry Martinson |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Land |  Sverige |
| Förlag för förstautgåvan | Albert Bonniers förlag |
| Utgivningsår | 1932 |
| Del i serie | |
| Efterföljs av | Kap farväl! |
Boken utkom den 23 oktober 1932 och fick ett mycket positivt mottagande. "En bok som rent ut sagt glimmar av egenartad charm" (Anders Österling i Svenska Dagbladet). "Tack vare den koncentrerade stilkonsten har Martinson kunnat pressa in ett utomordentligt rikt stoff på de etthundrafemtio sidor som 'Resor utan mål' omfattar". (Gunnar Mascoll Silfverstolpe i Stockholms-Tidningen) "En känslans lyrik, en seendets egenart, en greppets värme, en ordens musik, vartill svensk diktning näppeligen kan uppvisa motstycke" (Karl Vennberg i Hallandsposten) "Han står inte bara öppen för världen, han tar den också i besittning med sin handlingslust, med sin strävan att sammanfoga, med sin formglada diktarbegåvning" (Karin Boye i Arbetaren). "Skildringarna har en åskådlighetens bravur och en bildernas originalitet, friskhet och prakt som måhända är större än Strindbergs en gång i tiden." (Knut Jaensson i Fönstret). En avvikande uppfattning kom från Torsten Fogelqvist i Dagens Nyheter som i sin recension helt nedvärderade boken och menade att stilen behövde "skärpta krav på logik, sammanhang, språklig rykt och ans". Nästan inga recensenter visade dock någon uppskattning för Martinsons världsnomadfilosofi i boken. "Lika mästerligt konkret och genialiskt enkelt som han fäster ett ögats eller känslans intryck på papperet, lika invecklat och ordrikt förvirrat utreder han en metafysisk tanke" skrev Georg Svensson i BLM.[2]