RS Sagittarii

stjärna i stjärnbilden Skytten

RS Sagittarii eller HD 167647 är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Skytten. Den har en högsta kombinerad skenbar magnitud av ca 6,01[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 2,29 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 420 ljusår (ca 440 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 10 km/s.[6]

RS Sagittarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension18t 17m 36,246s[1]
Deklination-34° 06′ 26,16″[1]
Skenbar magnitud ()6,01 - 6,97[2]
Stjärntyp
SpektraltypB5 V + A2 V[3][4])
B–V-0,096 ± 0,012[5]
VariabeltypAlgolvariabel[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+10,1 ± 4,3[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -2,946[1] mas/år
Dek.: -10,190[1] mas/år
Parallax ()2,2918 ± 0,0977[1]
Avstånd1 420 ± 60  (440 ± 20 pc)
Absolut magnitud ()-1,58[5]
Detaljer
Massa7,18[7] M
Radie5,11[7] R
Luminositet1 350[4] L
Temperatur15 480[4] K
Andra beteckningar
HD 167647, ALS 15083, CCDM J18176-3406A, CD-34 12673, CPD-34 7719, GSC 07400-01084, HIC 89637, HIP 89637, HR 6833, 2MASS J18173624-3406261, PPM 297507, SAO 209959, TYC 7400-1084-1, RS Sagittarii, WDS J18176-3406A, Gaia DR2 4044610255085884800, Gaia DR3 4044610255085884800[8][9]

Observation redigera

 
Ljuskurva i synliga bandet för RS Sagittarii plottade från Shobbrook. (2005)[10]

Variabiliteten hos RS Sagittarii misstänktes initialt av B. A. Gould 1879 och bekräftades av A. W. Roberts 1895. Roberts fastställde att detta var en variabel av Algoltyp med en period på 2,416 dygn.[11] I sin 1915 studie av förmörkande binärer, listade H. Shapley en låg omloppsexcentricitet på 0,091 för dubbelstjärnan. Han ansåg båda förmörkelserna vara partiella, men först efter att ha korrigerat för randfördunkling.[12] R. S. Dugan och F. W. Wright fann 1939 bevis som tydde på att perioden varierade.[13]

R. L. Baglow fann 1948 en väsentligen cirkulär bana med en primärstjärna av spektralklass B5.[14] År 1986 kunde O. E. Ferrer och J. Sahade extrahera spektral information om följeslagaren och fann att systemet består av vanliga huvudseriestjärnor i klasserna B5 V och A2 V. Vätealfa-emissionslinjer tydder på att stjärnorna interagerar.[3] Systemet verkar vara fristående[7] och kan redan ha genomgått en massutbytesfas.[15]

RS Sagittarii har gemensam egenrörelse med stjärnorna med 9:e magnituden TYC-7400-1102-1[16] och HD 167669, stjärnor av 9:e magnituden,[17] och de skulle kunna bilda ett fyrdubbelt system. Alla banor skulle ta hundratusentals år att genomföra. TYC-7400-1102-1 är en huvudseriestjärna av spektraltyp A1 med en massa som är ungefär dubbelt så stor som solens, medan HD 167669 är en något ljusare B9 huvudseriestjärna med en massa ungefär tre gånger solens.[18] HD 167669 har i sig en nära optisk följeslagare, men den verkar vara mycket mer avlägsen.[19] Tillsammans med RS Sagittarii har dessa stjärnor Washington Double Star Catalogue-beteckningen WDS J18176-3406.[20]

Egenskaper redigera

Primärstjärnan RS Sagittarii A är en blå stjärna i huvudserien av spektralklass B5 V[3] och är en Algolvariabel med en period av 2,416 dygn[11] Den har en massa som är ca 7,2[7] solmassor, en radie på ca 5,1[7] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 1 350[4] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 15 500 K.[4]

Följeslagaren RS Sagittarii B är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass A2 V.[3] Den har en massa som är ca 2,4[7] solmassor, en radie på ca 4,1[7] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 89[4] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 8 800 K.[4]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, RS Sagittarii, 3 december 2023.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
  3. ^ [a b c d e] Ferrer, Osvaldo E.; Sahade, Jorge (December 1986), "Lines of the fainter component in the spectrum of RS Sagittarii", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 98: 1342–1346, Bibcode:1986PASP...98.1342F, doi:10.1086/131941, S2CID 122286399.
  4. ^ [a b c d e f g] Malkov, Oleg Yu (February 2020), "Semidetached double-lined eclipsing binaries: Stellar parameters and rare classes", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 491 (4): 5489–5497, Bibcode:2020MNRAS.491.5489M, doi:10.1093/mnras/stz3363.
  5. ^ [a b] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
  6. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (November 2006), "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35495 Hipparcos stars in a common system", Astronomy Letters, 32 (11): 759–771, arXiv:1606.08053, Bibcode:2006AstL...32..759G, doi:10.1134/S1063773706110065, S2CID 119231169.
  7. ^ [a b c d e f g] Bakış, V.; et al. (January 2010), "The spectroscopic orbits of three double-lined eclipsing binaries: I. BG Ind, IM Mon, RS Sgr", New Astronomy, 15 (1): 1–7, arXiv:0905.0457, Bibcode:2010NewA...15....1B, doi:10.1016/j.newast.2009.05.005, S2CID 16670182.
  8. ^ RS Sgr (unistra.fr). Hämtad 2024-04-27.
  9. ^ "RS Sgr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2022-12-03.
  10. ^ Shobbrook, R. R. (December 2005). "Photometry of 20 eclipsing and ellipsoidal binary systems". The Journal of Astronomical Data. 11. Hämtad 7 december 2022.
  11. ^ [a b] Roberts, Alexander W. (July 1895), "Observations of southern variable stars", Astronomical Journal, 15 (349): 100–101, Bibcode:1895AJ.....15..100R, doi:10.1086/102250.
  12. ^ Shapley, Harlow (1915), "A Study of the Orbits of Eclipsing Binaries", Contributions from the Princeton University Observatory, 3: iii–176, Bibcode:1915CoPri...3....1S. See pp. 66–67, 84.
  13. ^ Sahade, Jorge (January 1949), "Spectrographic Observations of the Eclipsing Variable RS Sagittarii", Astrophysical Journal, 109: 116, Bibcode:1949ApJ...109..116S, doi:10.1086/145111.
  14. ^ Baglow, R. L. (1948), "The Photometric Elements of RS Sagittarii", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 108 (4): 343, Bibcode:1948MNRAS.108..343B, doi:10.1093/mnras/108.4.343.
  15. ^ Cerruti, Miguel Angel; de Laurenti, Miguel Angel (1990), "The system of RS Sagittarii", Acta Astronomica, 40: 283, Bibcode:1990AcA....40..283C.
  16. ^ Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  17. ^ Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  18. ^ Tokovinin, Andrei (March 1, 2018), "The Updated Multiple Star Catalog", The Astrophysical Journal Supplement Series, 235 (1): 6, arXiv:1712.04750, Bibcode:2018ApJS..235....6T, doi:10.3847/1538-4365/aaa1a5, ISSN 0067-0049, S2CID 119047709.
  19. ^ Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  20. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122 (6): 3466, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920, hämtad 2016-09-04.

Externa länkar redigera