Pseudobranchus striatus är en ållik art i ordningen stjärtgroddjur och familjen Sirenidae som finns i sydöstra USA.

Pseudobranchus striatus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassGroddjur
Amphibia
OrdningStjärtgroddjur
Urodela
FamiljSirenidae
SläktePseudobranchus
ArtP. striatus
Vetenskapligt namn
§ Pseudobranchus striatus
AuktorLeConte, 1824
Hitta fler artiklar om djur med

Taxonomi redigera

Salamandern har tre underarter, P. s. striatus, P. s. spheniscus och P. s. lustricolus.[2] Den sista underarten är inte erkänd av alla forskare.[3]

Utseende redigera

Salamandern är ålliknande med mycket små framben, inga bakben och yttre, buskiga gälar. Den är nära släkt med Pseudobranchus axanthus, som förr räknades till denna art.[2] Längden är 10 till 22 cm, honorna något längre än hanarna. Larvernas kroppsbyggnad skiljer sig från de vuxnas genom att de har en ryggfena som sträcker sig från nacken till svansspetsen. Färgteckningen varierar mellan underarterna:

  • P. s. striatus: Denna underart är tämligen kraftigt byggd. Ryggsidan är brun till svart med en mörkbrun längsstrimma mitt på ryggen, och ett fint gult streck i denna strimma. Dessutom har ryggen bredare, gula tvärstrimmor. Buksidan är ljusare än ryggsidan och spräcklig i gult.
  • P. s. spheniscus: Underarten är slank och ganska kort med ett spetsigt, kilformat huvud. Ryggsidan är brun till svart med två, eller i undantagsfall tre gula eller brungula tvärstrimmor.
  • P. s. lustricolus: Även denna underart är kraftigt byggd. Ryggsidan är brun till svart med ett brett, mörkt längsband med tre tunnare, gula strimmor inuti. Dessutom har den två tvärstrimmor, den främre orangebrun och den bakre silvervit.[3]

Utbredning redigera

Arten finns i södra South Carolina, södra Georgia, och norra halvan av Florida i USA.[1]

Vanor redigera

Arten är helt vattenlevande och föredrar grunda, sura vattensamlingar, gärna med cypresser eller gummiträd. De vistas också gärna i gyttjiga bottnar. Litet är känt om fortplantningen, men den är akvatisk, och äggen läggs bland vattenväxter.[4] Äggläggningen sker mellan november och mars.[3] Den livnär sig främst på vattenlevande, ryggradslösa djur.[5]

Status redigera

Pseudobranchus striatus är klassad som livskraftig ("LC"), men beståndet minskar, framför allt på grund av urbanisering och andra ändringar i infrastrukturen som påverkar deras habitat.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Pseudobranchus striatusIUCN:s rödlista (engelska). Auktor: Geoffrey Hammerson (2004), besökt 2009-09-28.
  2. ^ [a b] Ed Kowalski (2004). Pseudobranchus axanthus Southern Dwarf Siren - Pseudobranchus striatus Northern Dwarf Siren” (på engelska). Caudata Culture. http://www.caudata.org/cc/species/Pseudobranchus/Pseudobranchus.shtml. Läst 28 september 2009. 
  3. ^ [a b c] Meredith J. Mahoney, Museum of Vertebrate Zoology, UC Berkeley (2000-07-14; uppdaterad 2003-12-04). Pseudobranchus striatus (på engelska). AmphibiaWeb, University of California. http://amphibiaweb.org/cgi/amphib_query?where-genus=Pseudobranchus&where-species=striatus&account=amphibiaweb. Läst 28 september 2009. 
  4. ^ Paul E. Moler (2009). Pseudobranchus striatus (på engelska). AmphibiaWeb, University of California. http://amphibiaweb.org/cgi/amphib_query?where-genus=Pseudobranchus&where-species=striatus. Läst 28 september 2009. 
  5. ^ ”Northern Dwarf Siren Pseudobranchus striatus (på engelska). US Geological Survey. 6 mars 2008. http://fl.biology.usgs.gov/herps/Salamanders/P_striatus/p_striatus.html. Läst 29 september 2009.