Privatkopiering är en term som avser den kopiering som privatpersoner enligt lag får göra av upphovsrättsligt skyddade verk, när kopieringen sker för privat bruk. Förutsättningarna för att få privatkopiera anges i 12 § upphovsrättslagen. Bestämmelsen stadgar inledningsvis:

"Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk."[1]


För att få privatkopiera krävs bland annat att förlagan som kopieras är lovlig. Exempel på privatkopiering kan vara att göra en kopia av en CD-skiva att använda i bilen, att lägga över musikfiler på sin MP3-spelare eller dator och att spela in ett program från TV. Man har inte rätt att vidaredistribuera privatkopierat material mer än i en mycket begränsad omfattning. Privatkopiering är inte samma sak som piratkopiering, vilket avser sådan kopiering som är olaglig.

Bakgrund redigera

Den i 12 § lagstadgade möjligheten att privatkopiera är en inskränkning av rättighetshavarnas rätt att fritt bestämma över hur deras verk får användas. Möjligheten för en medlemsstat i EU att tillåta privatkopiering slås fast i artikel 5.2 b) i Infosoc-direktivet.[2]

Se även redigera

Externa länkar redigera

Referenser redigera