Potorous gilbertii
Potorous gilbertii[2] är en pungdjursart som först beskrevs av John Gould 1841. Potorous gilbertii ingår i släktet Potorous och familjen råttkänguruer.[3][4] Inga underarter finns listade.[3]
| Potorous gilbertii Status i världen: Akut hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj | Råttkänguruer Potoroidae |
| Släkte | Potorous |
| Art | Potorous gilbertii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Potorous gilbertii | |
| Auktor | (Gould, 1841) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Arten blev 1994 återupptäckt efter cirka 100 år utan iakttagelser.[5]
Utseende redigera
Individerna når en kroppslängd (huvud och bål) av 28 till 38 cm, en svanslängd av 20 till 23,5 cm och en vikt av 710 till 1200 g. Ovansidan är täckt av spräcklig gråbrun päls och undersidan är lite ljusare. Vid de små framtassarna förekommer långa klor.[5]
Utbredning redigera
Pungdjuret förekommer bara på en udde i sydvästra Australien. Regionen är täckt av fuktig hed som domineras av Melaleuca striata.[1][5]
Ekologi redigera
Arten livnär sig främst av svampar. Honor föder en unge per kull som vistas tre till fyra månader i pungen (marsupium).[1]
Potorous gilbertii är aktiv på natten och den vilar på dagen i bon av gräs. När honan inte är brunstig lever varje exemplar ensam i revir som är 3 till 6 hektar stora för honor, respektive i 15 till 25 hektar stora revir för hannar. Förutom underjordiska svampdelar äts rötter, frukter som hittas på marken och ryggradslösa djur.[5]
En fast parningstid finns inte. Ungar som lämnade moderns pung lever ytterligare 3 till 14 månader i honans territorium. Några individer blev äldre än 10 år.[5]
Status redigera
Potorous gilbertii hotas av bränder i utbredningsområdet samt av introducerade fiender som rödräv och tamkatt. Hela beståndet antas vara mindre än 100 exemplar. IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad (CR).[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d] 2008 Potorous gilbertii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Potorous gilbertii
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d e] Richardson, Ken (2012). ”Potorous gilbertii”. Australia's Amazing Kangaroos. Csiro Publishing. sid. 32
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Potorous gilbertii.
Wikispecies har information om Potorous gilbertii.
