Politikåret 2021
översikt över politikrelaterade händelser under 2021
| Politikåret 2021 | |
 | |
| 2021 · 2022 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Teknik · Vetenskap |
Pågående händelser redigera
Stora händelser redigera
redigera
Coronapanademin, som präglat föregående år, präglar även inledningen av året och EMA godkänner flera vaccin löpande. Det första vaccinet som godkänns 2021 är Modernas kandidat som godkäns den 6 januari, följt av Astra Zenecas kandidat den 29 januari. Den 11 mars godkänner EMA Janssens vaccinkandidat, som ännu inte använts i Sverige.
Händelser redigera
Januari redigera
.jpg)
- 6 januari – Anhängare till USA:s president Donald Trump stormar den amerikanska kongressbyggnaden och hindrar tillfälligt sammanställningen av elektorsrösterna i presidentvalet.
- 10 januari - Nordkoreas ledare Kim Jong-un blir omvald som generalsekreterare för Koreas arbetarparti. Han tillträdde posten efter sin pappa Kim Jong-il som dog 2011.[1]
- 13 januari – Andra riksrätten mot Donald Trump beslutas av Representanthuset i USA:s kongress som en direkt följd av stormningen av Kapitolium en vecka tidigare.
- 13 januari – En regeringskris i Italien inleds efter att koalitionsregeringen spruckit.[2]
- 15 januari – Protester i flera regioner av Brasilien där människor protesterar mot och för landets strategi mot coronaviruspandemin.[3]
- 20 januari – Joe Biden svärs in som USA:s 46:e president, med Kamala Harris som vicepresident.[4]
- 26 januari – Kaja Kallas blir Estlands första kvinnliga premiärminister efter att den förra regeringen avsatts i en korruptionsskandal.[5]
Februari redigera
- 1 februari – En statskupp genomförs i Myanmar, där militären fängslar presidenten Aung San Suu Kyi och hennes kabinett. Militären utropar ett årslångt undantagstillstånd.[6]
- 2 februari – Den ryske regimkritikern och oppositionelle politikern Aleksej Navalnyj döms till 3,5 års fängelse för att han inte inställt sig hos sin övervakare under den tid han vårdades för förgiftning i Tyskland.[7]
- 7 februari – Första omgången vid presidentvalet i Ecuador hålls, och vänsterkandidaten Andrés Arauz får flest röster, följd av konservative Guillermo Lasso. De två ska mötas i en andra valomgång 11 april.[8]
- 13 februari – Mario Draghi tillträder som Italiens premiärminister.
- 15 februari – Ngozi Okonjo-Iweala utses till generaldirektör för Världshandelsorganisationen. Mandatperioden inleds 1 mars.
Mars redigera
- 31 mars – Ett statskuppsförsök genomförs i Niger.[9]
April redigera
- 11 april – Andra omgången vid presidentvalet i Ecuador hålls, och Guillermo Lasso vinner.[8]
Maj redigera
- 16 maj – Val till Sametinget i Sverige hålls.[10]
- 23 maj – Den belarusiske journalisten och aktivisten Raman Pratasevitj arresteras, efter att ett Ryanair-flygplan på väg från Aten till Vilnius tvingats landa på Minsks internationella flygplats.
- 24 maj – Guillermo Lasso svärs in som Ecuadors president.
- 25 maj – EU inför sanktioner mot Belarus efter ett passagerarflygplan tvingats ner.[11]
Juni redigera
- 13 juni – Naftali Bennett tillträder posten som Israels premiärminister efter att ha förhandlat fram en koalition mellan Nya högern och Yesh Atid.
- 17 juni – V, SD, KD och M hotar regeringen Löfven med misstroendeförklaring över ett utredningsbetänkande om fri hyressättning vid nyproduktion.
- 21 juni – I Sverige fälls Regeringen Löfven II i en misstroendeförklaring med 181 av 349 röster. Det leder till regeringskris i Sverige.
- 28 juni – Regeringen Löfven II avgår då Statsminister Stefan Löfven begär att bli entledigad. Regeringen övergår därefter till att bli en övergångsregering.
Juli redigera
- 1 juli – Kinas kommunistiska parti firar 100-årsjubileum.[12]
- 7 juli – Stefan Löfven väljs åter till statsminister av Sveriges riksdag med 116 ja-röster mot 173 nej-röster. 60 ledamöter avstod från att rösta.
- 7 juli – Haitis president Jovenel Moïse mördas i sitt hem.
- 9 juli – Regeringen Löfven III tillräder som Sveriges regering.
- 25 juli – Tunisiens president Kaïs Saïed upplöser parlamentet och avskedar premiärminister Hichem Mechichi i vad som av oppositionen beskrivs som en kupp.[13]
Augusti redigera
- 15 augusti – Afghanistans president Ashraf Ghani flyr från landet efter Kabuls fall under Talibanoffensiven 2021, varpå talibanerna övertar regeringsmakten.
- 22 augusti – Sveriges statsminister och partiledare för Socialdemokraterna Stefan Löfven meddelade under Socialdemokraternas sommartal att han kommer avgå som partiledare och statsminister vid partikongressen i Göteborg den 3-7 november 2021.[14]
September redigera
- 13 september – I stortingsvalet i Norge får oppositionen till vänster om sittande statsminister Erna Solberg majoritet och Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre kan bilda ny regering.
- 14 september – Riksmötet 2021/2022 öppnas av kung Carl XVI Gustaf. Statsminister Stefan Löfven avger sin sista regeringsförklaring, vilken prioriterar jobb, klimat, välfärd och trygghet.[15][16]
- 15 september – Partiledardebatt i riksdagen, med avtackning av statsminister Stefan Löfven som aviserat sin avgång till november 2021, och därför gör sin sista partiledardebatt i riksdagens kammare.
- 19 september – Kyrkovalet i Svenska kyrkan 2021 genomförs. Tretton nomineringsgrupper kandiderar för mandat i det nationella kyrkomötet, och många fler för platser i stifts- och kyrkofullmäktige.
- 26 september – Val till Tysklands förbundsdag genomförs. Socialdemokratiska SPD blir största parti. Liberala FDP och Die Grünen går framåt, medan regerande CDU/CSU som väntat backar. Även AfD och Die Linke backar. Die Linke klarar inte heller femprocentspärren, men räddas kvar av en lagregel om minoritetsskydd.[17][18]
- 29 september – De flesta restriktioner och begränsningar som införts i det svenska samhället i syfte att begränsa spridningen av virus i den pågående Covid-19-pandemin som sveper över landet och världen, tas bort med hänvisning till sjunkande smittotal och omfattande vaccinering bland befolkningen.
Oktober redigera
- 9 oktober – Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz tvingas avgå efter korruptionsanklagelser. Posten tas över av utrikesminister Alexander Schallenberg.
- 15 oktober
- En tillfällig lag utökar regeringens möjligheter att ge tidsbegränsat tillstånd för täkt av kalksten.[19] Bakgrunden är att miljötillståndet för Cementas cementfabrik i Slite på Gotland. Frågan delar miljöpartiet och socialdemokraterna i regeringen.
- Den brittiske parlamentsledamoten sir David Amess knivhuggs till döds vid ett valkretsmöte i Belfairs metodistkyrka i Leigh-on-Sea av en okänd man.
- 15–17 oktober – Miljöpartiet håller partikongress digitalt. Vid kongressen uppmärksammas även att partiet fyllde 40 år.
- 21–24 oktober – Moderaterna genomför sin arbetsstämma i Helsingborg, inför riksdagsvalet 2022.
- 25 oktober – Sudans militär fängslar civila ledare, inklusive premiärminister Abdalla Hamdok, och tar makten i en statskupp. Händelserna följer på ett misslyckat kuppförsök månaden innan.[20]
- 31 oktober–12 november – Förenta nationernas klimatkonferens 2021 i Glasgow
November redigera
.jpg)
- 1–12 november genomförs Förenta nationernas klimatkonferens 2021 i Glasgow, Storbritannien.
- 3 november – Regeringen utser Karolina Ekholm till ny riksgäldsdirektör och chef för Riksgälden. Professorn och förre vice riksbankschefen Ekholm blir den första kvinnan på uppdraget, och tillträder 1 februari 2022.[21]
- 3–7 november håller socialdemokraterna kongress. Kongressens andra dag väljs Magdalena Andersson till partiordförande.[22]
- 12–14 november håller Kristdemokraterna riksting i Linköping. På dagordningen står partiets valplattform inför valåret 2022.
- 18 november – Regeringen beslutar att ge Cementa tillfälligt tillstånd att bryta kalksten i Slite, Gotland, till och med 31 december 2021. Beslutet fattas med stöd av en speciallag som bara gäller under hösten 2021.[23]
- 19–21 november håller Liberalerna landsmöte i Linköping. Partiet upprepar sitt beslut att efter valet 2022 försöka bilda en borgerlig regering, där Sverigedemokraterna inte ingår och där budget i första hand förhandlas inom regeringen. SD kan dock utgöra regeringsunderlag.[24] Nyamko Sabuni omvaldes som partiordförande.
- 24 november
- Kl 10:00: Magdalena Andersson väljs till Sveriges statsminister i en statsministeromröstning i riksdagen.[25] Hon är den första kvinnan som väljs till ämbetet.
- Kl 16:10: Riksdagen röstar ned regeringens förslag till statsbudget 2022 och bifaller i stället Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budgetförslag.[25]
- Kl 17:00: Miljöpartiet meddelar att de lämnar regeringssamarbetet med Socialdemokraterna, för att inte behöva genomföra en politik som tillkommit på förslag av Sverigedemokraterna.[26]
- Kl 17:30: Magdalena Andersson begär hos talmannen att entledigas från uppdraget som statsminister med anledning av att regeringsunderlaget förändras och regeringens förtroende därför behöver prövas av riksdagen på nytt.[25]
- Kl 18:00: Talmannen meddelar att han godkänner Magdalena Anderssons begäran om entledigande, och att han nu avser diskutera situationen med gruppledarna i riksdagen.[27]
- 25–28 november – Sverigedemokraterna håller sina landsdagar i Karlstad. Jimmie Åkesson valdes igen till partiordförande.[28] Partiet går till val på att förbjuda muslimska friskolor[29] och en satsning på återvandring för invandrare i utanförskap.[30] Partiledningen fick stort mandat att förhandla om regeringsmakten efter valet 2022.[31]
- 29 november – Magdalena Andersson väljs till Sveriges statsminister ännu en gång i en statsministeromröstning i riksdagen. Hon tillträder formellt som statsminister den 30 november 2021 i Regeringen Andersson.
- 30 november
- Sandra Mason tillträder som Barbados första president, då landet blir en republik, från att tidigare varit en monarki med Elizabeth II som statschef. Mason var tidigare Barbados generalguvernör.
- Magdalena Andersson håller sin regeringsförklaring[32] och anmäler vilka statsråd som ingår i Regeringen Andersson.[33] Klockan 13:00 samma dag hölls skifteskonselj, där Andersson och regeringens övriga statsråd tillträdde sina ämbeten. Därmed avgick också regeringen Löfven III.[34]
December redigera
USA:s utrikesminister Antony Blinken (vänster) träffade sin ryske kollega Sergej Lavrov (höger) i samband med OSSE:s ministerråd den 2–3 december. - 4 december – I presidentvalet i Gambia får den sittande presidenten Adama Barrow förnyat förtroende med 53 % av rösterna.[36]
- 6 december – Karl Nehammer utses till Österrikes förbundskansler sedan Alexander Schallenberg meddelat sin avgång efter mindre än två månader på posten.
- 8 december – Olaf Scholz väljs till ny förbundskansler, med stöd av den så kallade trafikljuskoalitionen bestående av socialdemokratiska SPD (röd), liberala FDP (gul) och gröna Die Grünen (grön). Valet bekräftades samma dag av president Frank-Walter Steinmeier som i enlighet med grundlagen utsåg Scholz till ny kansler och därmed entledigade Angela Merkel från uppdraget.[37]
- 13 december – Danmarks förra integrationsminister Inger Støjberg döms i riksrätt till 60 dagars ovillkorligt fängelse, för att ha brutit mot förvaltningsrättsliga principer och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna när hon i februari 2016 gav det danska migrationsverket Udlændingestyrelsen i uppdrag att skilja minderåriga makar från deras äldre män utan att pröva varje fall individuellt.[38]
- 15 december – Offentlighets- och sekretesslagen skärps så att vissa personliga och ekonomiska förhållanden som hanteras av kommissionen för granskning av regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med Dawit Isaaks och Gui Minhais frigivning inte längre är offentlig handling.[19][39]
- 17 december – Visselblåsardirektivet till skydd för personer som rapporterar missförhållanden träder i kraft.[19]
- 19 december – Vänsterpolitikern Gabriel Boric väljs till Chiles president och blir 35 år gammal landets yngste president någonsin.
.jpg)
Avlidna redigera
- 2 januari – Elver Jonsson, 84, riksdagsledamot (1971–2002), kommunalråd (2002–2006) och kommunfullmäktiges ordförande (2006–2010) i Alingsås kommun. Ordförande i Svenska Missionsförbundet (1985–1997).[40][41]
- 18 januari – Per-Richard Molén, 87, riksdagsledamot (1982–1988, 1991–1994, 1998–2002.)[40]
- 23 januari – Karl Erik Olsson, 82, lantbrukare, riksdagsledamot (1976–1979, 1985–1995), europaparlamentariker (1995-2004), ordförande i SPF Seniorerna.[40]
- 14 februari – Staffan Anger, 77, civilekonom, riksdagsledamot (2006–2014), kommunfullmäktig och ledamot av kommunstyrelsen i Västerås.[40]
- 17 mars – John Magufuli, 61, Tanzanias president 2015–2021.
- 6 april – Maj Britt Theorin, 88, riksdagsledamot (1971–1995), europaparlamentariker (1995–2004). Freds- och antikärnvapenaktör.[40][42]
- 26 maj – Bengt Gustavsson, 96, riksdagsledamot (1958–1980), landshövding (1980–1990), ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.[40]
- 16 juni – Bengt Göransson, 88, Svensk tidigare socialdemokratisk politiker, riksdagsledamot och kultur- och skolminister.[43]
- 17 juni – Kenneth Kaunda, 97, Zambias president 1964–1991.
- 24 juni – Benigno Aquino III, 61, Filippinernas president 2010–2016.
- 29 juni – Donald Rumsfeld, 88, amerikansk republikansk politiker, försvarsminister 1975–1977 och 2001–2006.
- 7 juli
- Rolf K. Nilsson, 65, journalist och riksdagsledamot (2006–2010).[40][44]
- Margareta Viklund, 91, riksdagsledamot (1991–1994, 1998–2002). Ordförande för Kristdemokratiska Kvinnoförbundet (1983–1996).[40][45]
- Jovenel Moïse, 53, Haitis president 2017–2021.
- 15 juli – Olle Göransson, 91, riksdagsledamot (1964–1988)
- 31 juli – Kenneth Johansson, 65, riksdagsledamot (1996, 1998–2012), landshövding (2012–2018)
- 10 augusti – Maud Björnemalm, 85, kommunalråd i Lindesberg (1980–1985), riksdagsledamot (1985–2002).[40][46]
- 25 augusti – Birgitta Johansson, 78, riksdagsledamot (1976–1998), ordförande näringsutskottet (1994–1998)[40]
- 15 oktober – David Amess, 69, brittisk parlamentsledamot 1983–2021 (mördas).
- 18 oktober – Colin Powell, 84, amerikansk general och republikansk politiker, utrikesminister 2001–2005.
- 6 november – Cissé Mariam Kaïdama Sidibé, 73, malisk politiker, premiärminister 2011–2012.
- 11 november – F.W. de Klerk, 85, sydafrikansk politiker, Sydafrikas president 1989–1994, mottagare av Nobels fredspris 1993.
- 12 november – Jörn Svensson, 85, doktor i ekonomisk historia, riksdagsledamot (1971–1988), europaparlamentariker (1995–1998).[40]
- 18 november – Ragnhild Pohanka, 89, riksdagsledamot (1988–1991, 1994–1998), en av grundarna till Miljöpartiet, språkrör (1984–1986)[40][47]
- 23 november – Chun Doo-hwan, 90, sydkoreansk politiker, president 1980–1988.
- 3 december – Ragnwi Marcelind, 68, riksdagsledamot (1998–2006), statssekreterare (2006–2014)[40][48]
- 5 december
- Bob Dole, 98, amerikansk republikansk politiker, senator för Kansas i 27 år och presidentkandidat i valet 1996.
- Ing-Marie Hansson, 89, kommunalråd i Gävle, riksdagsledamot (1979–1988)[40]
- 6 december
- Kåre Willoch, 93, norsk politiker, statsminister 1981–1986.
- Inger Koch, 86, riksdagsledamot (1983–1985, 1987–1998)[40][49]
- 20 december – Ingrid Sundberg, 96, riksdagsledamot (1966–1991)[40][50]
- 25 december – Karl-Göran Biörsmark, 85, lärare, riksdagsledamot (1985–2002).[51]
- 26 december – Károlos Papoúlias, 92, grekisk politiker, president 2005–2015.
- 28 december – Harry Reid, 82, amerikansk demokratisk politiker, senator för Nevada 1987–2017.
Källor redigera
- ^ Shin, Hyonhee (11 januari 2021). ”Mixed signals for North Korean leader's sister as Kim seeks to cement power” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-northkorea-politics-idUSKBN29F0OD. Läst 12 januari 2021.
- ^ Nyheter (13 januari 2021). ”Regeringskris i Italien”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/regeringskris-i-italien-1. Läst 21 juni 2021.
- ^ ”Manifestações pró e contra Bolsonaro tomam conta da Esplanada” (på brasiliansk portugisiska). Metrópoles. 1 maj 2021. https://www.metropoles.com/brasil/manifestacoes-pro-e-contra-bolsonaro-tomam-conta-da-esplanada. Läst 21 juni 2021.
- ^ ”59TH INAUGURAL CEREMONIES” (på amerikansk engelska). The Joint Congressional Committee on Inaugural Ceremonies. https://www.inaugural.senate.gov/59th-inaugural-ceremonies/. Läst 12 januari 2021.
- ^ Welle (www.dw.com), Deutsche. ”Estonia to get first female prime minister | DW | 24.01.2021” (på brittisk engelska). DW.COM. https://www.dw.com/en/estonia-to-get-first-female-prime-minister/a-56330397. Läst 21 juni 2021.
- ^ Somnell (1 februari 2021). ”Bortförda ledaren: ”Acceptera inte kuppen””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/myanmars-ledare-aung-san-suu-kyi-gripen. Läst 21 juni 2021.
- ^ Nyheter (2 februari 2021). ”Navalnyj döms till 3,5 års fängelse”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/navalnyj-far-3-5-ars-fangelse. Läst 6 februari 2021.
- ^ [a b] ”Presidentvalet i Ecuador: Den konservativa ex-bankiren Guillermo Lasso vinner andra omgången” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2021/04/12/presidentvalet-i-ecuador-den-konservativa-ex-bankiren-guillermo-lasso-vinner. Läst 21 juni 2021.
- ^ ”Soldiers arrested in Niger after 'attempted coup'” (på engelska). France 24. 31 mars 2021. https://www.france24.com/en/live-news/20210331-soldiers-arrested-in-niger-after-attempted-coup. Läst 21 juni 2021.
- ^ ”Röstfördelning - Val till Sametinget 2021”. data.val.se. https://historik.val.se/val/same2021/roster.html. Läst 19 december 2021.
- ^ HaglundRedaktör, Fredrik (25 maj 2021). ”Snabba EU-åtgärder mot Belarus efter flygkapning”. Nyhetssajten Europaportalen. https://www.europaportalen.se/2021/05/snabba-eu-atgarder-mot-belarus. Läst 21 juni 2021.
- ^ ”Bara en berättelse är tillåten när kommunistpartiet fyller hundra år i Kina”. DN.SE. 30 juni 2021. https://www.dn.se/varlden/bara-en-berattelse-ar-tillaten-nar-kommunistpartiet-fyller-hundra-ar-i-kina/. Läst 1 juli 2021.
- ^ ”Tunisia’s president accused of ‘coup’ after dismissing PM” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/news/2021/7/25/tunisias-president-dismisses-prime-minister-after-protests. Läst 6 november 2021.
- ^ Killgren (22 augusti 2021). ”Stefan Löfven meddelar sin avgång”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-sommartalar-pa-runo. Läst 22 augusti 2021.
- ^ ”Program för riksmötets öppnande” (pdf). Sveriges riksdag. 14 september 2021. Arkiverad från originalet den 17 september 2021. https://web.archive.org/web/20210917101045/https://riksdagen.se/globalassets/00.-start/202021/rmo-2021/oppnandeprogram-2021-webb.pdf. Läst 17 september 2021.
- ^ ”Regeringsförklaringen” (pdf). Sveriges regering. 14 september 2021. Arkiverad från originalet den 16 september 2021. https://web.archive.org/web/20210916183817/https://regeringen.se/4a6057/contentassets/9a1d297694724f80b8a7663b8b2c3d41/regeringsforklaringen-den-14-september-2021.pdf. Läst 17 september 2021.
- ^ ”Germany votes: Projections give Social Democrats narrow lead” (på engelska). Deutsche Welle. 26 september 2021. https://www.dw.com/en/german-election-2021-results/a-59313269. Läst 26 september 2021.
- ^ ”Alle Ergebnisse und Grafiken der Bundestagswahl im Überblick” (på tyska). welt.de. Die Welt. 27 september 2021. https://www.welt.de/politik/bundestagswahl/article233164435/Bundestagswahl-Deutschland-hat-gewaehlt-Das-sind-die-Wahlergebnisse.html. Läst 27 september 2021.
- ^ [a b c] Regeringskansliet (28 december 2021). ”Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2021/2022”. Regeringen. https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2021/12/viktigare-lagar-och-forordningar-infor-arsskiftet-20212022/. Läst 19 januari 2022.
- ^ ”Sudan’s army seizes power in coup and detains prime minister” (på engelska). the Guardian. 25 oktober 2021. https://www.theguardian.com/world/2021/oct/25/sudan-coup-fears-amid-claims-military-have-arrested-senior-government-officials. Läst 4 november 2021.
- ^ ”Karolina Ekholm ny riksgäldsdirektör < hämtdatum = 9 november 2021”. Finansdepartementet. 3 november 2021. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/karolina-ekholm-ny-riksgaldsdirektor/.
- ^ Larsson, Lars; Nilsson, Owe; Svahn, Niklas (4 november 2021). ”Magdalena Andersson vald till S-ledare”. Norrköpings Tidningar. https://nt.se/nyheter/artikel/magdalena-andersson-vald-till-s-ledare/lz2mx5ql. Läst 4 november 2021.
- ^ Kilgren, Sandra; Svensson, Anna H; Zachrisson Winberg, Johan (25 november 2021). ”Cementa får fortsätta bryta kalk på Gotland”. SVT Nyheter Öst. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/cementa-far-gront-ljus-att-fortsatta-bryta-kalk. Läst 19 januari 2022.
- ^ TT/OMNI (20 november 2021). ”Efter L-strid: Socialliberaler blickar framåt”. omni.se. https://tt.omni.se/efter-l-strid-socialliberaler-blickar-framat/a/KzaBE6. Läst 21 november 2021.
- ^ [a b c] Törnquist, Hanna; Treijs, Erica. ”Statsministeromröstningen. Guide: Då ger talmannen besked”. Svenska Dagbladet. ISSN 2001-3868. https://www.svd.se/en-utmaning-kvar-infor-superonsdagen.
- ^ ”MP lämnar regeringen: ”Kan inte genomföra politik som SD förhandlat fram””. Omni. https://www.omni.se/mp-lamnar-regeringen-kan-inte-genomfora-politik-som-sd-forhandlat-fram/a/rEVdLA. Läst 24 november 2021.
- ^ ”Pressmeddelande: Talmannen har godkänt Magdalena Anderssons begäran om entledigande”. riksdagen.se. 24 november 2021. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/nov/24/pressmeddelande-talmannen-har-godkant-magdalena-anderssons-begaran-om-entledigande/. Läst 24 november 2021.
- ^ ”Åkesson omvald som SD-ledare”. TT/Omni. 27 november 2021. https://tt.omni.se/akesson-omvald-som-sd-ledare/a/Poam50. Läst 28 november 2021.
- ^ ”SD vill förbjuda muslimska friskolor”. TT/Omni. 27 november 2021. https://tt.omni.se/sd-vill-forbjuda-muslimska-friskolor/a/a7aL94. Läst 28 november 2021.
- ^ ”SD-strid om storlek på återvandring”. TT/Omni. 26 november 2021. https://tt.omni.se/sd-strid-om-storlek-pa-atervandring/a/WjaeWL. Läst 28 november 2021.
- ^ Törnmalm, Kristoffer (28 november 2021). ”Sverigedemokraternas krav: Trycker grönt för ministerposter”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/sd-s-krav-trycker-gront-for-en-ministerpost. Läst 28 november 2021.
- ^ Andersson, Magdalena (30 november 2021). ”Regeringsförklaringen 30 november 2021” (pdf). regeringen.se. https://www.regeringen.se/4ae4cc/contentassets/1ad9662e6ad44cbeb0b452766bfadd92/regeringsforklaring-magdalena-andersson.pdf. Läst 30 november 2021.
- ^ ”Regeringsskiften den 30 november 2021”. regeringen.se. 30 november 2021. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/regeringsskifte-den-30-november-2021/. Läst 30 november 2021.
- ^ ”Regeringsskiftet formellt klart – första gången ”fru statsminister” yttrades”. omni.se. 30 november 2021. https://omni.se/regeringsskiftet-formellt-klart-forsta-gangen-fru-statsminister-yttrades/a/v5VjLB. Läst 30 november 2021.
- ^ ”Michael Winiarski: Stormaktsmöte i Stockholm mellan ärrade seniorer”. DN.SE. 2 december 2021. https://www.dn.se/varlden/michael-winiarski-stormaktsmote-i-stockholm-mellan-arrade-seniorer/. Läst 15 december 2021.
- ^ ”Gambia elections: Adama Barrow declared presidential election winner” (på brittisk engelska). BBC News. 6 december 2021. https://www.bbc.com/news/world-africa-59542813. Läst 2 januari 2022.
- ^ ”Olaf Scholz ist neuer Bundeskanzler” (på tyska). welt.de. 8 december 2021. https://www.welt.de/politik/deutschland/article235526706/Neunter-deutscher-Kanzler-Olaf-Scholz-ist-neuer-Bundeskanzler.html. Läst 8 december 2021.
- ^ Byskov Svendsen, Anders; Nielsen, Nicolas S.; Høj, Olivia; Lindegaard, Stine (13 december 2021). ”Inger Støjberg kendt skyldig i Rigsretten - får 60 dages fængsel” (på danska). Danmarks Radio. https://www.dr.dk/nyheder/politik/inger-stoejberg-kendt-skyldig-i-rigsretten-faar-60-dages-faengsel. Läst 15 december 2021.
- ^ Regeringen (15 oktober 2021). ”Regeringens proposition 2021/22:30 – Sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska arbetet med att uppnå frigivning av två svenska medborgare utomlands” (pdf). riksdagen.se. https://data.riksdagen.se/fil/2E901DEE-F631-463E-BAA0-E95D53B23DF7. Läst 19 januari 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Manell, Johan (22 december 2021). ”Tidigare riksdagsledamöter som gick bort under 2021”. Altinget.se. https://www.altinget.se/artikel/tidigare-riksdagsledamoter-som-gick-bort-under-2021. Läst 10 januari 2022.
- ^ ”Elver Jonsson (FP)”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/elver-jonsson_088849148003. Läst 19 januari 2022.
- ^ ”S-politikern Maj Britt Theorin död”. DN.SE. 12 april 2021. https://www.dn.se/sverige/s-politikern-maj-britt-theorin-dod/. Läst 12 april 2021.
- ^ ”Tidigare kulturministern Bengt Göransson är död”. SVT Nyheter. 17 juni 2021. https://www.svt.se/kultur/tidigare-kulturministern-bengt-goransson-ar-dod. Läst 21 juni 2021.
- ^ Minnesord i Svenska Dagbladet, 27 juli 2021, sid. 26
- ^ ”Margareta Viklund (KD)”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/margareta-viklund_0812087943307. Läst 19 januari 2022.
- ^ ”Maud Björnemalm (S)”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Maud-Bjornemalm_d7c31821-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 19 januari 2022.
- ^ Nyhold, Erik (19 november 2021). ”En evig aktivist och idealist är borta”. dt.se. https://www.dt.se/2021-11-19/en-evig-aktivist-och-idealist-ar-borta. Läst 21 november 2021.
- ^ ”Ragnwi Marcelind – Dödsannons”. minnesrummet.se. https://www.minnesrummet.se/front/case/753336. Läst 19 januari 2022.
- ^ ”Inger Koch (M)”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Inger-Koch_98fef957-cd47-45e8-8e63-fb238d2917dd/. Läst 19 januari 2022.
- ^ ”Ingrid Sundberg (M)”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/ingrid-sundberg_0357425398006. Läst 20 januari 2022.
- ^ Blom, Juno; Sundin, Mathias (11 januari 2022). ”KG Biörsmark var både mentor och bollplank”. Norrköpings Tidningar. https://nt.se/familj/artikel/karl-goran-biorsmark-var-starkt-engagerad-i-sitt-alskade-norrkoping/jngwq8ml. Läst 11 januari 2022.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Politikåret 2021.
